WRNU:s filmklubb 2024 v9

[krank]

Detta är WRNU's filmklubb för v9 2024 – #580 sedan starten.

Klubben är ganska prestigelös och du får gärna vara med.

Du behöver inte "anmäla dig" för att vara med. Det är bara att hoppa på precis när som helst.

Jag brukar iaktta följande "regler"; ni andra följer naturligtvis vilka regler ni vill*:

1. Jag tänker se minst en film i veckan (även om jag inte lovar något just de här veckan).
2. Det ska vara minst en film jag inte tidigare skrivit om i Filmklubben, varken innevarande eller tidigare år. UNDANTAG: Om jag har sett en film på bio eller streaming, och sedan köpt den, så kan filmen ses igen.När jag sett en film skriver jag något om den, mycket eller lite i mån av tid och relevans.
3. Jag skriver bara om filmer jag sett innevarande vecka.
4. Jag kommer att betygsätta enligt det här betygssystemet som jag knåpat ihop. Tanken med det är att få konkreta kriterier och därmed mer rättvis/jämn betygsättning.

Mina betyg tenderar att flockas kring 4–5, eftersom jag främst ser till att se film jag redan vet att jag gillar eller har god anledning att tro att jag kommer att tycka om.

Betyg jag satt tidigare: LÄNK TILL GOOGLE SPREADSHEET (sällan uppdaterat).

* VIKTIGT: Det finns en regel som inte är frivillig: INGA SPOILERS. Med spoilers menas inte "actionhjälten överlever till slutet" eller så utan mer att avslöja relationerna i familjen Skywalker, vad soylent green är gjort av eller Tyler Durdens bakgrund. Ni vet vad som menas; saker i filmer som är tänkta att vara hemliga och vars avslöjande liksom är en grej. Vissa av oss älskar oväntade vändningar i filmer och vill inte få vårt nöje förstört. Om du vill diskutera något som kräver att du spoilar, använd spoilertaggarna. De ser ut såhär:

 

[Conan]

Robocop (1988)

Jäklar va bra filmer som gjordes på 80-talet. Hade filmen tagit sig själv på lite större allvar och varit lite längre hade det varit en fullpoängare

Betyg 4.5/5

 

[Conan]

The Banshees of Inisherin (från häromåret)

Pretentiös och seg indiefilm. Okej slut räddar upp en del.

Betyg 2/5

 

[krank]

Jag har sett om Dune. Jag ska ju se del 2 i övermorgon, och jag har köpt den på 3D-bluray, så det var liksom dags.

Det här är en otroligt mäktig film, och visuellt är det en av de vackraste filmer jag vet. Inte så konstigt kanske; det är ju lite Villenueves grej att göra sjukt snygg scifi. Han kan det här med att använda skala, miljöer och musik för att skapa en helhet. Vinklar och ljus, liksom. Stora byggnader, små människor.

Jag tyckte nog bättre om den den här gången, än den första. Huruvida det beror på att det var 3D den här gången tänker jag låta vara osagt. Nu är jag pepp för del 2!

BETYG: 4+/5

Spoiler: 3D-teknik-rant

Min setup just nu fär att se 3D-film är alltså:

• En extern blurayspelare till min dator
• DVDFab PassKey, som jag köpt licens till. Jag är inte helt säker på hur det förhåller sig till lagen, men jag har också valt att inte kika så noga på det. De enda inställningar jag gjort är att stänga av allting som har med 3D att göra, för annars verkar det som att PassKey gör om filmen till 2D.
• PotPlayer, som är gratis. När PassKey gjort så man kan spela upp blurays (genom att fixa dekrypteringen) så kan PotPlayer dela upp 3D-filmer till SBS i realtid. Alltså så att den visar dubbel bild: vänster ögas bild på vänster sida, höger på höger. Sedan kör jag detta i fullskärm.
• Virtual Desktop Streamer, som jag köpt licens för. Det kostar typ 200 spänn per plattform, och även om Pico4 (som jag körde ikväll) och Meta Quest (som jag vanligen kör) är Android så har de olika butiker. Virtual Desktop Streamer får mitt pico/meta-användarnamn och körs i bakgrunden på datorn.
• Sedan startar jag Virtual Desktop-appen på headsetet, kopplar mot datorn (som är kopplad till nätverket via kabel), kör igång filmen, går in i SBS-läge (där den alltså tar en SBS-videoström och delar upp den så att vänster öga får vänstra sidan av filmen och högra ögat får den högra)…

Och därmed kan jag se 3D-blurays i mitt VR-headsets. Med minst halverad vertikal upplösning, eftersom filmströmmen ju kommer till headsetet som en enda HD-ström innan den delas upp per öga.

Och med ett litet (knappt märkbart, oftast) hack kanske var 2-5:e minut.
Och ibland kukar den bara ur sådär av ingen större anledning alls och jag måste starta om datorn för att få igång den igen.
Och headsetets batteri räcker inte riktigt för 2.5 timmars film.

Jag är å ena sidan glad över att jag överhuvudtaget har en lösning, för att se 3D-film i ett någorlunda bekvämt headset (som Pico4, som är överlägset Questen på den punkten, plus mycket bättre inbyggda högtalare) är the shit. Eventuellt bästa sättet att se 3D på eftersom man inte behöver få någon ljusdegradering eller liknande alls. Jag kommer absolut att skaffa bättre headsets med mer upplösning framöver, också.

Och det här är en betydligt enklare lösning än jag hade tidigare, där jag var tvungen att krångla ännu mer med codecs och helveten.

Men jag är å andra sidan frustrerad över hur drygt det här är. Jag fattar att det bara är typ jag och tre till som gillar 3D, men man tycker ju att NÅGON borde ha hittat bättre lösningar på det här vid det här laget.

Om jag ids i morgon ska jag testa en videospelare som ska kunna spela upp 3D-blurays direkt i headsetet. Eller ja, inte riktigt direkt, man måste rippa dem till iso-filer. Men i teorin ska man alltså kunna lägga en ISO på ett USB-minne, koppla in minnet i headsetet, och köra. Och då få optimal bildkvalitet eftersom den inte måste SBS-krångla eller nätverks-streama. Det vore ju nice, även om det känns som att det istället borde gå att bara typ… koppla in blurayspelaren till headsetet via USB och köra.

 

[krank]

Medan jag städat och letat efter en liten papperslapp som tydligen helt spårlöst försvunnit så har jag haft den nya blurayutgåvan av den bästa och mest citerbara svenska filmen i bakgrunden. Smala Sussie, alltså. Jag har den ju sedan tidigare på DVD och jag har sett den på streamingtjänst, men när det äntligen kom en bluray så slog jag såklart till. Det är inte den lyxigaste utgåvan nånsin – när man startar den hamnar man direkt i en meny där det enda valet är fyra nordiska språks undertexter eller "spela utan undertexter" och det är allt. Jag kommer alltså att behålla min DVD, som innehåller en del göttigt extramaterial, behind the scenes och sånt där.

I alla fall, det här är tredje gången jag ser Smala Sussie i filmklubben (första, andra). Dock räknas den ändå eftersom det är nytt ägt fysiskt format (i enlighet med undantaget i regel 2).

Det här är en jävla bra film. Närmast pitch perfect. Det är nog faktiskt bara scenen med Pölsa och grodan som är lite för långsdraget pinsam; alla andra gånger när det blir pinsamt så får det liksom inte ligga kvar och götta in sig utan filmen går raskt vidare. Det här är en jäkla tajt och rapp film. Otroligt välskriven också; extremt många repliker lever hyresfritt i mitt huvud på ett sätt som jag tror bara Fight Club kommer i närheten av.

Men nu skriver jag egentligen inget nytt. Det här är en sjukt bra film, väl värd att se om.

BETYG: 5/5

(En sak jag insåg mellan förra gången och den här: Existensen av "smala Sussie" i en småstadskontext förutsätter i princip att det också finns en "Tjocka Sussie". Henne skulle jag vilja se en film om.)

 

[krank]

Nu har jag sett Dune Part Two.

Jävlar, vilken film. Villenueve-typisk scenografi, fläckfri casting, snygga effekter, mäktigt soundtrack. No notes.

Jag gillar också att storyn nu ännu mer än i del 1 är extremt explicit anti-kolonialistiskt. Det är verkligen inte ens något slags subtext, som i ettan där det ändå gick att blunda riktigt hårt och tänka sig att Atreides inte var horribla kolonialister, utan här är det verkligen text. Som i att det verkligen sägs rätt ut av en av karaktärerna, att de här profetiorna som bene gesserit lurat i lokalbefolkningen framför allt är sätt att sätta dem i kedjor, att styra dem. Och det är också verkligen super-duper-övertydligt att även Paul och "den goda sidan" leker white saviors och bara utnyttjar Fremen för sina egna politiska syften. Skillnaden mellan Atreides och Harkonnen är grad, inte art.

Finns det folk som lyckas missa det här? Som tror att Paul är hjälten i den här filmen, den man är tänkt att hejja på och tycka gör rätt? Det finns det säkert. Jag tänker inte gå ut på internet och leta.

Nu är jag sugen på att läsa om böckerna. Det var väl en 20+ år sen sist så det är kanske dags…

BETYG: 5/5

 

[Conan]

Pretty Woman (1990)

En av de bästa romantiska filmer jag sett.

5/5

Ser att filmen har förbluffande lågt betyg på imdb! 7.1 (!). Någon som förstår varför?

 

[Rickard]

Dune
2021, 2024

Denis Villeneuve har anslutit sig till skaran av legendariska filmregissörer. Han har visat detta med sitt sinnrika öga för foto och metodiska analys av materialet i sina tre tidigare filmer, med början av Arrival. Filmen är storslagen på ett sätt som får mig att tänka på Lawrence of Arabia och Borta med vinden. Istället för att fylla skärmen med massor av laser, eftersom tekniken nu kan göra det, fyller han halva skärmen med en enda sak. En sak som är så gigantisk att vi ser detta i en sorts slow-motion. Det är lika meditativt som att se sjögräs vagga på havets botten eller vågorna långsamt sträcka sig upp på en stilla strand.

Med detta fyller han ut handlingen med en mystik likt Northman - en trevande och olustig känsla av att någonting är bortom det normala. Denis har sagt i en intervju att TV har förstört publiken genom att överrösa tiden med dialog och det visar han här genom att flyktigt ta upp saker och sedan låta tittaren få fylla i mellanrummet. Detta fragmentariska sätt att berätta gör att åskådarna måste fundera medan de tittar på filmen och bygga upp sin egen historia kring vad de ser. Filmen är lång, nästintill tre timmar, men jag satt och funderade på vad jag hade kunnat klippa bort. Ingenting. Jag hade inte kunnat klippa bort någonting ur denna nästan tre timmar långa del (till skillnad från den första).

Jag är tacksam för att det görs episka rymdfilmer som detta. Långsamt berättande men ändå bombastiskt. Denna filmserie är en modern klassiker, motsvarandes vad Star Wars var en gång var under 70/80-talet. Saker som planterats i första filmen skördas nu i den andra filmen och för mig går det egentligen inte att separera filmerna, utan de utgör tillsammans en enhet. På ett sätt ska jag dock säga att jag är glad att jag kollade på Spacediver-klippningen av gamla Dune-filmen precis innan jag såg denna för den fick mig att fånga upp fler nyanser. Även faktumet att en stor del av metaplotten är att olika versionen av religionen har medvetet spridits genom universum för att en fraktion ska kunna utnyttja profetsiorna och kontrollera folken för sina syften i kris gjorde att jag kunde njuta av filmen mer. På ett sätt känner jag att det nästan är ett krav att veta om detta.

Där jag tidigare bara gett Dune en trea inser jag nu att filmen inte var i sin helhet. Denna film är inte en fortsättning; den gör den första filmen komplett. Jag har aldrig upplevt något liknande. Därför kan jag varmt rekommendera båda filmerna tillsammans.

BETYG: 5/5

 

[Rickard]

En not, en tanke jag alltid återkommer till är när Zack Snyder sade att superhjältefilmer bör vara i fyrkantigt format, så att de kan fylla upp rutan och visuellt visa sig mer än människor, precis som serietidningar. Denis Villeneuve visar här hur man kan göra det, trots en stort format, genom att låta saker stå i vägen och mörka ned större delen av skärmen, så att vi enbart ser en enda person. Återigen drar jag mig till minnes en annan av Robert Eggerts film - Lighthouse - där jag skrev i recensionen: "Filmen är svartvit och i ett nästintill fyrkantigt format, /.../ men bildkompositionen lägger ofta mörker ute i kanterna så att det inte känns fyrkantigt när skuggorna smälter in i sorgkanten på bildspelaren. /.../ Jag får hålla med Zack Snyder om att formatet ger en storslagen känsla till närbilder på skådespelarna."

 

[Gurgeh]

En not, en tanke jag alltid återkommer till är när Zack Snyder sade att superhjältefilmer bör vara i fyrkantigt format, så att de kan fylla upp rutan och visuellt visa sig mer än människor, precis som serietidningar.

Det är ju intressant, eftersom det sedan början av 2000-talet är vanligt att superhjälteserier använder avlånga rutor, som en film.

 

[DeBracy]

Jag har sett The Boogeyman (2023), en King-novell som filmatiserats (nu för andra gången tror jag?).

Det var en skräckis där jag inte tyckte nåt var särskilt dåligt, men den grep heller inte tag om mig. Passade helt okej till ost och kex!

Tre läskiga ljud under sängen av fem möjliga på den krankiska skalan.

 

[DeBracy]

I jakt på en film att se ikväll snubblade jag över Monolith (2023) och tänkte ”Den har jag sett nån tala gott om, let's go.” Det var ju krank som tipsat om den i en tråd och skrivit om den i filmklubben.

Tror jag får instämma i betyget fyra av fem mysko stenar på den krankiska skalan.

Till skillnad mot gårdagens King-film så var det betydligt svårare att veta var man var på väg i den här, vilket ju ökar på spänningen en god del.

 

[Rickard]

The Gangster, The Cop, The Devil
2019 (org. titel: Akinjeon)

Baserad på en verklig händelse med en maffiaboss som blir överfallen av en seriemördare och slår sig ihop med en polis för att jaga efter honom. I verkligheten var det en hallick i södra Korea som tröttnade på att Yoo Young-chul (regnkappsmördaren) dödade hans prostituerade och samarbetade med polisen. Det är en intressant premiss och jag borde egentligen inte klaga på att det här är inte är en buddy cop-film i stil med Dödligt vapen eller att det är en psykologisk thriller på det sätt Seven var, men det känns som om de försökte göra en västerländsk film men inte förstod riktigt hur man skulle göra. Vi får ingen direkt insyn i de två progagonisterna och absolut inte i antagonisten. Uppbyggnaden av dramat är väldigt korthugget och det finns massor av bra saker i filmen, särskilt mot slutet, men det hastiga sättet att berätta en historia gör att detta rinner ut i sanden. Tyvärr. Jag hade velat gilla filmen mer, men jag kände bara att den funkade att softa till.

Går att låna på Cineasterna om du har ett bibliotekskort.

BETYG: 3/5

 

[luddwig]

Igår såg jag Dune del ett hemma i soffan och sedan Dune del två på bio.

När jag först såg Dune del ett på bio tyckte jag att den var riktigt bra. Välgjord och spännande med intressanta karaktärer och dito handling. Efter en första omtitt hemma i soffan växte filmen. Jag lade märke till detaljer som jag missat första gången. Igår, när jag såg filmen för tredje gången, upptäckte jag återigen nya saker. Små detaljer som hjälper till att göra världen mustigare, ge karaktärerna djup och bygga upp handlingen. Jag gillar även hur filmskaparna jobbat med färger och ljud. Betyg 5/5.

Dune del två tar vid precis där ettan slutade, och tvåan är minst lika snygg och välspelad. Jag älskar att den tar sig tid att lyfta fram karaktärerna och handlingen, och håller actionsekvenserna föredömligt korta (till skillnad mot filmer där handlingen bara är en vag ursäkt för mer själlös action). Jag ser fram emot att se del två ett par gånger till, för att få tid att upptäcka alla detaljer jag missat. Att de finns där är jag övertygad om. I min bok är Dune del ett och två de bästa science fiction-filmerna som gjorts sedan millennieskiftet. Betyg 5/5.

Mitt nästa projekt borde bli att se om Blade Runner 2049. Jag tror att även den kommer att växa vid en omtitt.

 

[Franz]

Har just sett Dune: Part 2. Och har nog förmodligen sett årets bästa film!

Det är nog en av de mäktigaste bioupplevelser någonsin, helt i klass med de allra mäktigaste! Ljud och bild är verkligen mäktigt! Vare sig vi befinner oss på en ökenplanet eller på en arena på ondingarnas hemplanet så är varje scen, nästan varje bildruta, mästerlig! Även om handlingen hade varit usel så hade detta varit en angenäm filmupplevelse bara för bilden och ljudet.

Men som tur är så är handlingen också riktigt bra! Den vänder upp och ner på trötta white saviour-troper som de i Dansar med Vargar och Avatar, och kommentarerna kring propaganda kan både läsas helt allegoriskt eller helt inom filmens kontext. Vilket är riktigt snyggt, då det antingen brukar vara det ena och det andra. Detta gör mig extra glad då det förvånande nog blev tuppjuck på forumet när jag påpekade att de som skulle vara the good guys i ettan hade en fascistisk estetik. Det blev ju tydligt nu att detta var fullt medvetet, att det inte finns några goda med makt inom systemet som presenteras utan att det bara handlar om olika nivåer av fascism. Och att få fram det budskapet med bara estetik gör att man inte behöver skriva för mycket på näsan i första filmen men att budskapet när det väl levereras i denna film får ännu mer tyngd! Ibland är det fan jävligt skönt att få rätt

Ska jag klaga på någonting i filmen så önskar jag att de hittat en annan skådespelare än Stellan Skarsgård som den fete baronen, träigare skådis för man leta efter. Men det är en mindre detalj som inte stör.

Jag tror helt klart att denna filmserie har alla möjligheter att bli legendarisk och tidlös, i klass med filmhistoriens mest minnesvärda alster! Fyra tummar upp!!!

 

[Rickard]

Ska jag klaga på någonting i filmen så önskar jag att de hittat en annan skådespelare än Stellan Skarsgård som den fete baronen, träigare skådis för man leta efter. Men det är en mindre detalj som inte stör.

Jag tycker han ger ett rotat intryck i verklighet i sina roller. Om man jämför den här scenen mellan, vad jag tolkar som, Jared Harris mer teater-skådespeleri mot Stellans rotade intryck så ger Stellans roll mig en mer olustig känsla av realism. Däremot håller jag med om att han är rätt likadan i alla roller han spelar. Från seriemördare i Rapport till himlen till pirat i Pirates of Caribean.

 

[Franz]

Jag tycker han ger ett rotat intryck i verklighet i sina roller. Om man jämför den här scenen mellan, vad jag tolkar som, Jared Harris mer teater-skådespeleri mot Stellans rotade intryck så ger Stellans roll mig en mer olustig känsla av realism. Däremot håller jag med om att han är rätt likadan i alla roller han spelar. Från seriemördare i Rapport till himlen till pirat i Pirates of Caribean.

Absolut, jag håller med. Tycker det är bra att gestaltningen inte är lika teatralt som Jaremo Harris. Tycker bara Stellan är precis likadan i alla sina filmer (lite precis som du själv säger) vilket jag tycker är trist. Men det är en högst personlig preferens.

 

[Paal]

Jävlar, vilken film. Villenueve-typisk scenografi, fläckfri casting, snygga effekter, mäktigt soundtrack. No notes.

Jag håller med om det mesta, filmen var väldigt snygg och bra. Men just castingen av kejsaren sticker ut som en nagel i ögat på mig. Jag kan inte förstå hur man ens kan tänka sig Cristopher Walken i den rollen, komplett med sin släpiga NY-accent. Det tog mig ur fantasin alldeles för mycket.

 

[Franz]

Jag håller med om det mesta, filmen var väldigt snygg och bra. Men just castingen av kejsaren sticker ut som en nagel i ögat på mig. Jag kan inte förstå hur man ens kan tänka sig Cristopher Walken i den rollen, komplett med sin släpiga NY-accent. Det tog mig ur fantasin alldeles för mycket.

Jag kan tänka mig att de ville ha en person som inte ”kändes” som en kejsare. Att kejsaren byggt upp sin image genom propaganda men i själva verket bara är en liten kuf.

 

[luddwig]

Jag kan tänka mig att de ville ha en person som inte ”kändes” som en kejsare. Att kejsaren byggt upp sin image genom propaganda men i själva verket bara är en liten kuf.

Jag uppfattade det på liknande sätt. Att kejsaren avsiktligt skulle kännas gammal och svag. En docka, och i trådarna håller bene gesserit.