WRNU:s filmklubb 2022 v37

[DeBracy]

Jag har ÄNTLIGEN sett Guns Akimbo (2019), som jag var nyfiken på redan innan släpp men tummen sitter ibland djupt, osv. Daniel Radcliffe spelar nån tjomme som rapporterar troll på nätet eller nåt och vips har han pistoler fastnitade i händerna. Wee~

Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig, men förväntningarna var rätt höga. Och jag blev inte besviken. Det rakt spännande här och där!

4 blöta fall av övervåld av fem på den kranksiska skalan.

[Edit] Med detta är jag i fas med min ambition att se i snitt en film i veckan i år!

 

[Rickard]

Okej, så eftersom vi gick på bio idag var dealet med nioåringen att jag skulle preppa rollspel ikväll medan hon såg på teve själv. Men hon ville inte vara ensam, så jag fick snällt sitta i soffan … och drogs in i filmen, så klart.

Words Bubble Up Like Soda Pop (2020). Japansk, tecknad, tonåringar, vardagsliv, komplex, blyghet, romantik. Långsam, gullig, poetisk, fin. Lite klyschig, men ändå inte lik någon annan film jag sett.

Vad tyckte nioåringen, särskilt när det är en långsam poetisk film?

 

[krank]

Fasen vad med film ni sett den här veckan! Vad glad jag blir!

Jag har sett om Brightburn som jag köpte på bluray för ett tag sedan.

Jag såg den på bio 2019.

Den är fortfarande riktigt, riktigt bra. Premissen "but what if superman was bad though" är inte ny, men åtminstone jag hade inte sett den gjord riktigt såhär skräckfilmigt innan. Jag gillar världsbygget som fasen – symboliken med bin kontra getingar, symbolen, att se hela grejen genom linsen av en ung tonåring som både börjar försöka hantera puberteten och… öh… annat…

Jag har läst rykten om en tvåa. Jag tycker verkligen inte att det behövs och har svårt att se hur det ens kan bli bra. Men jag kommer 100% att se den på bio om den kommer.

Shikaro larem olen!

BETYG: 4+/5


Överlag är jag en sucker för filmer om superhjältar som inte bara är superhjältefilmer. Marvel gjorde ju light-versionen av det med vissa av sina filmer, typ Captain America som är superhjältefilm men också en andravärldskriget-film. Men jag vill gärna se mer av typ det här, eller Chronicle, eller… OK, Samaritan kanske inte är ett jättebra exempel, men den hade kunnat vara det.

Jag skulle vilja se en film baserad på Planetary. Eller helst en TV-serie. Det hade varit fett.

 

[Skarpskytten]

Vad tyckte nioåringen, särskilt när det är en långsam poetisk film?

Hen gillade den, men hen ser typ allt. Utom Astrid Lindgren, det vägrar hen.

 

[Max Raven]

Såg Thor: Love and Thunder

Gillar man Thor: Ragnarök så gillar man nog den här, men för egen del kändes den mest OK.

Jag kan utveckla det här lite så klart - Thor-filmerna har typ alltid varit de lite mer udda experimentella MCU-filmerna. I det här fallet är det dock mer av stilen i Thor: Ragnarök - jag gillade Thor: Ragnarök så det är inte ett problem. Det är lite mer rörigt än förra Thor-filmen (p g a filmerna emellan) men inget av tiden känns bortslösad. Hade jag inte tröttnat på superhjältefilmer hade den här legat bra till.

 

[krank]

Jag skulle vilja se en film baserad på Planetary. Eller helst en TV-serie. Det hade varit fett.

Jag blir också sugen på att någon gåmg göra en Agency-modul med "hero-horror"-tema. Rollpersonerna är agenter för en statlig byrå, superhjältarna är… tja, superhjältar fast monster. Eller bara helt amoraliska. Eller The Authority. Skitfarliga, nästan omöjliga att stoppa. Kan bli kul.

 

[Rickard]

Drakarnas sista kamp
1982 (org. title: The Flight of Dragons)

En magiker i gröna kläder på en drake. Hur vet vi att det är en magiker? Kan det vara för att han står på draken när den flyger? Kan det vara för att han är berättarrösten? Kan det vara för att han har en stor hatt och vitt skägg? Antagligen. Den teknologiska utvecklingen håller på att trycka bort magin i världen och de fyra magikerna sammanfaller för att komma till ett beslut. Givetvis tycker den onde magikern ... och vi vet att han är ond, för han har en djup röst, bor i ett torn med en dödskalle högst upp och han styr över demoner ... att man istället ska förslava mänskligheten. Magikerna kan inte strida inbördes, men visdomsträdet Antiquity säger åt den gröne magikern att en hjälte kan stjäla ondingens krona och den hjälten måste kunna teknologi. Vi klipper till Peter som hoppat av sina akademiska studier och istället vill göra brädspel.

Så börjar vår saga, baserad på boken med samma namn, där vi får bland annat lära oss varför drakar kan flyga och spruta eld. Jag trodde att boken först var någon sorts "människorna förstör vår värld"-historia, men intressant nog beskrivs motsatsförhållandena magi<->teknologi som "magi och logik", vilket får mig att tänka att historien handlar mer om att kunna få fantisera. Musiken påminner om Conan-filmen som kom ut samma år. Animatörerna är i princip samma japanska gäng som den tecknade Hobbit-filmen och Sagan om de två tornen. Ibland fint, ibland väldigt 2d.

Historien är fin i sig och engagerande och den gröne magikern röstas av Harry "MASH" Morgan, vars faderliga röst alltid ger mig ett leende. Vi hör också James Earl Jones i rollen som den onde magikern. Intressant nog så skriker han ibland "Doom, Doom" när han senare spelar Thulsa Doom samma år. Jag fick filmen rekommenderad av någon som sett den under hela sin barndom och jag önskar att jag hade sett den när jag var ung.

BETYG: 4/5

 

[Rymdhamster]

Jag har sett Vengence (2022)

Lågmäld film om en författare som bestämmer sig för att rota i en tidigare flörts död. Den är inte superspännande, den är mest bara rätt fin.

Ashton Kusher dyker upp i en av rollerna och jag måste erkänna att jag gillar ans insats här. Liksom filmen i sig lite mer lågmäld.

Betyg 4/5.


Jag har också sett Saloum (2021)

Fransk/Afrikansk film. Tre legosoldater och deras klient nödlandar i öknen. De söker sig till en bosättning en av dem känner till sen tidigare för att få hjälp. Men något är inte som det verkar.

Lite lågmäld skräck. Lite action. Överlag riktigt cool. Svårt att beskriva den, men jag tyckte mycket om den.

Betyg 5/5


Och sen han jag se Thor: Love and Thunder (2022)

Det är den överlägset fånigaste Marvelfilmen hitills. En del av effekterna är avsiktligt taffligt gjorda. En del av skämten är väldigt simpla. Jag tror det är min absoluta favorit-marvelfilm någonsin!

Det är sällan jag sitter och aploderar och tjuter av glädje när jag ser en film. Men det gjorde jag när jag såg den här. Den tar inte sig själv på allvar för fem öre, och innehåller samtidigt en del fantastiska och tunga scener.

Och skurken är fasen en av de bästa, mest creepy skurkarna jag någonsin sett. Christian Bale for the win!

Och jag såg den igen idag, så per default blir betyget 5/5