WRNU:s filmklubb 2024 v21

SaaJeflaLess

Veteran
Joined
1 Jun 2022
Messages
132
Location
Karlskrona, typ.
Detta är WRNU's filmklubb för v21 2024 – #592 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och vi får gärna vara med.

Vi behöver inte "anmäla oss" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

krank brukar iaktta följande "regler"; vi andra följer naturligtvis vilka regler vi vill*:

  1. krank tänker se minst en film i veckan (även om krank inte lovar något just de här veckan).
  2. Det ska vara minst en film krank inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om krank har sett en film på bio eller streaming, och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.
  3. När krank sett en film skriver krank något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
  4. krank skriver bara om filmer han sett innevarande vecka.
  5. krank kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som krank knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.
kranks betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom krank främst ser till att se film krank redan vet att krank gillar eller har god anledning att tro att krank kommer att tycka om.

Betyg krank satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Vi vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om vi vill diskutera något som kräver att vi spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:


1591730152931.png
 

SaaJeflaLess

Veteran
Joined
1 Jun 2022
Messages
132
Location
Karlskrona, typ.
Jag har sett the Zone of Interest (2023)

Jadu.. hur ska man försöka sammanfatta den här upplevelsen? Men jag gör ett tappert försök.
Vi börjar med det enkla, the Zone of Interest handlar om Rudolf Höss, kommendant i Auschwitz under merparten av lägrets existens och hans familj. Och det är just det som är grejen men den här filmen. Den handlar om dom, inte om Förintelsen i sig utan om deras liv. För den som inte vet så bodde familjen Höss i en villa precis utanför Auschwitz I och Höss lät bygga en mur för att det inte skulle vara direkt insyn från trädgården till lägret men att ingen av familjen visste något om vad som hände på andra sidan muren känns ganska otroligt. Filmen gör heller inga sådana anspråk. Det finns i bakgrunden hela tiden, rök från skorstenar, skrik, gevärskott och fångar i de ökända randiga kläderna som arbetar i trädgården. Men det visas aldrig direkt i bild, detaljer här och var påminner vad Rudolf Höss gör om dagarna men det är allt.

Mycket av filmen är inspelat med fasta dolda kameror, regissören har liknat det vid Big Brother, fast med nazister. Och det är effektivt. Som tittare fick jag en känsla av att se något som jag inte borde se. En ganska vanlig familj som badar i floden, har kalas i trädgården eller leker. Precis som vilken vanlig familj som helst och det är lätt att man slappnar av lagom till nästa påminnelse kommer.

Väldigt lite förklaras i filmen och det funkar väldigt väldigt bra. Två scener i synnerhet kanske kräver lite extra kunskaper dock, nämligen
när Höss och två av barnen fiskar och badar i Sola-floden. Höss hittar plötsligt en käke i vattnet, vänder sig om och ser att vattnet är grått. Det är askan från krematorierna som dumpades bl.a i floden. Den andra scenen är när en av fångarna som arbetar i trädgården sprider ut aska i rabatterna. Jag är osäker på om det användes där i verkligheten men det finns däremot vittnesmål om att man använde askan på åkrarna vid lägret

Sist jag kände något liknande efter en film var när jag såg Lilja 4-ever på bio. Den totala känslan av tomhet och hur ohyggligt överjävliga människor kan vara samtidigt som dom är precis som vem som helst. Och det är en lektion som man kan behöva bli påmind om ibland. Det är lätt att se människor som Rudolf Höss som något annat än just en människa utan som något märkligt monster. Men precis som alla andra som begår dåd som är ofattbara så är dom just människor.

En väldigt väldigt stark 4/5 på den krankiska skalan.
 

krank

Lättkränkt cancelkultur-kommunist
Joined
28 Dec 2002
Messages
36,183
Location
Rissne
I kategorin "filmer som borde varit en miniserie" så har jag sett Atlas som nyss kom på Netflix.

Om man vill ha ett exempel på hur algoritmerna inte riktigt är på tankeläsnings-och-ta-över-världen-nivå ännu så är det här alltså en film med:
  • Mechasuits
  • AI
  • Politisk/filosofisk metafor/kommentar
  • Simu Liu
  • Jätte-jättedum action
  • Jennifer Lopez, Sterling K Brown, Mark Strong
Men jag var fortfarande tvungen att manuellt söka efter den här filmen i Netflix-appen. Hade algoritmerna faktiskt hajjat vem jag är så hade det här varit den första filmen jag sett, den Netflix lagt front and center…

Men ja, okej. I en framtid så finns det AI och en del av dem är i humanoida robotar. AI-roboten Harlan bryter sig loss från sin programmering och börjar mörda en massa människor innan han flyr i ett rymdskepp till andromedagalaxen (det nämns aldrig och hanteras aldrig men jag antar att vi har nåtslags vikrymd?). Det var 26 år sedan, och nu jobbar hans mänskliga syster (alltså, dottern till kvinnan som uppfann/byggde Harlan) Atlas Shepherd med en världsomspännande anti-AI-terrorist-organisation. En av Harlans närmaste fångas in, och nu vet de var han är. De åker till planeten och det går… dåligt.

Det här är inte spoilers; det här är alltså vad som händer i filmens första 20–30 minuter.

Åh, och soldaterna som åker till planeten (tillsammns med Shepherd) kör stora mechasuits som har AI, och de "synkar" tvåvägs så att de blir en mer komplett helhet och mer effektiva på slagfältet. Det här gillar inte Shepherd.

Jag tyckte om den här filmen rätt mycket. Bra saker:
  • Otroligt jättedum action. Jag gillar ju sånt, och det finns en del här framför allt mot slutet. Jag skrattade högt flera gånger. Det här är robot-action enligt Yngwieprincipen liksom. Totalt bonkers bananas actionfilms/tvspelsnonsens.
  • Kul, osubtil och ovanligt icke-svartvit politisk kommentar. Att det här handlar om "för eller emot AI" är ju rätt topical och såklart extremt uppenbart. Scifi behöver inte vara så jävla subtil jämt.
  • Allt är riktigt snyggt. Både designmässigt och hur det är genomfört.
  • Också överlag kompetent filmmakande vad gäller framing, klippning etc.
  • Simu Liu är alltid nice.
  • Någon har spelat väldigt mycket Titanfall 2. Alltså överlag så känns filmen väldigt mycket TV-spel på ett inte-dåligt sätt. Och annan nördkultur. Hur mechasuitsen styrs är väldigt mycket Pacific Rim. Hur de ser ut är väldigt mycket Titanfall och mechasuitsen i Avatar. Heter hon Shepherd som referens till Mass Effect? Maybe. Jag hade roligt iaf, men jag tror inte man behöver ha konsumerat de andra grejerna för att uppskatta den här filmen.
Mindre bra sak: Den är två timmar lång och det är alldeles för kort. Framför allt första halvtimmen är en extremt superkondenserat expositionsdump som jag inte tycker funkar speciellt bra. Manuset hanterar det dugligt, ingen info går förlorad, men det är flera gånger där det känns som att något klippt bort och ersatts med en replik som sammanfattar. Man hinner också absolut inte få någon känsla för Shepherd innan uppdraget – vilket blir ett problem eftersom man förväntas åtminstone i någon mån identifiera sig med henne.

Hon presenteras som en ganska kall person, beskrivs av andra som oberäknelig, och… hon gillar kaffe. Det är typ den karakterisering vi får innan hon reduceras till hysterisk, oresonlig, orimlig så snart något går fel på uppdraget. Det tog ganska lång tid innan jag började känna nåt slags sympati eller identifiering med henne, och då är det här ändå en film jag var investerad i att gilla.

Så… Den hade behövt bättre pacing där i början. Snabbspolat mindre. Etablerat huvudpersonen mer. Kanske hade det räckt med att göra filmen en halvtimme längre. Kanske hade den behövt vara en miniserie i 3-4 delar. Men ännu en gång får jag vatten på min kvarn om film som underlägset medium för de flesta berättelser. Två timmar räcker helt enkelt inte för att både etablera karaktärer ordentligt, utveckla dem, inveckla dem, etablera konflikt/problem, jobba för att lösa det, nå lösning, och efterspel. Det funkar mest för ganska enkla plots. Den här sortens big concept-scifi som där det finns ett intrikat världsbygge och många rörliga delar i händelsekedjan… Ska man hinna med det så får man mycket mindre tid att etablera karaktärer ordentligt.

Hur som helst gillade jag filmen och kan rekommendera den.

BETYG: 4/5
 

DeBracy

Eventuellt helt fantastisk
Joined
21 May 2003
Messages
5,857
Jag har sett Kingdom of the Planet of the Apes (2024).

Hade av nån anledning fått för mig att det skulle vara pangpang, men det var en mycket roligare typ av äventyrsfilm överlag.

Kändes helt klart som att det var
starten på en ny svit när eftertexterna rullade.

Jag lutar åt en krankisk fyra. Det var en del saker jag tyckte de krånglade till i onödan eller som jag tyckte kändes lite ostiga, men den kittlade ändå min softspot på Apornas planet-grejer på ett bra sätt.
 

Khan

Kondottiär
Joined
23 Apr 2014
Messages
4,532
Jag har sett Kingdom of the Planet of the Apes (2024).

Hade av nån anledning fått för mig att det skulle vara pangpang, men det var en mycket roligare typ av äventyrsfilm överlag.

Kändes helt klart som att det var
starten på en ny svit när eftertexterna rullade.

Jag lutar åt en krankisk fyra. Det var en del saker jag tyckte de krånglade till i onödan eller som jag tyckte kändes lite ostiga, men den kittlade ändå min softspot på Apornas planet-grejer på ett bra sätt.
De tre föregångarna i den rebootade Apornas Planet-trilogin är bland mina favoritfilmer efter millenieskiftet. Hur står den sig mot dem?
 

DeBracy

Eventuellt helt fantastisk
Joined
21 May 2003
Messages
5,857
De tre föregångarna i den rebootade Apornas Planet-trilogin är bland mina favoritfilmer efter millenieskiftet. Hur står den sig mot dem?
Kanske inte riktigt lika vass? Var länge sen jag såg de föregående, så de kanske är närmare än jag minns det som. Tyckte i alla fall den kändes fräsch i och med att den har en lite annan typ av berättelse, i en snygg och på sina vis ny miljö.
 
Top