WRNU:s filmklubb 2022 v24

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v24 2022 – #492 sedan starten. Dags att börja ladda för 500!

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
5) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

 

[Rickard]

Blood Red Sky
2021

Terrorister tar över ett plan. En mamma försöker skydda sin son till alla pris. Överraskningen? Hon är en vampyr.

Jag undvek den här filmen på Netflix, just på grund av titeln tillsammans med bilden av en vampyr. Kändes som om de avslöjade allting, men jag hade inte förväntat mig Die Hard blandat med Låt den rätte komma in. Jag kan egentligen inte förklara mer än så, annat än att de blandar in fler filmgenrer. När jag kollar recensioner på imdb ser jag att jag inte var den enda som blev positivt överraskad av filmen. Bra skådespeleri, bra action, bra make-up. 3D-effekterna (de få som fanns) behövde bättre arbete, men filmen var ändå riktigt skön på ett gäng punkter (för sin genre).

BETYG: 4/5

 

[Conan]

Deer Hunter (1978)

En av de bättre filmer som någonsin gjorts

 

[Gamiel]

Förväxlingskomedin – Axess (såg den på TV)
En studio inspelad version av Shakespeares pjäs från 1983 av BBC. Förväxlingskomedin är (enligt Wikipedia) det mest farsartade som Shakespeare har skrivit, full av osannolika och abrupta förvecklingar. Är inte en minimal uppsättning utan du har fult med extas och statister som ger sken av en levande stad, även om det bara är en studio kulis.

Det den handlar om är att tvillingarna Antifolus (ja de har samma namn) och deras tvilling tjänare Dromio (ditto) skildes som barn från varandra när deras föräldrar begick skeppsbrott o varje förälder fick bara tag på en från varje tvillingpar. Den en duon att växa upp i Syrakusa och den andra i Efesus. Nu är de vuxna och Antifolus o Dromio från Efesus har tagit sig till Syrakusa, där Antifolus från Syrakusa är gift och en känd borgare. Och här börjar förväxlingarna när Dromio (Syrakusa) mistar Antifolus (Efesus) för sin herreman...

Måste medge att jag inte set den här från börja till slut eftersom jag har lite problem med överdrivna förväxlingskomedier men jag fann det jag såg charmigt. Om du gillar Shakespeare är den här väll värd en titt. Ska du spela MAGE: The Sorcerers Crusade så känns i alla fall en snabbtitt (då med hela gänget som ska spela) som ett måste eftersom den har så många kläder, rustnings attiraljer och liknande som känns passar helt in M:SC era o stil, av samma anledning så känns den även bra som inspiration för kläder o folk i Kopparhavets hjältar:s handelsstäder.

Dock kan man säga att Antifolus tendens att örfila Dromio när han tycker den senare har gjort fel eller uppträder som en idiot int är något som har åldrats så bra.

 

[Dr_Dängrot]

Har snöat in på spaghetti western och har därför sett une cordi,un Colt eller cemetery without crosses ifrån 1969 .

Detta är en fransk spaghetti western regisserad av Robert Hossien som också spelar huvudrollen i filmen.

Det här är klassisk spaghetti western revenge story . En kvinna vars man blivit dödad i en tvist beger sig till sin ex-lover Manuel och förmår denne att än en gång spänna på sig sixshootern för att hämnas åt hennes räkning.


Fun fact. Dario argento är credited som co-director men Robert Hossien hävdade att Dario argento aldrig var inblandad i filmen

Betyg 3/5 helt ok spaghetti western

 

[krank]

Jag har sommarlov, och tydligen är en av de saker jag gärna gör en solid sommarlovslördag i Nynäshamn att pendla in samma väg som jag brukar åka till jobbet för att sitta fem timmar i en mörk biosalong.

Så jag såg först Jurassic World: Dominion. Den var ganska precis vad jag väntade mig och hoppades på: en action-äventyrsfilm med dinosaurier. Första JW-filmen var ju i stort sett bara "Jurassic park igen, fast med Chris Pratt" – ganska safe, men en bra utgångspunkt och en schysst modernisering. Tvåan började som ettan, men förvandlades snabbt till Resident Evil fast med dinosaurier. Och nu trean, som är mer typ Indiana Jones/James Bond med dinosaurier. Den där globetrotting-grejen får den att funka med bravur, och jag gillar hur den hanterar sin lite splittrade cast.

För det är ju lite grejen här – filmen har två grupper av huvudrollsinnehavare, dels de från Jurassic Park och dels de från tidigare Jurassic World-filmer. Och jag tycker att det funkar! Det blir inte bara fanservice så att säga. Inte bara – det är klart det finns med, men det tar aldrig över.

(Givet att Dodgson är med är det lite synd att det vad jag kunde se aldrig ens refererades till Nedry. Det första jag tänkte när Dodgson dök upp i filmens första minuter var "Dodgson! We got Dodgson here! Nobody cares.")

Överlag tycker jag att den här filmen syr ihop det ganska snyggt. Förra filmen lämnade världen i ett ganska kaotiskt läge, och den här filmen tar tillvara på det utan att nödvändigtvis sy ihop och lösa allt i slutet.

Jag gillar också filmer som inte är rädda för att vara osubtila i sina budskap. Den här är subtil som en käftsmäll. "Ekologisk balans bra. Techbiljardärer och GMO-företag dåliga. Balans bra. Girighet dåligt. Teknologi både bra och dåligt."

BETYG: 4/5


Sedan tog jag en liten lunch – sushi på Saya Sushi vid hötorget, rekommenderas – och sedan såg jag Everything Everywhere All Att Once.

Den… alltså… Jag vet inte. Den gör sig förtjänt av titeln. Jag förstår definitivt alla som haft svårt att hitta orden för att beskriva den. Den är kampsport, specialeffekter, multiversum, episk, personlig, känslosam, metaforisk, kaotisk, lätt att hänga med i, svår att fullt ut greppa. Jag ska nog inte ens försöka beskriva plotten.

En sak dock: Om man som jag får ångest av pinsamhet så finns det ett par scener i början som är svåra. Men eftersom de är på kinesiska så är det väldigt effektivt att bara blunda en stund och titta upp senare. Man missar inget viktigt som sägs eller så. Och resten av filmen är ganska befriad från det.

Men ja, det här är en film som håller på i drygt två timmar och helt saknar lugna stunder. Den bara blåser på i fullt blås och vräker på med känslor och klipp och slagsmål och specialeffekter. Den här filmen är verkligen gjord enligt Yngwie-principen ("more is more").

Och jag kommer aldrig att se på The Matrix med samma ögon igen.

Alla skådespelare gör ett fantastiskt jobb. Jag köper all personkemi 100%. Jamie Lee Curtis är fantastisk. Michelle Yeoh också. Här får båda de två spela ut ordentligt breda register, och det är bara att luta sig tillbaka och njuta. Jag gillade också särskilt kemin mellan Stephanie Hsu och Tallie Medel.

Sen var det kul att se James Hong igen också. Jag har tidigare mest associerat honom med Big Trouble in Little China, men det har nog ändrats nu.

BETYG: 5/5

 

[DeBracy]

Jag har sett Mother/Android (2021). Jag tyckte den var ganska meh, och därför tydligen definitionsmässigt en trea på den krankiska skalan. Men en svag trea då, för jag har gett treor till klart bättre filmer.

 

[krank]

Jag har sett Phil Tippets Mad God, som han tydligen spenderat 30 år med att göra.

Bör man se den? Svaret är "ja" om:

• Man gillar stop motion.
• Man gillar surrealistiskt, groteskt, mardrömslikt bildspråk.
• Man vill se vad Phil Tippet kan göra när han får helt fria händer.

Svaret är "nej" om:

• Man under 80 minuter film tänker sig att man vill ha "en plot" eller att det ska hända något sammanhängande. Eller att det ska gå att förstå vad signifikansen eller meningen är med något som händer.
• Man tycker att någon behöver säga någonting (det här är alltså en film helt utan repliker. Eller ok, jag tror det finns ett "oh no" på ett ställe…)

Såatte… Jag vet inte riktigt vad jag förväntade mig faktiskt. Jag funkar ju så att jag gärna vill ha ord och en plot och sådär, och det tog mig nästan till slutet av filmen att sluta leta efter dem. Jag ville förstå den bakomliggande logiken, den övergripande plotten, jag ville fatta hur saker hängde ihop och motivationer och sådär. Men tji fick jag!

Men samtidigt ångrar jag inte att jag såg den. Det här är en väldigt unik film, och den är värd att lägga 80 minuter på. Det är makalöst snygga miljöer och varelser, om inte annat. Eller ja, de är ju groteskt fula, men you know what I mean. Det är välgjort. Som ett enda långt kärleksbrev till gamla tiders praktiska effekter, såna där som Tippet är riktigt bra på.

BETYG: 4/5

 

[Gamiel]

Bram Stoker's Dracula (1992)
Det här är nog den snyggaste Dracula filmen som gjorts. Den är nog också den film som är mest trogen boken, bortser från några väldigt viktiga punkter där den går helt emot ursprungsmaterialet, bl.a. genom att ha en romance mellan Dracula och Mina.

Den här filmen var stilbildande på sin tid och om du ska spela någon typ av gotisk historia eller oskariansk skräck är den en stor rekommendation.

 

[Gamiel]

Bram Stoker's Dracula (1992)
Det här är nog den snyggaste Dracula filmen som gjorts. Den är nog också den film som är mest trogen boken, bortser från några väldigt viktiga punkter där den går helt emot ursprungsmaterialet, bl.a. genom att ha en romance mellan Dracula och Mina.

Den här filmen var stilbildande på sin tid och om du ska spela någon typ av gotisk historia eller oskariansk skräck är den en stor rekommendation.

Skulle vilja lägga till att filmen presenterar Draculas slott som en plats där naturens lagar inte helt gäller, även när Dracula inte är där: vatten droppar uppåt, ljud som kommer från fel ställen, M. C. Escher liknande effekter, m.m..

Så om du ska spela ett spel där man ska representera att något är fel med verkligheten (KULT, Kaos påverkade områden i Warhammer, o liknande), så är den här filmen bra inspiration för hur det kan representeras.

 

[Rickard]

Rouge One: The Battle of Scarif
2017

Efter att ha sett och tyckt om Bilbo-cutten så såg jag Maple Films recut av Rouge One. I princip har denna recut bara slutstriden. Rouge One är en av filmerna jag tyckte fångade känslan bäst men genom att klippa bort så stora mängder av filmen så skippas allt karaktärsbygge. Så från att gått från en film med bra stämning, story jag knappt bryr mig om till att ha karaktärer bortklippta så tappar filmen ett poäng och blir mest något jag kan slökolla på om jag är desperat att titta på något.

BETYG: 2/5

 

[Rickard]

The Last Starfighter
1984

Med Star Wars följde ett gäng kloner och här är en i mängden som har högre produktionsvärde. Manusförfattaren läste Excalibur och såg en dag en kille spela arkadspel och tänkte "Tänk om Excalibur var en arkadmaskin" och skrev manuset till den här filmen. Det är stundtals tonårsfilm, stundtals humor, stundtals kitch och stundtals ser jag att några har tagit seriöst, framförallt när det kommer till makeup på alla rymdvarelser. Det är i stil med 00-talets makeup i Star Trek-serien. Något som också står ut är datorgrafiken som faktiskt inte är helt urusel. Med dåtidens mått mätt var detta till och med ruskigt bra. Alla rymdstrider är gjorda i 3D.

Allt som allt är detta en helt OK matiné som funkar att softa till.

BETYG: 3/5

 

[Max Raven]

Goblin Slayer - The Goblin's Crown

Det är en Goblin Slayer-film. Av någon outgrundlig anledning så kör den en nästan 25 minuter lång komprimerad recap av händelserna i animen innan filmen som om folk inte sett animen eller läst mangan/LN innan. Därefter är det 60ish minuter Goblin Slayer när de jagar efter en adelsdotter som sist sågs jaga gobliner. I princip mer av TV-serien, så gillar man den (och klarar av en del våld mot kvinnor plus lite gore) så är den här OK.