WRNU:s filmklubb 2021 v42

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v42 2021 – #459 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
5) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

 

[krank]

Jag har just varit och sett Venom: Let there be Carnage på bio.

Jag tror att jag gick in med ganska korrekt ställda förväntningar, och de flesta av dem infriades. Jag förväntade mig en ganska dum och generellt inte så sammanhängande story och snygga specialeffekter och lite kul banter mellan Venom och Brock, och så förväntade jag mig gladsplattigt våld.

Det som funkade var typ… tja, det.

Det som inte funkade för mig var nog balansen mellan Brock och Venom. Det är svårt att göra den bra, tror jag. I ettan kändes det som att det var precis lagom banter och interaktionerna kändes spännande och kul. I den här filmen kändes det som att allt gick mer på rutin, det var lite samma trötta gags om och om igen – femtielfte gången Venoms huvud åker ut som en tentakel ur Brocks rygg blir jag ärligt talat mest trött. Det funkar utmärkt att ha Vebnom helt dold och ändå låta dem prata, jag lovar. Vi måste inte se honom hela tiden. Ju mer vi ser honom, desto mer undrar vi varför vi inte ser honom bita av nåns huvud. Och det här är en PG-13-film, så här bits inga huvuden. För att vara en film om Venom och Carnage så är filmen oerhört blodlös.

Det kändes också så att filmen klippts lite väl hårt. Dels gav det en mycket hattig första akt, och dels gjorde det att viss nödvändig exposition verkar ha försvunnit. När Venom och Carnage möts (inte ens jag ser det som en spoiler att det händer, det står i titeln) så säger Venom typ "ånej, en röd typ" som om vi i publiken skulle veta varför just en röd symbiot är mer skrämmande än någon annan.

Men ja, det mesta funkar trots allt. Jag gillar att Eddie Brock fortsätter att inte vara nån välmående muskulös övermänniska, utan ett hålögt vrak till människa som hela tiden är på gränsen till emotionell och fysisk kollaps. Jag gillar Carnage, även om den karaktären verkligen mått bra av en R-rating. Och det finns en del… problematiska implikationer kring karaktären, som ju i princip säger att det är helt poänglöst att nånsin fråga sig varför en mördare gör det de gör, de är bara kockobängo i huvudet och behöver dödas punkt slut. Den här filmens syn på mentalsjukdomar är… eh. Inte så intressant =)

Hursomhelst. Sitt kvar till efter eftertexterna. Jag ser det som typ 50/50 att symbioten talar sanning; antingen har ju Venom flyttats till MCU Spider-mans universum precis när JJJ avslöjar att Peter Parker är spindeln – eller så är upplevelsen i detta alternativa universum ett exempel på vad det stora kollektiva sinnet av symbioter upplevt. Symbiotens reaktion på spindeln antyder det senare, tycker jag. Kanske. Vi får se. Jag har vägrat se en enda trailer för nya spindelmannen och tänker fortsätta med det, så jag lär inte få några svar förrän tidigast då.

BETYG: 4−/5

 

[Übereil]

Jag såg den däringa Dune igår. Det är en film där det inte händer särksilt mycket, egentligen. För mig som gammal fantasyälskare så kändes historien rätt banal - det är feodalism in space och hela händelseförloppet hade man kunnat bränna av på 45 minuter om man verkligen hade velat, tror jag (och vad som kommer ske är skrivet rätt fast på väggen sen akt ett, dessutom). Att det istället tog drygt två och en halv timme är för att regisören drog ut på allt genom att dels låta allt ta tid och dels genom att lägga in en massa långa scener med ceremonier, folk som åker över vida landskap och stora rymdskepp som långsamt, långsamt lyfter mot skyn och liknande.

Och det här kanske låter segt och dåligt. Det är det inte. Bildspråket är fantastiskt stämningsfull och musiken likaså. De långa, uttdragna scenerna ger en tyngd till historien som du inte hade fått om du bränt av den på 45 minuter och att allt går långsamt skapar nerv snarare än apati. Det finns actionscener, men det är för det inte spektakel-action a la Marvel. Filmen känns snarare som en konstfilm, där mycket av det som gör filmen bra berättas mellan raderna, med bildspråket.

Allt som allt, klart sevärd (i synnerhet om man tycker sci-fi är häftigt). 3/5

Übereil, som nu känner för att spela någon slags sci fi-spel

 

[krank]

Jag såg just om Alien på Disney Plus.

Jag tycker att det är lite tråkigt att de bara verkar ha bioversionerna av Alienfilmerna – ettan är väl för all del helt OK oavsett version, skillnaderna känns inte superviktiga. Men att bara ha den kortare versionen av tvåan tycker jag är riktigt tråkigt.

Men ja, det här är, tror jag, bioversionen. Jag försökte hitta information om exakt vad som skulle skilja – det jag hittar är typ att Ripley i director's cut ska vara explicit med att ge order om att inte släppa ombord Kane, och att man ska se Dallas och Brett halvt ovomorphade. Men… i den här versionen verkar Ripley vara väldigt explicit med att inte släppa ombord Kane, men jag såg ingen scen som motsvarar den där andra?

Det är bioversionen; jag kollade den här grejen.

Oh well, med Aliens är det ju lättare att se skillnad; där kan man ju bara kolla runtime. Men liksom… På en streaming-tjänst borde man väl kunna erbjuda flera versioner av samma film ganska enkelt? Jaja, jag har mina blurayboxar, och kommer att fortsätta köpa film på bluray, av exakt det här skälet: det går inte att lita på streamingtjänster.

Filmen då? Jo, den är fortfarande jävligt bra. Sjukt snygg, överlag helt makalös estetik som jag verkligen älskar. Bra ljuddesign. Klockrent berättande.

Jag tyckte samma sak senast. Jag skulle lätt kunna se om den här i morgon.

BETYG: 5/5

 

[Beastslayer]

Jag har sett Dune och jag satt trollbunden rakt igenom hela filmen. Det är LÄTT en av de absolut vackraste filmer jag sett fotomässigt och även i övrigt.
Tror jag måste se om den här filmen ett par gånger för att helt smälta den, men vilket mästerverk!

5/5

 

[Minimoni]

Jag har sett Dune och jag satt trollbunden rakt igenom hela filmen. Det är LÄTT en av de absolut vackraste filmer jag sett fotomässigt och även i övrigt.
Tror jag måste se om den här filmen ett par gånger för att helt smälta den, men vilket mästerverk!

5/5

Såg Dune med hela min familj några dagar efter premiären och jag håller helt med dig. Jag älskade varje aspekt av den och även om den var ”långsam”, så välkomnade jag det då jag är rätt trött på filmer som inte vågar ta sig den tid som behövs. Helt klart ett mästerverk där varje skådespelare var som skapad just för sin roll.

 

[Skarpskytten]

Jag har sett Filmen om Nalle Puh (1977), den första långfilmen Disney gjorde om den lilla krabaten - den består av tre ihopklippta kortare filmer. Visuellt finns det inget att klaga på här. Allt ser ut som det ska och ligger nära Sheperds kongeniala teckningar. Men figurerna och handlingen har vulgariserats, förvanskats, och böckernas kluriga personportrött och finstämda dialog lyser med sin frånvaro. När man gör om klassiker är den första, viktigaste regeln: pilla på så lite som möjligt. Den regeln har inte följts här, och resultat är något som ser ut som Milne men inte är Milne och är mycket sämre än Milne på typ alla viktiga plan.

I ren nördvrede läste jag den första boken istället. På engelska. Den var fantastisk.

 

[Gamiel]

Såg Dune med hela min familj några dagar efter premiären och jag håller helt med dig. Jag älskade varje aspekt av den och även om den var ”långsam”, så välkomnade jag det då jag är rätt trött på filmer som inte vågar ta sig den tid som behövs. Helt klart ett mästerverk där varje skådespelare var som skapad just för sin roll.

Men vad tyckte resten av familjen?

 

[Minimoni]

Men vad tyckte resten av familjen?

Min dotter som snart är elva år både förstod och gillade filme. Alla föräldrar tycker sina barn är smarta etc, men min dotter är väldigt mogen, smart och har det extremt lätt med skola etc så jag var inte förvånad att hon förstod filmen och uppskattade den. Min son som snart är åtta var rätt uttråkad efter halva filmen då han inte har speciellt lätt att varken sitta still eller koncentrera sig så länge. Han har inga diagnoser utan är nog mer som pojkar i den åldern brukar vara. När vi flyger till Japan så är hans Nintendo Switch den stora räddningen för att han inte skall tycka att flyget är tråkigt.

Min fru tyckte filmen var vacker men det var mycket av handlingen som jag fick förklara efter filmen när vi kommit hem. Hon hade många frågor om hur, varför och vad som hände i filmen, men hon ogillade den inte. Så allt som allt så var det en lyckad kväll på bio med familjen

 

[Cybot]

Jag såg Dune tillsammans med brorsan idag.

Dune kan beskrivas på två sätt.
1. Dune (2021) är som om Dune hade fått Bladerunner 2049 behandlingen.
2. Ett cineastiskt drömlandskap av en film. En minimalistisk, sakta svepande vision av en obehaglig framtid. En framtid där ohyggligt avancerad och dödlig teknologi är casual vardag. Där kraven från klass, makt och teknologi har skalat ner människan till något inte omänskligt, men närmänskligt. Där det är en dödlig synd att visa medmänsklighet för alla vars lojalitet inte är bortom alla tvivlan. Där du kan visa vänskap med din livvakt, din son, men inte någon som har burit ditt barn. För hon är ingift, bene gesserit, delad mellan två lojaliteter och all offentlig medmänsklighet hade varit bevis på oförlåtlig svaghet.
En drömvision som strikt följer sin interna logik för att skapa en snygg, trovärdig, fantastisk och ofta mardrömslik film.

5/5. Bästa filmen jag har sett sedan Fury Road. Kanske Denis Villeneuves magnum opus (om man gillar den här eller Bladerunner 2049 mer beror helt på personlig smak). Fantastiska skådespelarprestationer från Timothee Chalamet och Rebecca Fergusson (Paul och Jessica Atreides), Stellan Skarsgård och David Dastmalchian (som spelar lågmälda och skitobehagliga versioner av Baron Harkonnen och Peter de Vries) och flera andra. För tidig att säga om Jason Momoa (Duncan Idaho) och Dave Bautista (Rabban Harkonnen) var bra (jag har inte kunnat riktigt separera mig än känslomässigt ifrån Villeneuves vision), men de var trovärdiga. Och tummen upp till Stephen Collins, Charlie Rawes och Richard Carter som gör en grym skådespelarinsats som en superslemmig trio av Harkonnen troopers.