WRNU:s filmklubb 2021 v47

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v47 2021 – #464 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
5) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

 

[DeBracy]

Jag kikade på The Harder They Fall (2021) igår. En action-western med skämt och coolingar … och en skvätt melodrama som jag tyckte kändes lite retro på nåt vis. Lite som typ de japanska Lone Wolf and Cub-filmerna från 70-talet kanske?

Tyckte Danielle Deadwyler som Cuffee var det bästa med filmen.

Den får tre pickadoller av fem.

 

[Paal]

Jag kikade på The Harder They Fall (2021) igår. En action-western med skämt och coolingar … och en skvätt melodrama som jag tyckte kändes lite retro på nåt vis. Lite som typ de japanska Lone Wolf and Cub-filmerna från 70-talet kanske?

Tyckte Danielle Deadwyler som Cuffee var det bästa med filmen.

Den får tre pickadoller av fem.

Jag såg den också häromdagen. Håller med om en trea. Det är ju i princip en modern blacksploitation-film, som råkar vara en western.

 

[DeBracy]

Det kanske är western-vecka det här, för nu har jag kikat på The Magnificent Seven (2016) också.

På Netflix så skyltar de hyggligt stort med Chris Pratt som jag... typ inte är sugen på alla dagar i veckan. Men nu var det en dag i veckan då han fick en chans och, se på tusan, han var ju inte alls så i fokus i filmen egentligen. Istället var det ju Denzel Washington som drog största lasset och det tyckte jag han gjorde bra.

Kompetent genomförd, jag blev underhållen. Det blir tre pickadoller av fem här också.

 

[Dr_Dängrot]

Har såhär i annalkande juletider sett den nyaste adaptionen av ensam hemma på Disney+

Storyn behöver ingen närmare presentation , familj åker på resa och lämnar en ung familjemedlem hemma och insert tjuvar och massa roliga tokigheter uppstår.

Filmen har delat internet i två läger , dom som tycker det är en ny fresh reboot och hyllning till originalet och dom som tycker att filmen suger getpung och endast försöker få en freeride on the fame ifrån dom första filmerna och nostalgin folk har för dessa . Jag tillhör nog den senare grupperingen .

Betyg: 1,5/5 detta kan säkert roa dom yngre i familjen och dom som inte har nån tidigare relation till ensam hemma franchisen men för mig skulle franchisen gått i graven efter dom två första filmerna.

 

[Franz]

Filmen har delat internet i två läger , dom som tycker det är en ny fresh reboot och hyllning till originalet och dom som tycker att filmen suger getpung

Jag tog del av en recension som berättade att barnet i filmen är en osympatisk filur och att "tjuvarna" inte alls är tjuvar utan ett fattigt par som vill ge sina barn en god jul och bara vill åt en grej som de tror att huvudpersonen stulit från dem. Vilket gör att det inte blir särskilt kul när de råkar ut för alla fällor utan att man istället tycker synd om dem och tar deras parti. Stämmer detta? Det låter ju som ett osedvanligt klavertramp manusmässigt.

 

[Dr_Dängrot]

Jag tog del av en recension som berättade att barnet i filmen är en osympatisk filur och att "tjuvarna" inte alls är tjuvar utan ett fattigt par som vill ge sina barn en god jul och bara vill åt en grej som de tror att huvudpersonen stulit från dem. Vilket gör att det inte blir särskilt kul när de råkar ut för alla fällor utan att man istället tycker synd om dem och tar deras parti. Stämmer detta? Det låter ju som ett osedvanligt klavertramp manusmässigt.

Det stämmer , ungen är en osympatisk ironisk/sarkastiskt filur och det sker en förväxling där en mcguffin stjäls(försvinner) och tjuvarna/paret tror att det är ungen som stulit den och dom försöker stjäla tillbaka mcguffinen då den tydligen är värdefull.

 

[Franz]

Det stämmer , ungen är en osympatisk ironisk/sarkastiskt filur och det sker en förväxling där en mcguffin stjäls(försvinner) och tjuvarna/paret tror att det är ungen som stulit den och dom försöker stjäla tillbaka mcguffinen då den tydligen är värdefull.

Shit, det låter ju som ett extremt märkligt beslut vad gäller manusförfattande. Originalet var ju kul (åtminstone när man var liten, har inte sett filmen på evigheter) just för att det var skoj att se de elaka bovarna få på nöten. Det känns ju inte så jätteroligt att se några som (utifrån den information de själva har) agerar rätt och ändå får på nöten.

 

[Beastslayer]

Jag har sett Jason Bourne då jag har underhållits av de andra filmerna i serien.
Jag tappade fokuset femtielva gånger när jag såg den här filmen. Det kanske säger en del.
Det är samma gamla recept ännu en gång, inga roliga twister som de lyckats få till bättre i dem tidigare filmerna.
Men, den får nog ändå precis på håret godkänt då jag gillar Matt Daaamon.
Svag 3a/5 möjliga.

 

[Nero]

Jag har sett Jason Bourne då jag har underhållits av de andra filmerna i serien.
Jag tappade fokuset femtielva gånger när jag såg den här filmen. Det kanske säger en del.
Det är samma gamla recept ännu en gång, inga roliga twister som de lyckats få till bättre i dem tidigare filmerna.
Men, den får nog ändå precis på håret godkänt då jag gillar Matt Daaamon.
Svag 3a/5 möjliga.

Matt Daaamon

 

[krank]

Jag har sett Ghostbusters: Afterlife på bio.

Eftersom halva internet hatade Ghostbusters 2016 för att den hade kvinnliga huvudrollsinnehavare och den andra halvan hatade den för att de inte gillade humorn/storyn/whatever så blev det inget mer. Så nu låtsas studion som att den inte fanns – trist, tycker jag, som inte tillhör någon av de där två halvorna utan den lilla grupp personer som verkligen gillade den.

Men, nu har vi den här istället. Egon Spengler har dragit sig tillbaka till en bondgård ute i ingenstans. När han dör flyttar hans dotter och hennes två barn in i hans hus, eftersom de vräkts från sitt hem i New York. Mamman i familjen, Egons dotter, avskyr sin far för att han lämnade dem och har inte berättat något om honom för sina barn. Hennes son Trevor spelas av Finn Wolfhard (han från Stranger Things, ja) och är en awkward och pinsam trulig tonåring. Hennes tolvåriga dotter Phoebe gillar vetenskap, experiment och teknik. Hon har svårt för sociala sammanhang och normer, och uttrycker känslor annorlunda än andra. Hon är överlägset bäst i filmen och jag kan verkligen inte förstå hur det kan komma sig att jag identifierar mig mest med henne här.

Hur som helst finns det såklart ett centralt Mysterium på orten, och det har med spöken att göra, och filmen jobbar för att å ena sidan bygga en intressant Ghostbusters-berättelse som funkar på egna ben, och å andra sidan krama ut precis varenda liten nostalgidroppe som går.

Jag tycker att den lyckas väldigt, väldigt bra. Det är ett billigt knep att stoppa in en massa referenser till film 1 och 2 (och mer obskyra, som referensen till den här leksaken). "Ooooh, nu avtäcker de bilen som står i ladan", "oooooh, nu hittar de ett protonpack", "ooooooh, nu kommer Janine Zelnitz, spelad av samma skådespelare som i originalet". Men att knepen är billiga hindrar dem inte från att vara effektiva. Jag köper det, rakt av. Jag är till och med heeeelt okej med att de låter slutskurken vara frigging Gozer the Gozarian. För allt är gjort på ett så bra sätt.

Effekterna är 100% där och lyckas kännas köttiga och verkliga samtidigt som de känns som sköna blinkningar till första filmens stopmotion. Skådespeleriet funkar bra trots att flera av rollerna är barn och barnskådisar nästan alltid är crap. Filmen är fartfylld och flängig och jag var underhållen i princip hela tiden. Jag skrattade åt skämten, ville applådera när balla saker hände även när de var uppenbara, och hade helt enkelt väldigt trevligt.

Jag gillade särskilt att även om Det Gamla Gänget alla dök upp och Räddade Dagen där på slutet så blev det inte 100% deras förtjänst att dagen blev räddad. Det hade stulit lite väl mycket åska från de nya spökjägarna. Det här kändes ganska lagom – de dök upp, de gjorde sin grej, men det var den här filmens cast som fixade allt.

Nu vill jag se en uppföljare, en fortsättning. Mer Ghostbusters!

Jag tvekar lite när det gäller betygsättningen, men jag får nog faktiskt konstatera att jag gärna skulle se den här filmen igen i morgon. Tror jag.

BETYG: 5−/5

 

[DeBracy]

Jag bröt mig loss från westernrullarna och såg Orlando (1992) med Tilda Swinton. En ganska What the heck-grej baserat på boken med samma namn av Virginia Woolf, som jag givetvis inte läst.

Orlando föds på 1500-talet och lever svinlänge. Och grejer är lite lösa i kanterna, och de har feta kläder och sånt. Och det var en riktigt bra låt jag aldrig hört förut som kom på slutet.

Ytterligare en krankisk trea.

 

[Nion]

Jag såg om Bo Burnham: Inside för tredje gången. Det är en "comedy special" på Netflix som handlar om bl.a. samtiden; samhället, sociala medier, internet i stort, psykisk ohälsa, självhat, klimatkatastrofen och så klart pandemin. Hela premissen för produktionen är pandemin och isoleringen. Första gången jag såg den klubbade den mig rejält, då var det mitt i brinnande pandemi och jag kände mig isolerad och ensam av lite olika anledningar. Vem vet - om några månader sitter vi kanske hemma igen, se den då vettja! Men även nu tredje gången tycker jag den är fantastisk, ett mästerverk, ett konstverk? Iaf något av det bästa som producerats 2021.