WRNU:s filmklubb 2021 v27

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v27 2021 – #444 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
5) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

 

[krank]

Jag inledde den här veckan med att se Synchronic. Det är en lågbudgetrulle med Anthony Mackie. Det finns en del fantastik i premissen; se den inte om det du vill ha är diskbänksrealism liksom. Den utspelar sig i nutid, men förutom att den är lite trippy så vet jag inte om jag vill säga så mycket; ju mindre man vet innan desto bättre tror jag.

Om man absolut vill bli spoilad så handlar det alltså om knark som låter en resa i, eller se delar av, forntiden.

BETYG: 4/5

 

[Bolongo]

Jag har sett Svarta Änkan.

Den var ganska exakt vad jag förväntade mig, så jag är nöjd.
Vad förväntade jag mig? Tja:
* Karaktärer som jag kan sympatisera med.
* En handling som håller ihop i stunden, även om den inte alltid håller för kylskåpslogik.
* Lite backstory ifylld.
* Snärtig dialog.
* Blinkningar till saker ur serierna.
* Blinkningar till MCU:s eget meta-narrativ.
* Att actionscenerna - även om de börjar relativt jordnära - eskalerar till rent serietidningsnonsens i tredje akten.
* Att det sås frön för möjliga kommande filmer/streamingserier.

Överlag, ingenting mind-blowing, men en värdig send-off för Natasha.

BETYG: 4/5

 

[luddwig]

Jag har sett Still Crazy.

Still Crazy är en film om bandet Strange Fruit som återförenas för en turné 20 år efter sina glansdagar på 70-talet. I mitt tycke är detta en utmärkt film. Intressanta personligheter, en väl avvägd mix av humor och allvar samt ett riktigt bra soundtrack.

Betyg 5 av 5, men samtidigt främst en film för grånade hårdrockare.

 

[Rickard]

Tenet
2020

Jag vet inte riktigt vad filmen försöker vara. Det är SF-element, filmen känns som en lång deckare med enstaka heists inslängda. Robert Pattinson är med och ser sunkig ut. Det är en skådis jag har velat se mer av, men jag antar att glittervampyrsviten förstörde för honom. Såg honom senast i The Devil All the Time som sliskig präst. Verkar vara en look han går för nu för tiden. Ska bli jätteintressant att se honom som Batman.

Så varför pratar jag om Pattinson? Jo, för att det finns inte så mycket att skriva om filmen. Jag hade långtråkigt. På grund av temat i filmen är foreshadowing ett måste, men jag irriterar mig på att de säger att man exploderar om man vidrör en tidigare version av sig själv men sedan har vi en hel scen där han slåss mot sig själv. Det finns en kul idé här någonstans och kanske är det för att jag inte fattar filmen, men jag hade hellre sett en femminutersfilm på temat. Det konstiga är att vad trailern hintar om är knappt förekommande i filmen. Jag menar, de lär sig att manipulera saker som går bakåt i tiden, men använder det aldrig i filmen efter det.

Vill man se en tidsresefilm med action kan man lika gärna glo på TimeCop. För den här filmen är typ något du kan titta på om du desperat vill slökolla på någonting.

BETYG: 2/5

 

[krank]

Jag tänkte egentligen se Black Widow, men så hade jag glömt ladda VR-headsetet och den filmen vill jag se "på bio".

Så istället såg jag Fear Street Part 2: 1978 istället. Andra delen i Netflix' skräckfilmstrilogi, där jag såg första delen förra veckan.

Det här är alltså också en slasher, den här utspelar sig (som titeln antyder) 1978, på ett sommarläger.

Jag… Jag tyckte inte att den här var lika kul som den första. Kanske handlar det om igenkänning? Jag har absolut varit tonåring 1994; 1978 var jag minus tre år gammal och jag har aldrig varit på sommarläger. Definitivt inte den här sortens sommarläger. Jag saknar också den amerikanska kulturella förförståelsen och känslan för grejer som påtvingad ritualistisk tävling och "stolthet"; hela grejen med att helt identifiera sig med sin stadsdel eller med sin skola eller whatever, det är bara helt främmande för mig. Jag har vänner som pluggat i amerikatt och som säger att det är sådär på riktigt, annars hade jag nog utgått från att allt man ser i amerikanska highschoolfilmer mest var överdrivet hittepå för att skapa drama.

Men ja, soundtracket är kickass, och jag har ju väldigt svårt att inte gilla Sadie Sink såklart. Jag gillar också stenhårt att männen i filmen precis som i första delen har ganska marginell roll att spela; det känns ganska fräscht ändå med lite solid female-led slasherfilmer. Så det är inte som att filmen saknar goda kvaliteter. Det håller bara inte riktigt hela vägen för mig.

BETYG: 3+/5

 

[Dr_Dängrot]

Jag har sett The darkest minds på Disney + med Amandla Stenberg i huvudrollen .


I en dystopisk framtid där 90% av alla barn under 18 har dött ut så har dom överlevande barn och tonåringar utvecklat förmågor i bästa X-men stil. Dom blir kategoriserade utifrån dessa förmågor och satta i läger av vuxenvärlden . Dessa förmågor sträcker sig ifrån grön vilket i princip är att man är super intelligent upp till orange där orange är super ovanligt och är lika med superfarlig terminate on sight .
Ruby filmens leading character är ju supprise supprise en orange en av dom enda existerande orange kvar i världen vilket gör hen unik och supermäktig. Ruby flyr ifrån lägret och slår sig ihop med en grupp med andra ungdomar på jakt efter slip kid och dennes utopiska läger där alla barn och ungdomar kan leva fritt utan dom vuxnas förtryck . Slip kid kallas för övrigt så iom att hen har lyckats slip past the adults ett antal gånger.

Jag måste säga att jag ville tycka om filmen men jag gjorde inte det . Filmen staplar klyschor på klyschor på klyschor och det känns som den snott varenda trope ifrån hunger games och Maze runner och divergent och andra filmer i genren ...


Betyg 2/5

 

[Max Raven]

Long live the new flesh.

Jag har sett Videodrome (1983).

Max är ägare till litet TV-bolag som försöker locka tittare på det enklaste sättet - chock i form av sex och våld. Han kommer över en piratsändning av något som kallas Videodrome, där folk torteras grafiskt, och försöker hitta den som uppfann det. Samtidigt börjar verkligheten falla isär för honom...

Det är en intressant film. Konceptet med att verklighet är vad vi uppfattar är prima Kult-inspiration, om det är ens kopp té.

 

[krank]

Nu var mitt VR-headset laddat, så jag har sett Black Widow "på bio".

Det var… inte riktigt filmen jag förväntade mig. Jag har inte sett några trailers eller så, och aktivt undvikit att läsa något om den – jag ville bli så överraskad som möjligt, och… det belönades jag för, kan man väl säga. Jag förväntade mig något i stil med Red Sparrow.

Det här var… inte det.

OK, här är vad man skulle kunna kalla en "konceptspoiler". Jag avslöjar inga plot points, bara vad det är man får. Jag rekommenderar annars att gå in i filmen blind:

Spoiler

De bästa Marvelfilmerna är definitivt de som är liksom någon annan sorts film plus Marvel. Lite sådär som att Captain America är krigsfilm-plus-Marvel, och Winter Soldier är Spointhriller-plus-Marvel och Ant-Man är något slags Jönssonligan-plus-Marvel.

Det här är två saker plus marvel: dels är det en James Bondfilm. Lite Moonraker, lite Goldeneye, lite sådär. Dels är det en familjekomedi. Alltså, en lite tokrolig komedi om en knäpp familj i en konstig situation.

DET HÄR BORDE INTE FUNKA.

Men det gör det. Det gör det jättebra.

Det är apsnygg action och slagsmålscener, effekterna är också snygga, hela spoinaction-delen är överlag jävla bra gjord. Och sen är familjedelen också väldigt bra, med riktigt schysst kemi.

Lite mer spoiler:

Spoiler

David Harbour som Red Guardian är så jävla bra. Han har "Karl" och "Marx" tatuerat på knogarna, liksom. En idealistisk, varmhjärtad, fullkomligt vansinnig dumbom som det inte går att tycka illa om. En sovjetisk supersoldat, liksom. Han lyfter typ varje scen han är med i.

OK, skulle jag kunna se den här i morgon? Jao, det skulle jag väl. Men jag känner inget större driv att göra det. Om en kompis ville se den så skulle jag sitta bredvid och vara underhållen, men den räcker inte riktigt hela vägen upp till en femma.

BETYG: 4+/5

 

[Max Raven]

Long live the new flesh.

Jag har sett Videodrome (1983).

Max är ägare till litet TV-bolag som försöker locka tittare på det enklaste sättet - chock i form av sex och våld. Han kommer över en piratsändning av något som kallas Videodrome, där folk torteras grafiskt, och försöker hitta den som uppfann det. Samtidigt börjar verkligheten falla isär för honom...

Det är en intressant film. Konceptet med att verklighet är vad vi uppfattar är prima Kult-inspiration, om det är ens kopp té.

En annan sak som berörs i filmen som jag borde nämna, utöver att TV formar folks uppfattning om verkligheten (sant, men inte på viset folk tror) är idén om cyborgare, att människa och teknologi sammanfogas och ger upphov till en ny varseblivning och sätt att existera på. Det är lite samma vi berör med VR, AR och smartphones i modern tid - det virtuella blir verkligt, med parallella verkligheter och förmågor som skiljer sig från tidigare generationers.

 

[Franz]

Jag har sett Metropolis från 1927. Filmen utspelar i en enorm framtidsstad (med 1927 års mått mätt) där de rika lever ett bekymmerslöst liv på ytan och arbetarna sliter som slavar under jorden. Sonen till stadens arkitekt får reda på hur hemskt arbetarna har det och ges av en kvinnlig profet i uppdrag att bli medlaren mellan arbetare och arbetsgivare; Hjärtat mellan hjärna och hand. Samtidigt har en galen professor uppfunnit en robot som kan komma att omkullkasta det stundande samförståndet…

Filmens handling tar rätt många twists and turns och trots att den egentligen inte är dålig är den filmens svagaste kort, och den punkt där filmen ådrats minst bra. Motivationen hos vissa karaktärer, framför allt hos den galna professorn, är rätt otydliga. Det finns en pöbel i filmen som är så korkad och ombytlig att pöbeln i både Simpsons och South Park framstår som genier i jämförelse. Det finns vissa händelser i filmen som är lite för slumpartade. Exempelvis råkar filmens huvudperson befinna sig precis på rätt plats vid rätt tid vid ett tillfälle helt utan anledning. Och den politiska analysen i filmen skriver jag inte riktigt under på. Filmen verkar handla om vikten av en stark fackföreningsrörelse, vilket ju är ett ganska intressant och lovvärt tema. Fast det sker i en kontext där arbetarna i staden fortfarande inte har något annat val än att vara arbetare och de rika lever i överflöd för att det är deras rättigheter som genier och övermänniskor. Har man dock åtanke att filmen är nästan hundra år gammal kan man lätt förlåta dessa brister. Både våra krav på en dramaturgisk berättelse och vår politiska analys har ju utvecklats väldigt mycket sedan dess.

Skådespelarna är alla briljanta! Jag ger särskilt en eloge till Alfred Abel som den kylige härskaren över staden, Fritz Rasp som lömsk hantlangare och sist men inte minst Birgitte Helm i en fantastisk dubbelroll, dels som from profet och dels som helgalen robot. Men den största anledning till att se filmen är såklart miljöerna. Vyerna över den enorma staden väckte säkert stor förundran när filmen kom, men än idag är miljöerna helt fantastiska! Staden är så fantastisk och originell att jag än idag, nästan hundra år senare knappt sett något liknande!

Man märker klart och tydligt att filmen har inspirerat många andra verk i samma genre. Roboten i filmen har stora likheter med C3PO vad gäller utseendet, staden i sig med sin storslagenhet och sin neon för tankarna till vilken cyberpunkhistoria som helst. Jag blev dock glatt överraskad av att se många likheter med spelet Final Fantasy 7. Jag skulle bli väldigt förvånad om inte upphovsmännen till det spelet sett Metropolis både en, två och tre gånger.

Jag rekommenderar absolut den här filmen! Jag är väldigt svag för stumfilm, men jag fattar att det är en svår tröskel och komma över för vissa. Ger man den dock en chans har man en alldeles speciell upplevelse framför sig! Bunkra upp med lite god ost och ett gas portvin eller whisky till för att komma i rätt stämning!

En lite avslutande fundering. Om jag fattat det rätt kommer Metropolis att bli public domain om ett år. Jag håller alla tummar och tår för att någon gör ett rollspel av historian! Staden och dess klassdynamik är som gjort för intressanta kampanjer!

 

[Rickard]

Jag rekommenderar absolut den här filmen! Jag är väldigt svag för stumfilm, men jag fattar att det är en svår tröskel och komma över för vissa. Ger man den dock en chans har man en alldeles speciell upplevelse framför sig! Bunkra upp med lite god ost och ett gas portvin eller whisky till för att komma i rätt stämning!

En av de bästa stumfilmer jag sett. Nästan en av de bättre filmer jag sett. Somnade 3-4 gånger till den; vet inte vad det var, om det var musiken eller något annat.

 

[luddwig]

Roboten i filmen har stora likheter med C3PO

Jag antar att du menar att C3PO har stora likheter med roboten i filmen. För övrigt en hisnande tanke att Metropolis kom 50 år innan Star Wars, och att Star Wars snart är 50 år.

 

[Franz]

Jag antar att du menar att C3PO har stora likheter med roboten i filmen.

Rent språkligt funkar båda varianterna såvitt jag kan se

 

[luddwig]

Rent språkligt funkar båda varianterna såvitt jag kan se

Absolut. Jag reagerade bara på att din ursprungliga formulering, åtminstone i mina öron, lät som att C3PO inspirerat roboten i Metropolis.

 

[Max Raven]

Jag såg klart Herzogs Lessons of Darkness.

Det är en dokumentär, av en sort, med fokus på Kuwaitkriget, oljefälten och krigets konsekvenser. Det är rätt ont om delar där det talas - det mesta av filmen är landskapsbilder satta till musik.

Jag har ingen egentlig åsikt om huruvida den här filmen är bra eller dålig. Jag vet inte om filmen spolieras en del av att jag har hyfsat grepp om vad som pågår under brandsläckningsarbetet, eller att jag inte upplever den tänkta effekten av ett främmande landskap, eller att jag saknar den emotionella kontexten för musiken som valts som ackompanjemang till filmsekvenserna.

Den är annorlunda, iaf, och kort - så ur de perspektiven var den kanske värd tiden.