OK, så nu har jag sett hela Supergirl, alla sex säsonger. De finns på HBO Max.
Det här är en serie jag är väldigt kluven till. Uppenbarligen har jag inte tyckt mer illa om den än att jag sett sex jäkla säsonger av den, men jag har samtidigt svårt att rekommendera den utan reservationer. Såhär nånting: Den här serien är som att injjicera amerikansk woke liberalism direkt in i venerna. Vill man hitta något exempel på serie där PK-politik krystas in i storylines på ett ofta ganska klumpigt sätt så är det här det mest övertydliga jag känner till. Den här serien är lika subtil som en klubba i ansiktet. Så länge man köper det så kommer den nog att kunna funka.
För egen del delar jag ju såklart många av de värderingar serien ger uttryck för – den utforskar, på sitt säregna klumpiga sätt, allt från rasism till transidentitet till ickeheterosexualitet. Invandring, förtryck mot oliktänkande, och så vidare. De avsnitt där den gör det är på många sätt de bästa, för det är om inte annat ganska trevligt att se sina värderingar återspeglade i media ibland. Jag tror inte att någon liksom byter sida eller övertygas; det här är nog en serie som är 100% preaching to the choir. Det jag har svårt för är såklart den distinkta liberala wokeismen, den grundläggande analysen som säger att vad vi behöver för att lösa alla orättvisor är att alla bara tar mod till sig och "hittar sin kraft" och "är autentiska till sina sanna jag". Serien gör ett par halvhjärtade försök att tackla strukturella problem, men den har (såklart) ingen riktig klassanalys eller så. Och det blir lite skav; serien sätter liksom för mig fingret på en distinkt skillnad mellan mig och de snälla progressiva woke-liberaler serien tycks skapad för och av.
Hursomhelst… Seriens första säsonger är generellt bättre än de senare, sett till stories och så. Serien är som bäst på korta enskilda avsnitt och som sämst på övergripande plots. Skådespelarna har genomgående bra kemi och får även ganska klumpiga manus att funkar helt okej.
Så… vill man se en hyper-woke feministisk, transaktivistisk, antirasistisk, hbtqia-certifierad superhjälteserie där även seriens vita blonda huvudperson tvingas konfrontera sina privilegier med jämna mellanrum och ge plats för andras levda upplevelse… Och inte har något emot att världsbygget alltid spelar andrafiol till dramat och det politiska budskapet… Och inte har något emot bristen på riktig analys… Då är det här en helt OK serie.