WRNU:s filmklubb 2022 v47

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v47 2022 – #515 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1) Jag tänker se minst en film i veckan.
2) Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
3) När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
4) Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
5) Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

 

[Khan]

Häromdagen såg jag Legend (2015) med Tom Hardy

Bra jäkla gangsterfilm som är så ärkeengelsk att det är svårt att inte fnissa ibland. Baserad på verkliga händelser. Efter ungefär halva filmen blir det mer och mer tragedi och sista tredjedelen är rätt så sorgsen när allt ballt gangstrande får nya vinklar och man ser det på andra sätt. Slutar inte lyckligt. Men bra.

Rekommenderas om man gillar engelska gangstrar.

 

[Khan]

En annan grej jag sett nyss är dokumentären Crumb om Robert Crumb.

Jisses. Den här karln har inte haft det lätt genom barndomen. Är man intresserad av hur man kan skapa så helt jäkla galna och sjuka saker som Crumb gjort, då är det här verkligen en bra grej.

Vi får se intervjuer med båda Crumbs bröder, hans mor, diverse gamla flickvänner, fans, fru och barn, och så vidare. Alla är inte enkom positiva, och då och då bränner det verkligen till, särskilt med en av de gamla flickvännerna. Crumb är inte en trevlig person att vara med alla gånger.

Det här är en ganska rak film om en bisarr person och hans bisarra bakgrund. För Crumb ser ut som och beter sig som en mysputtrig jazznörd (vilket han är) och ser inte det minsta ut att höra ihop med sin konst. Fascinerande, men ofta blir det ont i magen

Är man intresserad av just Crumb eller absurda personer och deras liv är den vettig att se. Men magstark.

 

[Franz]

Jag har sett Everything everywhere at once. Jag vet att filmen inte är så ny längre, men jag ligger vansinnigt mycket efter i mitt filmtittande. Detta var hur som helst en riktigt trevlig filmupplevelse!

Filmen handlar om Evelyn Wang, en utarbetad kvinna som upptäcker att hon har förmågan att samla egenskaper hon har från andra “jag” i parallella universum som valt en annan livsväg än henne. Hon upptäcker också att hon är den enda som kan besegra ett förestående hot och att detta hot kanske är av mer personlig natur än vad hon från början trodde.

Jag hade förstått det som att detta var en galen actionfilm. Men även om den garanterat var galen, och även om action förekommer så ser jag i första hand filmen som ett familjedrama där inslagen med parallella universum och superkrafter är metaforer för familjemedlemmarnas relationer och livssituationer. De frågor som ställs i filmen kanske inte är superdjupa, men att behandla dem genom detta stilgrepp gör filmen väldigt unik och behandlingen av tematiken till en frisk fläkt.

Jag önskar verkligen att fler filmer kunde göra något liknande, ta en ganska klassisk tematik men behandla den på ett nytt och spännande sätt! Denna film rekommenderas verkligen!

 

[Feuflux]

Jag har sett Det regnar köttbullar. Det här är en bra film att se med sina barn. 12-åringen hade kul (han avslöjade halvvägs in att han sett den "typ 18 gånger" förut... jag frågade om han sett den innan vi drog igång och då sa han "ja men den är bra så vi kan se den igen" och jag tänkte att han sett den max 2 gånger eller så). 5-åringen hade kul (men tyckte det var liiite läskigt i slutet). Jag hade kul jag med! 10-åringen och frun är på häst-jippo och missade alltihop.

Det är rätt nivå trams, rätt nivå romantik och rätt nivå plot-djup för att funka över generationsgränserna så länge alla är mentalt förberedda. Realismintresserade göre sig icke besvär. Familjen Jonasson approves.

 

[krank]

Jag har sett om The Lego Movie.

Den här gången såg jag den på 3D-bluray, givetvis i min VR-biosalong. Förra gången var det på 3D-TV, vilket jag mer och mer börjar betrakta som det lite sämre backupalternativet. Det är något rätt så schysst med att kunna se på 3D-film i bioformat; att behöva vrida huvudet för att se saker som händer i periferin.

Jag har exakt ingenting att tillföra min förra recension. Den här är fortfarande jätterolig och dess gags funkar fortfarande skitbra, enskilda scener är svinroliga och ibland rentav så känslomässiga att jag får en tår i ögonvrån. Men storyn som sådan är rätt trist.

Tvåan är betydligt bättre – as evidenced by det faktum att jag såg om den flera gånger veckan efter jag såg den första gången. Den ligger också på tur, så eventuellt blir det den nästa vecka.

BETYG: 4+/5

 

[Gaspard]

Är man intresserad av just Crumb eller absurda personer och deras liv är den vettig att se. Men magstark.

Ja tack! Den filmen har helt flygit under min radar. Fan att den bara verkar finnas på prime eller apple.