Nekromanti WRNUs rollspelsmakarkalender 2019

[krank]

Lucka 18 visar ett reptilhuvud som tittar upp ur snön. Det är en reptid, från Ödesväktarna.

I luckan finns ett äventyrfrö:

Jakari har försörjt sig som häxmästare under många år. Han har ett sinne för det dramatiska och har under årens lopp byggt upp både ett gediget rykte och en egen mytologi som inkluderar andeväsen, besjälad natur, möjligheten att kontakta den Andra Sidan, och att folk har både auror och totemdjur och drömväktare och så vidare. I grunden är han såklart mest en showman, och de flesta av hans kunder är också helt med på att det han gör är mer underhållning än något som ska tas på allvar. Det finns ett implicit socialt kontrakt om att detta aldrig nämns i hans närhet dock, det skulle "förstöra stämningen". Han har haft kontakt med Ödesväktarna några gånger, och har mot dem varit ganska öppen med vad det är han håller på med. Man vet att han är ofarlig och inte har några krafter på riktigt – så han får hållas.

Nu har Jakari hittats död, utstuderat ritualmördad. Är det en sekt som tröttnat på hans clownerier? Har han läst någons handflata på ett sätt som inte uppskattades? Eller är det kanske någon lite småkorkad jorddemon som tagit Jakaris krafter på allvar och trott att han var en mäktig rival… Hans kunder vill i varje fall ha rättvisa, helst utan att hans rykte skamfilas. De vill minnas honom som han var, och tolererar i hans minne inga antydningar om att han skulle ha varit en bluff – åtminstone inte offentligt.

 

[krank]

Kom igen nu, inte många dagar kvar!

Jag tar och öppnar lucka 19, som föreställer en liten snöglob, i vilken det syns ett smogfyllt London.

Bakom luckan finns en inspirerande artikel som med lite skruvande kan bli ett ypperligt äventyr till t.ex. Kutulu. Jag tänker att 1952 inte nödvändigtvis är den första gången den dödliga smogen lägger sig över London, utan att det nog varit minst en gång tidigare – men att Angelicasällskapets rådiga medlemmar då lyckades trycka tillbaka den och de odjur som dväljs i den, och att de lyckades hindra fler människor från att uppslukas och transformeras av den tjocka, gulsvarta dimman. Hur detta hänger ihop med den mystiske besökande magikern som trollbundit klubbens medlemmar dagarna innan dimman kom, och varför ljusen slocknade i fem av de större kyrkorna runtom i staden straxt innan, förtäljer inte historien.

 

[krank]

Här, ta en lucka till. Lucka 20 föreställer en robotiserad lyftkran, avstängd och täckt av snö.

Detta är ett äventyrsfrö till Null State. Det utgår från den här artikeln. (Ja, jag vet att Illustrerad Vetenskap är en skitblaska, men den är som synes ganska bra som inspiration). Hur har det där gått åt fanders? Jamen givetvis har en bygg-AI slitit sig från de begränsningar dess mästare skapat, och är nu i full färd med att maximera produktionen. Omvandla all materia i närheten till välbyggda, snygga hus. Den förfogar över åtskilliga grävmaskiner, drönare och annat, och den befinner sig mitt inne i en ständigt växande arkitektonisk labyrint. Snart kommer den att inse att nästa logiska steg är att lägga en del av sina resurser på att skapa kopior av sig… Null States experter beräknar att det bara är 60 minuter tills den lyckas ta sig ut på internet och sprider sig till alla maskiner på planeten. Dags att sätta fart!

 

[God45]

Lucka 21 föreställer en gullig liten demon i en tometeluva:

Här inne finner vi en ny Primal Path för Barbarian klassen i 5ed D&D: https://www.dropbox.com/s/wqdatfi31nmd6nj/Possesed.pdf?dl=0

 

[God45]

Lucka 22 föreställer en julängel med en liten lie:

Här inne finner vi ett nytt sätt att hantera döden i OSR spel: https://www.dropbox.com/s/p04hwfcaukznfe3/Hellre doden an jag.pdf?dl=0

 

[krank]

Lucka 23 föreställer ett vitt, solkigt linne som ligger halvt begravt i snön. Det sticker upp ett par blodiga fötter fyllda av glassplitter precis bredvid.

Bakom luckan finns en försmak på ett företag som kommer att finnas med i den kommande kampanjboken:

Nakatomi
Nakatomi är ett av de tjugo mest inflytelserika företagen inom Sigmatech, med omkring 2000 anställda och ett fokus på virtuella världar och virrhårdvara. Deras spel älskas av många och är populära i arkologins virrarkader – och de blir än bättre om de paras ihop med genuin Nakatomi-hårdvara. Företagets exklusiva virrmaskiner och tillbehör är kända för snygg design och god ergonomi, samt för att alltid innehålla den allra senaste hårdvaran.

Design
Det som kännetecknar Nakatomidesign är bland annat en återhållen, stram känsla av lyx. Deras kontor är fyllda av marmorpelare och speglar, samt en återkommande vattensymbolik med stiliserade vågor och artificiella vattenfall.

Kultur
Nakatomis företagskultur är väldigt autokratisk, stel och hierarkisk. Varje medarbetare förväntas veta sin plats och lyda sin närmaste chef – har de ambitioner finns tydliga karriärvägar och instruktioner att följa. Befordran inom företaget är i stort sett hierarkisk, även om det är svårt att helt och hållet komma ifrån den mänskliga faktorn med favorisering och annan korruption.

Det finns också tydliga åtgärdsplaner och färdiga mallar för vad som ska hända när saker går fel. Om något katastrofalt inträffar kan man vara säker på att det någonstans i företagets intranät finns en punktlista att följa. Varje position har till exempel en tydlig successionsordning; om någon dör eller blir kraftigt sjuk på jobbet är hens efterträdare sannolikt på plats inom ett par timmar.

Personer
Pelopia Caesar Millenkamp grundade företaget en gång i tiden och styr det fortfarande med järnhand. Med åren har hon börjat gripas av en allt starkare dödsångest – de som känner henne vittnar om att hon haft kontakt med åtskilliga kliniker för livsförlängning. Hon har ett kyligt förhållande till sin syster Nerina, som vill åt hennes plats som chef i företaget. Ett mer offentligt problem har varit Pelopias exfru Sarnai, som vid flera tillfällen kritiserat henne öppet vid opassande tidpunkter – som precis innan en produktlansering.

Aurélie Nakahara är företagets säkerhetschef och på ytan trogen Pelopia. Frågan är hur lätt hennes lojalitet skiftar vid ett maktskifte. Hon är mycket tystlåten när det gäller företagets internpolitik och undviker ofta att välja sida.

Nerina Millenkamp är Pelopias syster och äger en betydande del av företaget. Hon har förhandlat och manövrerat sig till att vara förstahandsvalet ifall Pelopia skulle avgå som chef.

Platser
Tornet, Nakatomis huvudkontor, är förhållandevis litet till basytan, men är trettiofyra våningar högt. De tretton nedersta våningarna sköter utveckling och montering av hårdvara. Därefter följer elva våningar av mjukvaruutveckling och sex våningar av administration och databanker. Överst finns fyra våningar av konferensutrymmen, lätt rekreation och kontor för företagets chefer.

(Mer kommer i kampanjboken…)


Nu skiljer sig det här företaget lite från det som figurerar i kanske världens bästa julfilm, men jag tänker ändå att det duger som grund för ett äventyrsfrö baserat på denna film. Behöver jag skriva mer än "Tjosan, din jäkel"?

 

[God45]

God45:s Lucka 24 (ser fram emot era andras ): En bild av tomten på sin tron av julklappar omgiven av sina nissar och renar.

I den här luckan har jag gjort mitt Vampire scenario Hail Satan! Gratis idag och imorgon. Hail Santa!

https://www.storytellersvault.com/product/250698/Hail-Satan?term=Hail+satan

 

[krank]

Kranks Lucka 24 föreställer en uppsättning japanska servettringar i päronträ, uppträdda på en synnerligen långsmal näsa som sticker ut från en dörr i slumkvarteren.

Spoiler

Bakom den finns ett modest äventyrsförslag: Rollpersonerna (i vilken spelvärld som helst egentligen) anlitas av postverket, som fått klagomål om att en faslig massa paket innehållandes julklappar inte tycks ha nått sina mottagare. Inledande undersökningar ger vid handen att det av någon anledning bara tycks vara bättre bemedlade medborgare som drabbats…

Samtidigt – och säkert helt orelaterat – kommer spridda vittnesmål om att någon i bylsiga kläder och tomteskägg gått runt i fattigkvarteren och delat ut julklappar till fattiga människor…


Möjliga namn på äventyret:
"En synnerligen god jul"
"Jag har närt en…"
"Fortfarande till minne av jesu kristi födelse"
"Andra julsånger"
"Ett väl utfört arbete"
"Det finaste jag hört sedan jag konfirmerades"
"Fallet med den handmålade porslinstallriken" (eller "tändstickstablan av Bodens fästning")

Jag kunde inte välja =)

(Idé till nästa år: lägga luck-innehållet i spoilertaggar, så det skapas mer av en öppna-lucka-känsla =) )

 

[krank]

Okej, jag kan inte hålla mig, jag måste öppna en till (vilket jag ju får göra enligt reglerna):

Min andra Lucka 24 föreställer en kamera. Linsen är sprucken.

Spoiler

Äventyrsuppslag till Kutulu: "Papapababadia"

Rollpersonerna anlitas av en orolig hustru till Karl Bahr-Vahs, en känd vildmarksfotograf, som åkt ner till något afrikanskt och djungligt land för att fotografera fåglar – framför allt en, specifik, som aldrig tidigare fångats på bild och som han bara hört och läst om i mystiska, förbjudna böcker. Den omnämns rentav av den galne araben själv, i en fotnot i en av de många utgåvorna av Nekronomicon.

Sedan dess har fotografen inte hörts av.

Rollpersonerna reser i hans fotspår och snappar längs vägen upp ledtrådar om varelsen och om fotografens efterforskningar. När de anländer finner de hans läger förstört och övergivet.

Under sina undersökningar upptäcker de att han blivit alltmer monomaniskt fokuserad på den mytiska urfågeln. hans tidiga foton innehåller även andra djur, men hans rullar blir alltmer dominerade av vaga skuggor, suddiga kanter och svårfångade former. Det verkar som att fotografen blivit alltmer vansinnig ju mer han studerat fågeln och dess vanor, ju djupare in i djungeln han trängt. Samtidigt märker också rollpersonerna av en tilltagande nyfikenhet och dragningskraft hos fågeln. Det verkar ju som att Karl försvunnit i jakt på den, så de behöver själva följa spåren. Ju närmare de kommer, ju djupare in, ju längre bort från civilisationen desto mer märklig ter sig också världen. Det som tidigare varit omöjligt blir möjligt, själva tiden och rummet verkar lyda under andra lagar. En och samma individ kan vara på flera ställen samtidigt; världen blir närmast kaleidoskopisk. Människokroppen blir plastisk, tiden kan gå baklänges. De plågas alltmer av märkliga upplevelser där deras köttsliga lekamen trasas sönder och sätts ihop igen.

Jag tänker mig att det här är ett ganska hopplöst oneshot, som helt enkelt slutar med att rollpersonerna blir lika vansinniga som Karl. Kanske hittar de honom till slut, men upptäcker att han förvandlats, tagits över – och tagit fågelns plats.

 

[krank]

Se där! Vi lyckades med gemensamma krafter öppna luckor för alla 24 dagar. För att vara ett helt oförberett infall från min sida tycker jag ändå att utfallet blev riktigt bra.

Stort tack till God45, DeBracy, Franz, Svarte Faraonen och 2097 som var med och bidrog till årets kalender.

Jag kommer definitivt att försöka komma ihåg att köra samma grej i december 2020, om ni inte misstycker, och hoppas på att kanske kunna vara lite mer förberedd då…