Nekromanti WRNU:s DM-nerver–hörna!

[2097]

Är det bara jag eller är det vanligt att vara nervig när man ska spelleda?
Ibland känns det inte så farligt men ibland är det urpirrigt. Ska ha nya spelare i gruppen imorgon som jag aldrig träffat förut och jag undrar hur det ska gå, och jag är dessutom lite dåligt självförtroende inför att jag har pitchat min sidokampanj till CC (som heter 1001 Nights Off) och osäker på om spelarna kommer vilja vara med på den eller inte (och om jag kommer hinna klart att preppa till den! Och om det jag har preppat till den kommer räcka osv osv).

Älskar min grupp, dom kommer hjälpa mig. Dom hjälper varandra att förstå reglerna & settingen. Det enda jag behöver göra är att bestämma saker. Det passar mig bra, för det tycker jag om att göra. Born DM!

Jag är också orolig på om dom slutar för att någon RP kommer dö eller om dom kommer tycka det är tråkigt eller för grimdark eller vad som helst. Men det är väl därför jag har sökt mig till rollspel. För att det finns en nerv och en udd, för att det är nervigt att presentera nåt för "publik". Och vi är ju alla i samma båt, vi skapar spelet tillsammans, det är inte bara upp till DM. Jag har bara så high hopes för den här kampanjen eftersom dom tre första mötena varit så investerade.

 

[2097]

min sidokampanj till CC (som heter 1001 Nights Off) och osäker på om spelarna kommer vilja vara med på den

Obs menade inte att guilta dom i min spelgrupp som råkar hänga här och råkar se detta. Jag siktar på ca 2–3 spelare till den såsom många storyspel är designade för. + om ingen vill så gör det ju inget egentligen. Bara själva CC-kärnkampanjen blir lång och livskraftig

 

[Nässe]

Känner helt igen mig. Men kör på, en viss nervositet gör ju att man blir mer fokuserad. Också bra att identifiera sina falluckor. När jag blir nervös över-förbereder jag mig vilket sällan blir kul. När jag låter bli det och fokuserar på att lyssna på spelarna istället är det egentligen väldigt lite som kan gå fel. Sen är det som du säger mycket som ligger i spelarnas händer.

 

[slanfan]

Jag brukar vara nervös första minuterna. Det artar sig oftast genom en ganska stor mängd beskrivning i "inledningsscenen", låt os säga 2-4 minuter av prat. Sedan brukar det släppa och scen två brukar beskrivas som "en gata" eller "en skog".

 

[2097]

Beskriva...!? Ska man göra det också!? Nu fattar jag varför Kloptok blev så förvirrad första spelmötet...

 

[carrot]

Jag är alltid nervös precis innan eftersom jag alltid tänker att jag inte förberett tillräckligt mycket, att jag inte har koll på vad som kan komma att hända, att jag är rädd för att glömma bort viktiga detaljer, att spelarna inte ska ha kul och känna sig motiverande... Och sen introducerar jag situationen från förra gången vi spelade, och hinner knappt säga nåt i stil med "vad gör ni?" innan mina spelare kommer på idéer, planer, saker dom vill göra och inte göra, och jag kan bara luta mig tillbaka, slappna av och svara på frågor om ditten och datten.
Jag tror att det kan vara bra att vara rimligt nervös, så att man inte tar saker för givet, men inte så nervös att man funderar på att bara skita i allt.

Är du rädd för spelare som inte är peppade inför nästa grej du har planerat så fråga dom, vad är du intresserad av? Vad vill du absolut inte ha? Osv. Balanserar du det på ett bra sätt så tror jag inte att du har nåt att vara orolig över.

 

[2097]

Är du rädd för spelare som inte är peppade inför nästa grej du har planerat så fråga dom, vad är du intresserad av? Vad vill du absolut inte ha?

Hmm, nja... ju fler kockar desto sämre soppa.
Jag som DM bidrar inte med speciellt mycket. Brukar inte beskriva, brukar inte balansera strider, brukar inte komma på en massa saker som händer, brukar inte planera någon plott, brukar inte hitta på något slut, brukar inte designa några villains, brukar inte ha någon koll på ev lösningar på problemen som RP möter...

min enda raison d'être är min järnhand. The buck stops here?

Om dom inte skriver upp sig på Cthulhu Dark i Qudra så kanske dom skriver upp sig på Microscope Chronicle i Hawa om nån vecka osv. Jag lägger fram, och dom tar emot eller tackar nej. Där har vi nog grunden till en bra relation?

 

[2097]

-

 

[God45]

Ugh känner mig som världens sämsta T_T
Fyra spelare ställde in
Jag tuppade av

Spelare ställer in, det händer. Det behöver verkligen inte ha med dig att göra. Ta det lugnt och så kör du igen nästa vecka och så blir det jättebra!

 

[Feuflux]

Vet inte om "nervig" är rätt ord. När jag väl spelleder så brukar jag vara lugn och ha kul. Däremot så trissar jag upp någon slags prestationsångest mellan varven som gör att jag inte vill spelleda alls, att jag känner att spelarna kommer sucka besviket inombords och nicka artigt på utsidan, och att jag bara kommer på astrista plotter/scener om jag nu kommer på någonting alls.

Inga empiriska studier stödjer att jag borde känna såhär, och jag vet inte var det kommer ifrån... möjligtvis att jag läser om för mycket ambitiösa projekt här, men vafan, ni finns ju bara på internet.

 

[2097]

ja det är helt klart mellan varven som dom här tankarna kryper sig in

 

[RasmusL]

Spelare ställer in, det händer. Det behöver verkligen inte ha med dig att göra. Ta det lugnt och så kör du igen nästa vecka och så blir det jättebra!

Ja, bjuder jag in 16 så kommer 8 oftast tacka ja och 4 faktiskt dyka upp Men det är trist när folk ställer in, hoppas på nästa!

 

[2097]

Obs tänkte inte på dig Rasmus, du hade ju inte kryssat i

 

[Skarpskytten]

Ikväll ska jag köra mitt första OSR-pass någonsin! Med inbitna traddspelare! Det kan gå hur illa som helst, men: "hellre höra den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge".

Nerver, moi?

Massor just nu, men det släpper nog när alla sitter vid bordet. (Bara ingen hoppar av nu, för då blir det inget!)

 

[God45]

Ikväll ska jag köra mitt första OSR-pass någonsin! Med inbitna traddspelare! Det kan gå hur illa som helst, men: "hellre höra den sträng som brast, än att aldrig spänna en båge".

Nerver, moi?

Massor just nu, men det släpper nog när alla sitter vid bordet. (Bara ingen hoppar av nu, för då blir det inget!)

Det kommer nog gå jättebra! Lycka till

Vad är det du skall spelleda för äventyr/sandlåda?

 

[anth]

Nerver? Nej!

Jag jämför rollspel med att gå ut och ta en öl med kompisarna - jag har ingen prestationsångest varse sig när jag träffar kompisar eller spelar rollspel.

Jag har dock viss förståelse för de som har ångest. Jag kan bara konstatera att det beror på att de har en annan syn på rollspelande än jag.
Även om jag, som spelledare, kan förbereda mig inför en ny kampanj eller spelmöte, så blir det aldrig som att jag ska på en anställningsintervju eller hålla föredrag inför publik.
Jag tror det beror på min inställning. Jag går inte in i spelledarrollen med tanken. "det här måste bli bra!", utan mer: "vad kul om det här skulle bli bra".

Kort sagt har jag nog en lite mer avslappnad inställning till spelledande än de som har prestationsångest. Ibland blir det bra, ibland blir det dåligt. Sånt är både livet och rollspel.

 

[Sodivra]

När jag spellede tradrollspel hade jag mycket prestationsångest. Förberedelserna kändes aldrig tillräckliga. Sen släppte det när jag vara i indieslängen. Och nuförtiden när jag känner lite stress inför ett möte eller en improföreställning, det är då det blir som allra bäst!

 

[2097]

Men för mig att komma dragandes med ett nytt spel är det som är nervigt. Eller spela med nya personer vilket det var förra veckan. Fast dom fick förhinder.

 

[Skarpskytten]

Det kommer nog gå jättebra! Lycka till

Vad är det du skall spelleda för äventyr/sandlåda?

Tack!

Barrowaze, med Red Box. (Barrowmaze är inte fantastiskt, men det är väldigt mkt old-school; Red Box petade bort LL, då jag faktiskt tycker att det är bättre skrivet och gör en del småsaker bättre än LL; däremot är det riktigt, riktigt rörigt, men det får gå).

Och pga tidsbrist hinner jag inte skriva en egen bas, så hädiskt nog tänker jag ta Kandra som har stått i hyllan och samlat damm sedan typ 1989. Jag räknar inte med att det kommer att hända något i Kandra som kräver speldata, men gör det det så får jag improvisera. (Kandra är faktiskt rätt old-school, det finns några äventyrsuppslag men i stort är det bara en stad beskriven i rätt stor detaljrikedom som det går att göra mer eller mindre vad som helst med).

 

[God45]

Tack!

Barrowaze, med Red Box. (Barrowmaze är inte fantastiskt, men det är väldigt mkt old-school; Red Box petade bort LL, då jag faktiskt tycker att det är bättre skrivet och gör en del småsaker bättre än LL; däremot är det riktigt, riktigt rörigt, men det får gå).

Och pga tidsbrist hinner jag inte skriva en egen bas, så hädiskt nog tänker jag ta Kandra som har stått i hyllan och samlat damm sedan typ 1989. Jag räknar inte med att det kommer att hända något i Kandra som kräver speldata, men gör det det så får jag improvisera. (Kandra är faktiskt rätt old-school, det finns några äventyrsuppslag men i stort är det bara en stad beskriven i rätt stor detaljrikedom som det går att göra mer eller mindre vad som helst med).

Det här låter fett och Red Box är ett bra val Du får berätta hur det gått när du kört första sessionen