<I>Jag är ledsen, men jag kan inte hålla med om att det är yrkena som visar vad det för slags fantasy. I mina ögon är det religion, kultur, världsbild och de större frågorna som visar på en världs känsla. Det är sant att yrken kan spegla detta till viss del, t.ex. Drakjägare visar ju på att världen är ganska magisk men det räcker inte med ett yrke.</I>
Håller med. Yrken är på sett o vis kopplade till regler, och det är ju inte regler utan mer världen och den "stämmning" och intryck man får av den som skapar ens uppfattning. Det är ju som du säger religon, kultur mm, men inte minst de små detaljer som finns.
Att det finns drakjägare som yrke medför som du säger en bild av världen, men det är hänger ju på världen, inte yrket. Att så många skulle kunna livnära sig på yrket att det skall tas upp i reglerna betyder att det finns en hel del drakar som flyger runt och ställer till otyg... låter lite osannolikt i mona öron, men en fantasy värld är just det, fantasi.
<I>Måste lägga till att jag inte tycker om yrken i rollspel. Ett yrke i mitt rollspel är något man får betalt för, jag föredrar att kalla det som rollspelarna gör för sysselsättning. Men det är bara min åsikt.</I>
Min med, elelr snarare i de flesta fall vad de har gjort. Sysselsättning låter ju faktiskt som något man håller på aktivt med, precis som att utföra ett yrke, man borde alltså få betalt för det om det är något man normalt får betalt för.
I de flesta äventyr har ju faktiskt inte spelarna några arbeten, inte i våra möten iaf, som de måste gå till varje dag, utan är "äventyrare", brottslingar eller lösdrivare på ett eller annat sätt.
De flesta äventyr räknar faktiskt t.o.m. med att rollpersonerna INTE jobbar, något som kan tyckas konstigt kanske, men hur ql skulle det vara om den stora krigaren inte kunde resa iväg, för han hade högvakten i slottet?
Jaja, till viss del har ju alla knytning till yrket, en präst betalar en del till kyrkan o.s.v.
/ J
