Veckans första Disney-film (de tre ovan sågs som sagt i förra veckan) blev
Tangled (2010). Det är Disneys första film sedan de gått över helt till 3D-animering efter The Princess and the Frog som släpptes året innan. Filmens koncept grubblades fram redan på nittiotalet av Glen Keane (som har jobbat på typ hälften av alla filmer under Disney-renässansen and then some). När han var trygg i sin idé presenterade han den för Michael Eisner runt 2001 och fick ett godkännande att göra filmen, men Eisner ville att den skulle göras i 3D-animering istället för traditionellt 2D. Keane var tveksam, han trodde inte att 3D kunde se snyggt ut för att skapa Rapunzel på det sättet han ville se henne. Med det sagt så påbörjades arbetet och 2003 så annonserade Disney filmen
Rapunzel Unbraided som var tänkt att släppas 2007. Keane höll ett seminarium för runt 50 Disney-animatörer, "Best of both worlds", där han bjöd in både 2D och 3D-animatörer och pratade om styrkor och svagheter från båda metoder, och hur man bäst för dem samman.
Filmen skulle enligt Keane vara en slags "Shrek"-variant av sagan om Rapunzel, där två tonåringar från San Fransisco magiskt skulle transporteras till sagornas värld och ta över Rapunzels och prinsens kroppar. Hilarity ensues, och så vidare. Reese Witherspoon, Dan Folger och Kristin Chenoweth anslöts till projektet som röstskådisar.
Men så hände någonting. Glen Keane får en hjärtattack och släpper stora delar av projektet. Byron Howard och Nathan Greno tog över som regissörer och man började att vända en hel del på manuset. Releasedatumet trycktes fram från 2007 till 2009 istället (senare 2010) och man bestämde sig för att satsa på att låta filmen vila mer åt det traditionella sagohållet. Eftersom The princess and the Frog inte drog in riktigt så mycket pengar som man hoppats så bestämde sig några marketing-execs för att byta namn på filmen också till Tangled, och att lägga en mycket större emfas på Flynn Ryder i sin marknadsföring, samt presentera karaktärer som mer äventyrslystna och vilda.
Affischen till filmen gör samma sak, och "luras" en hel del. Rapunzels personlighet är ungefär den raka motsatsen till vad affischen vill få tittaren att tro. Floyd Norman, som kom till Disney år 1956 (!) och fortfarande gör en del freelance arbete för Disney till denna dag (!!!) som storyboard-artist sa såhär om det hela. "
The idea of changing the title of a classic like Rapunzel to Tangled is beyond stupid. I'm convinced they'll gain nothing from this except the public seeing Disney as desperately trying to find an audience."
Filmen blev dyr, den dyraste animerade filmen någonsin när den släpptes och lär ha kostat över 260 miljoner dollar att producera. Lönade sig marknadsföringen då? Typ. Den drog in en hel del pengar, men var bara den tredje mest inkomstbringade animerade filmen som släpptes 2010 (den låg bakom både Shrek Forever After och Toy Story 3). Med det sagt så ligger den nu på Disneys top-10 lista över mest inkomstbringande animerade filmer någonsin. Så till själva filmen då...
Rapunzel är bedårande.
Filmen följer Rapunzel, en flicka som föds med magiskt hår som, så länge de inte klipps av, kan hela de sjuka och ge folk evigt liv. En elak häxa kidnappar Rapunzel som ett spädbarn, låser in henne i ett torn och använder sedan hennes magiska hår för att förlänga sitt liv. Rapunzel tror att häxan är hennes moder och gaslightas ständigt till att frukta världen utanför tornet, som enligt häxan är grym och hemsk. Rapunzel är dock väldigt nyfiken på omvärlden, särskilt några konstiga lanternor som alltid flyter på himlavalvet på hennes födelsedag.
Tornet besöks en dag en
dashing rogue vid namn Flynn Ryder och de två ger sig ut på ett äventyr som naturligtvis avslutas i romans (det är Disney, trots allt). Filmens starkaste punkter är de två huvudkaraktärerna Flynn och Rapunzel - men särskilt Rapunzel. Hennes personlighet, urgulliga design och interaktioner med omvärlden verkligen
skriker Disney-prinsessa, utan att trilla in i de ofta lite tråkiga troper som följde rollen i Disneys äldre dagar. En annan mycket stark del är humorn - tillsammans med Lelo & Stitch så är det här en av de roligaste filmerna jag har sett än så länge på min rewatch, och där står hästen Maximus ut, som förmodligen blev en favorit i många biosalonger och soffor.
Filmens svagare delar är musiken (som inte är dålig, den är okey), skurken (som inte är dålig, hon är okey) och animeringen. 3D-animering var inte
riktigt där än, och medan jag fortfarande kan uppskatta otroligt vackra bakgrunder i äldre 2D-animerat material så lider 3D-animerat något fruktansvärt av tidens gång. Karaktärer ser oftast bra ut (Rapunzels hår är fantastiskt!), men bakgrunder, mindre sidokaraktärer och miljöer? Det är inte fult, men det är bannemig inte snyggt. Särskilt vattnet har man inte lyckats reda ut.
Tangled Rapunzel får
4/5. Skurk, musik och animering behöver inte vara perfekta för att det ska bli en bra film. För det behövs intressanta och easy-to-love huvudkaraktärer. Av prinsess-arketyperna så är Rapunzel nog min favorit och den perfekta modellen att göra en fairest på om man vill spela Changeling med en mer lättsam ton.
