solvebring
Superhero
Såg det på förstasidan av något kulturblad, häftigt!!!
Ja typ så. Helt fantastiskt roligt att läsa, tycker jag (kanske ensam bland oss inblandade att tycka så, men så må det vara!). Det var ju en så bisarr sågning att man måste skratta åt det. Jag hoppas du inte bara läste recensionen, för den var bara kort och svårbegriplig, utan framför allt ledaren. Jag menar, "Tänk om Richard Hobert regisserat, då kanske jag åtminstone kunnat sätta fingret på vad som gör detta så outhärdligt plågsamt", hur bisarrt och roligt är inte det!Och hur kändes (den förmodligen ganska omotiverade) sågningen i Nöjesguiden? Vad stod det nu igen, nåt om bra skådespeleri, manus och regi, men ändå dåligt? Typ så.
Shit man vad du får mig att rodna! Fantastiskt fina ord. Du står nu i min hemliga favoritbok över alla tiders personer. Tusen poäng, som man brukar säga!Något av det bästa jag sett på TV.
Känns riktigt skönt att se något svenskt som man inte behöver skämmas för. Stark närvarokänsla, högt tempo, snygga kläder och bra musik...
Och Erik, sedan... "Göteborgs första överklassmods." Vad kan man säga? Lika snygg med en cigg i munnen som James Dean. Vår nya filmstjärna.
Du såg så fantastiskt söt ut på tennisplanen, och i de där töntiga kläderna... Och ändå så cool när du sitter blåslagen med en spliff på stranden. Hur bra som helst.
Fan va fint! Tackar!Det där var första gången, men absolut inte sista jag såg dig på TV.
Du hade en svår roll, men du gjorde det riktigt bra. Din dialekt var väldigt udda att höra, med tanke på hur du låter normalt..
Romantisering av 60-talet missade jag. Det var ganska skitigt och nedriga familjerelationer.
Eller hur snopet för Lena va? "Jag och Erik, vi drar. Till Amerika. Om en timme." Fy fan, det är inte lätt för de stackars varelserna!Kompisarna sticker till USA och lämnar flickvännen i Sverige. Bro's before ho's heter det ju.
Kändes autentiskt och verkade innehålla rätt många nya ansikten och okända skådisar även om jag tyckte mig känna igen Sverrir Gudnason (Tommy) någonstans ifrån (förutom David Dencik (Lasermannen) förstås som såg ut som jag hade gjort om jag hade varit i hans ålder 1967). Var det svårt att lära sig göteborgska som jag antar att du inte talar i vanliga fall?
Grattis hursomhelst, måste vara väldigt stort att få en sådan här tung roll så snart efter scenskolan.
Jag tackar och bockar, Christian! Och så hänvisar jag stillsamt till svt.se där den ligger ute på webbteve, även om kvaliten kanske inte riktigt håller teveklass. Men den finns där i alla fall.Jag kunde inte se den ikväll men ska absolut se reprisen nu på ... lördag var det va? Ville bara titta in och gratulera till den fantastiska DN-recensionen! Jättekul!
Tackar tackar! Du gläder mig storligen, inte minst å regis och fotos och klippnings vägnar! Jag ska framföra vad du tycker.Kan inte annat än instämma i hyllningskören.
Riktigt riktigt bra första avsnitt. Foto, ljussättning och klippning var precis så jävla bra som jag hoppats.
Berättelsen och skådespeleriet lågmält och trovärdigt.
Musiken kanonbra.
(Och så fick man ju se Simon näck …)
Shit man gånger två, det här var ju inga stillsamma ord precis! Jag gläds och tackar! (House Elf-bilden är väl uttjatad vid det här laget!)nu har jag sett första avsnittet, och måste bara säga:
DET HÄR VAR TA MIG FAN DET BÄSTA SVENSKA JAG SETT PÅ MYCKET LÄNGE! av sex möjliga.
Men du, de var ju så mycket yngre då, kom ihåg det. I alla fall ens (/dina) jämnåriga. För du kan inte komma här och slå i mig att du var i tjugoårsåldern -66, även om du inte syns så tydligt på din avatarbild!Fast jag minns inte att tjejerna var så snygga på den tiden..