WRNU:s filmklubb 2024 v32

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v32 2024 – #603 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1. Jag tänker se minst en film i veckan (även om jag inte lovar något just de här veckan).
2. Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio eller streaming, och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
3. Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
4. Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

 

[Hellzon]

Det var v 31 när jag såg The Predator. Den (och hela AvP-franchisen) finns på Disney+.

Jag följde upp med Prey. Jag hade låga förväntningar på The Predator och höga på Prey, men de möts nånstans på mitten. Det är iallafall lättare att tycka om huvudrollen här, för hu vad balltråkig han var i The Predator.

Ungdomsäventyr + rymdmonster alltså. Ung flicka vill visa sig värdig som jägare, får vad hon vill och "lite mer" spänning. Ganska lågmäld historia för att vara predatorfilm.

Spoiler: Estetik

Men alltså, visst är predatorerna lajvare? OK att det är 300 år sedan även för dem och det kanske ska förklara att predatorn har pilskjutare och sköld istället för plasmakanon, men den kommer ju fortfarande i ett interstellärt rymdskepp. Och målsökande pilar står inte långt efter plasmakanon. Jag får känslan att den är utrustad mer av estetiska skäl än med vad den faktiskt har tillgång till.

Klart godkänt. 4/5.

 

[wilper]

Jag såg Anon (2018).

Sci-fi om en polis som jagar en mycket mystisk mördare.
Jag har inte kollat upp den på imdb, men ja får känslan att den är från Storbrittanien för allt är BBC-grått.

Den får tre stjärnor för jag vet hur den slutade, men det är svaga stjärnor för mot slutet hade jag minst ett öga på mobilen också.

 

[Franz]

Jag är inne i ett projekt där jag försöker få min tvååriga son att tycka om Bamse. Som del i det projektet har vi kollat på filmen Bamse och tjuvstaden. Jag är uppvuxen med de gamla Bamsefilmerna som Rune Andréasson gjorde tillsammans med sin fru och var därmed lite skeptisk mot denna nyare produktion. Det visade sig dock att den var bra på många sätt! Fast inte utan brister.

Handlingen tar sin början under en tid då Bamses alla ”klassiska” fiender blivit snälla: Vargen (som ju varit snäll länge), sjörövarna, Knocke och Smocke etc. Den enda boven som fortfarande är elak heter Reinard Räv och han lyckas få de reformerade bovarna att tro att Bamse slutat tycka om dem. Tillsammans kidnappar de Farmor så att hon inte ska kunna laga dunderhonung till Bamse, sedan kapar de ett tåg som innehåller världens största godistransport och bosätter sig i en övergiven stad i Trollskogen. Det blir upp till Bamse, Skalman och Lille Skutt att ställa allt till rätta.

Handlingen är ju väldigt simpel och inte utan logiska luckor men jag tycker den fungerar fint för målgruppen. Den är spännande, mycket står på spel och det finns ett fint budskap om att det är viktigt att vara snäll, och att folk som är elaka egentligen nog mest är ledsna.

Animationerna var överraskande bra! Framförallt bakgrunderna var otroligt stämningsfulla!

Filmens största brist ligger hos röstskådespelarna. Här finns en stor ensemble av kända skådisar så man kan ju tro att det borde betyda kvalitet. Och vissa gör ett bra jobb. Tomas Bolme fungerar fint som berättarröst, Steve Kratz är hyfsad som Skalman och vår allas Magnus Härenstam är riktigt bra som Reinard Räv. Där slutar dock berömmet. Peter Haber ger inte Bamse ett uns av personlighet och Morgan Alling är rent bedrövlig som Lille Skutt.

Allt som allt tycker jag att det är en lovvärd produktion! Det finns nog ingen mening att ensam se den som vuxen, men barn kommer nog absolut att ha behållning av den!

Vi fick se den i omgångar med då lillgrabben har lite svårt att hålla fokus, och jag vet inte hur mycket han egentligen förstod. Men han blev väldigt glad varje gång godiståget visades (han älskar tåg), han tyckte de var spännande när de var i skogen för den var mörk, och många gånger under dagen när vi gjorde annat utbrast han ”Titta Bamse” vilket innebar att han självmant ville gå och fortsätta titta på filmen. Vi har dessutom enligt hans önskemål sett den två gånger nu. Vi kommer absolut att titta på fler Bamsefilmer framöver!

 

[Beastslayer]

Deadpool & Wolverine (2024)

Ok, det här är en film som ska handla om Deadpool, men det är en film där Wolverine är huvudpersonen trots att det ska vara en biroll!
Hugh Jackman äger i den här filmen. Allt äger på något konstigt jävla sätt......jag älskade den här filmen vilket är helt sjukt, då jag varit så jävla trött på Marvelfilmerna rätt länge nu.
Den fick mig att skratta, den fick mig nästan att gråta och Wolverine är mer Wolverine än han någonsin varit i någon filmatisering!

4,5/5

 

[krank]

Jag har just sett The Suicide Squad igen. Jag köpte den på bluray, och då räknas den ju.

Jag tyckte om den redan när jag såg den första gången. Jag vet inte om jag var i annan sinnestämning den här gången eller vad det är, men jag gillade den nog mer den här gången.

Det finns så himla mycket bra här! Humorn är kul och effekterna snygga; Gunn gör dessutom en väldigt snygg grej där han blandar genrer och känslor om vartannat utan att det slutar vara en sammanhängande helhet – fina scener blandas med humor blandas med action; filmen kränger hit och dit mellan "haha, kolla de här serieskurtkarna är de inte konstga och fåniga va? Kolla dräkterna!" och "den här mänskliga hajen har faktiskt känslor och är en riktigt fin och ensam snubbe innerst inne och han vill bara ha vänner". Så… Det blir såklart aldrig liksom sådär "hårt och coolt", det blir det inte. Jag tänker på t.ex. de första X-menfilmerna där de inte ens vågade ha gula spandexdräkter. Ingen här har Kapten Amerikas patos. Men de har nåt som faktiskt är bättre, och det är att de – trots töntiga kostymer och märkliga krafter – känns som riktiga människor.

Av de Gunn-filmer jag sett är det ett ganska genomgående punkigt ethos – just det här med att folk är folk. Lite fåniga, lite fula, lite vanliga. En del har ångest, alla fuckar upp grejer, osv. Och samtidigt är det den här kärleken till outsiders och till de marginaliserade. Både Guardians of the Galaxy och Suicide Squad är ju nånstans filmer om folk på samhällets utsida, brottslingar som får en chans (eller tar sig en chans) och som trots sin trasighet lyckas med något.

Jag gillar att filmen kontrasterar de stundtals löjliga supervarelserna med den väldigt realpolitiska USA-kritiken som finns i storyn och miljön. Det är en snygg kontrast, mellan sånt vi vet händer i verkligheten och definitivt är ett problem – och det fantastiska. Det är på många sätt en rak motsats till de flesta andra superhjältefilmer, där hotet för att kännas relevant måste vara liksom en kosmisk superskurk. OK, nu är väl Starro the Conqueror kanske just en sån skurk, men större delen av filmen är det ändå väldigt jordnära. Suicide Squad-uppdrag måste ju alltid på något sätt motiveras – varför är det inte Stålmannen som gör dem? Att då låta dem göra smutsiga wetworks-uppdrag känns som en bättre lösning, på nåt sätt, än hur de gjorde det i första Suicide Squad-filmen. Även om jag fortfarande gillar den också.

BETYG: 5−/5

 

[Jocke]

Jag var och såg Dödspolaren och Järven - Friendship is Magic. Den var så bra som alla har sagt.
Man blir lite sugen på att se om hela X-Men tjofräset.
4 av 5 och en marvel femma av fem (marvelfilmer har som bekant en egen skala också).