WRNU:s filmklubb 2024 v52

[Franz]

Den går mer på första Evil Dead än andra. Dvs, noll slapstick eller humor. Den är elak, riktigt elak. Så funkar såna filmer för en så är det en bra grej.

Absolut, det var inte brist på humor som gjorde att filmen inte klickade med mig, den biten var jag beredd på. Jag vill minnas att problemet för mig var att jag inte kände att jag brydde mig om några av karaktärerna och att jag därmed inte blev investerad. Men det är över tio år sedan, och jag var som sagt lite stroppigare vad gäller film då, så jag skulle kanske gilla den idag, vem vet

 

[krank]

Igår kväll såg jag Dune igen. Nu för första gången, tror jag, på liksom liten TV-skärm istället för reell eller virtuell biografskärm. Och inte i 3D.

Det… viner den inte på, jan vi säga. Sen kanske det var en kombination av sällskapet och av att jag var ganska trött, men den kändes verkligen oändligt lång och långsam.

Alltså, fortfarande en sevärd film, och mina tidigare satta betyg är mer rättvisa, men den här gången får den nog bara…

4−/5

 

[Jocke]

Jag har sett Evil Dead Rise.

Det är en rätt bra skräckrulle enligt ganska klassisk modell. Hitta mystisk mcguffin, pilla på den trots att man inte borde, något äckligt kommer och sen spenderas resten av filmen med att folk dör eller får väldigt ont på kreativa sätt. I det här fallet är skådeplatsen en våning i ett utdömt lägenhetskomplex och de som utsätts för alltihop är en familj – eller ja, en nyligen lämnad ensamstående mamma och hennes tre barn och så hennes syster som kommit till henne för att få råd och hjälp. Familjerelationerna och problemen får inte speciellt mycket utrymme dock; det är mest setup. De gör att vi känner nå't för karaktärerna och bryr oss om vad som händer, helt enkelt.

Skådespeleriet är över normalnivån för såna här filmer, splattet är skönt splattigt och det känns ändå som att väldigt mycket är gjort fysiskt. Eller väödigt bra digitalt. Allt håller inte 100%, men absolut good enough. En hel del av effekterna lyckas absolut få mig att känna grejer, trots att jag är ganska luttrad – värst var nog när ett rivjärn dras längs nåns ben – det är på nåt sätt lite extra äckligt när det är grejer man ändå är van vid att ha omkring sig som används. Att den här filmen utspelar sig i en begränsad hemmiljö funkar alltså väldigt bra.

Har den här filmen nånting alls att göra med Evil Dead-filmerna utöver titeln? Well, Book of the Dead är med. Men det är också typ allt.
Tycker jag det spelar nån roll? Nä, egentligen inte.

(Borde jag se Evil Dead (2013)? Kanske.)

(Men mest blev jag av nån anledning sugen på att se Hellraiserfilmerna. Kanske blir ett projekt för 2025)

BETYG: 4/5. Klart sevärd.

Fienderna är ju dödtider, och beter sig som sånna, så jag tycker att det definitivt känns som en Evil Dead film. Jag gillade den mycket och håller med om 4 av 5 men tycker ändå att Ash VS Evil Dead är bästa moderna Evil Dead.

 

[Jocke]

Jag såg Beetlejuice Beetlejuice (2024) i söndags. Tycker det var en betydligt bättre film än den borde vara. De dödas värld såg charmig ut, Tim Burtons nya tjej är bra som skurk, Winona Ryder som vuxen är Bästa Winona Ryder. Skämten är kul, storyn håller och det är ett bra tempo genom hela filmen. Dessutom bygger den inte alls på blinkningar till ettan, även om det finns många så är de aldrig presenterade som memer berries utan mer som något i bakgrunden att upptäcka.
Bästa Tim Burton sen hans förfall började.

svag 4 av 5.

 

[Bolongo]

På torsdag, fredag och lördag såg jag några klassikervisningar på Bio Roy.

Ghostbusters (1984) har jag sett flera gånger innan. Inte så mycket att säga. Perfekt film i sitt fack, 5/5, no notes.

Men de andra två hade jag faktiskt aldrig sett, trots att jag hört mycket om dem.

The Secret of Nimh (1982) är Don Bluth på höjden av sin karriär, när han just lämnat Disney och skall göra sin egen animerade film "but with blackjack and hookers." Nä, inte bokstavligen, men betydligt mer för en vuxen publik än Disney. På plussidan finns fantastiskt välgjord traditionell 2D-animering och oerhört fantasifulla och vackra bakgrundsmålningar, samt bra röst-insatser från en del kändisar (Derek Jacobi, Dom DeLuise, Peter Strauss) och blivande kändisar (väldigt unga Shannen Doherty och Wil Wheaton). På minussidan, tja, manuset måste jag tyvärr säga. Det börjar bra, med både en bakomliggande mystik och tydliga insatser som kräver omedelbar handling, men sedan blir det för många lösa trådar och deus ex machinas, och jag tappar engagemanget. Men den är klart sevärd, 3+/5.

The Goonies (1985) kanske man undrar varför jag inte sett, jag var ju med på 80-talet? Nja, när den kom var jag något för gammal för den, så det blev aldrig av. Och nu känns den verkligen som en sådan där film som man nog kunde haft massor av nostalgi för om man sett den innan man började gymnasiet, ungefär. Men tyvärr gjorde jag inte det, så jag kan idag bara se den som ett kuriöst utslag av en viss tidsanda. Det är på pluskontot att den regisseras av Richard Donner från ett manus av Chris Columbus och Steven Spielberg, så den är tajt och ekonomiskt berättad - det är ett minimum av exposition och man förväntas fatta det mesta från kontextuella ledtrådar. Jag gillar alltid om en film inte antar att jag är korkad. Det är också rätt kul att se unga Sean Astin, Josh Brolin och Ke Huy Quan. Men trots att tekniskt sett inget onödigt sägs eller görs känns ändå tempot märkligt såsigt - jag inser att det kan se ut som om jag säger mot mig själv här, och jag vet inte riktigt hur jag skall förklara det, kanske är det bara att jag inte riktigt identifierar mig med eller bryr mig om någon bland karaktärerna. Eller så är det att jag förbryllas över bollar som läggs upp men aldrig slås in, som varför seglar de inte ut ur grottan på skeppet - hade det varit för dyrt att filma, eller? I slutändan är den här mest av historiskt intresse, som ett klassiskt exempel på "kids on bikes". 3-/5.

 

[Jocke]

Jag såg Beetlejuice Beetlejuice (2024) i söndags. Tycker det var en betydligt bättre film än den borde vara. De dödas värld såg charmig ut, Tim Burtons nya tjej är bra som skurk, Winona Ryder som vuxen är Bästa Winona Ryder. Skämten är kul, storyn håller och det är ett bra tempo genom hela filmen. Dessutom bygger den inte alls på blinkningar till ettan, även om det finns många så är de aldrig presenterade som memer berries utan mer som något i bakgrunden att upptäcka.
Bästa Tim Burton sen hans förfall började.

svag 4 av 5.

Jag ljög, det var i lördags jag såg filmen. Ber om ursäkt för detta.