Tja, jag misstänker att de inte kallas 'zeppelinare'.
Det går inte att styra ett segeldrivet skepp i luften, så om man inte tänker sig något i stil med nedanstående bör man ha en flogistonmotor eller tretton muskulösa minotaurer ombord som trampar en cykeldriven propeller.
<font size="3"> Ferrofluxköl </font size>
Ytterligare färdigheter: Instrumentmakare (12 snäpp), Klensmed (12 snäpp), Skeppsbyggare (12 snäpp)
Koncept: I en normal kampanj Okänt.
Teori: 2T år, S32
Ritning: 1T år, S24 (varje fartygsmodell kräver en egen ritning men kan använda samma teori)
Materialinsamling: X x 1 kvartsblock magnetiserat järn, X x 1 kvartsblock fluxativ koppar, X x 2 block brons, plus allt som krävs för att konstruera ett skepp vars lastkapacitet är X x30 skl.
Konstruktion: XT årstider, S16 – för ”X”, se materialinsamling.
Förbättring: 2T årstider, S24
Grundegenskaper: TIL, TÅL som ett vanligt skepp av motsvarande typ, TÅL Xx3 för den synliga.kölen.
Användarfärdighet: Två personer krävs för att styra skeppet. En kölmästare, som använder färdigheten Kölmästare (som <Fordon>, men baserad på MEP (m)), och en styrman, som använder <Fordon: Molnkryssare>. Sedan krävs en besättning med Fordon: Molnkryssare, eller Sjömannaskap (med –2T i avdrag på grund av annorlunda konstruktion).
Den synliga delen av en ferrofluxköl liknar ett enormt gyroskop, där ett flertal skivor och hjul roterar i ett komplicerat mönster styrt av jordens ferrofluxiska fält, som skapar vibrationer. Det kan ”ställas in” med en mängd små spakar och rattar vid basen. En kölmästare måste ständigt manipulera den om man skall göra något annat än flyga med vinden rakt fram. Ferrofluxkölen gör det möjligt för en ”molnkryssare” (ett flygande skepp som drivs med segel) att kryssa mot vinden, och att över huvud bli styrbart. Detta är dock alltså bara den synliga delen. Hela skeppet måste utformas efter kölens vibrationsmönster, och dessutom krävs en annan konstruktion av segel, tackel och tåg för att kunna segla det, och en helt annan hållfasthet i skrovet.
En molnkryssare kan landa på vattnet och segla som ett vanligt skepp; man bör då stänga av ferrofluxkölen. Man har dock –1T på sin färdighet i Sjömannaskap att framföra det, eftersom det inte är dess huvudsyfte (detta kan ändras med en bonuseffekt eller Förbättring).
En molnkryssares hastighet är ungefär den tredubbla jämfört med motsvarande flytetyg, och påverkas än mer av väder och vind än den. Den måste ha något som ger lyftkraft – en luftballong, heliot eller dylikt. Beroende på lyftkraft kan den i vissa fall stiga över molnen, men för högt, och det ferrofluxiska fältet slutar verka, och skeppet kan inte styras.
Ferrofluxroder
Ett ferrofluxroder är ett ”tillägg” till en ferrofluxköl; den gör det möjligt att direkt styra skeppet med ferrofluxkölen istället för med ett separat roder (vanligtvis utformat som ett stort segel i roderposition). Speltekniskt är det en Förbättring av en ferrofluxköl. Med ett ferrofluxroder krävs bara en person för att styra; färdigheten Kölmästare används. Man får +1T på alla manövrer på grund av dess större smidighet. Å andra sidan går skeppet inte att styra vid störningar i den ferriska fluxen eller om det landar på vattnet, så man behåller rimligtvis ett normal roder som reserv.
(Denna mekanism baserar sig på hattens 'elementarroder' som nämnts för några eoner sedan här på forumet; hattens beskrivning var kool men stämde inte riktigt ihop med vad elementen är i Gondica - det är inte någon sorts extraplanära krafter, utan de fem grundämnen som bygger upp universum. Så jag bytte ut de krafter som hattens uppfinning reagerade på mot den 'ferriska fluxen', jordens magnetfält. 'Helioten' är en mekanism som Dnalor presenterat tidigare här på forumet.)
Livräddningsballonger i all ära, men för ren livräddning behövs nog fallskärmar istället. Gondicas skepp har inte separata livbåtar utan en 'storbåt' eller dylikt som används för de många fall av landstigning då ett skepp inte kan landa. På samma sätt har säkert en molnkryssare en 'storballong' med vilken man kan landsätta några man för att t.ex. proviantera.
Jag kan tänka mig att bordningspatruller har orniptrar om man har med luftpirater att göra; det är förstås svårt att stiga upp igen sedan, men en landstigningsballong är nog för otymplig.
En molnkryssares ballong är sannolikt i flera sektioner för att undvika att alltihopa brakar ihop samtidigt. Om inte mekanurgen uppfunnit någon brandfarlig lättare-än-luften-gas kan dock inte en sådan ballong explodera. Däremot är det förstås möjligt att den varma luften inte skapas genom en enkel eld (detta drar ned på bränsleutrymmet) utan genom flogistonelixir eller något dylikt. Sådant bränsle kan vara lättantändligt - som om det inte RÄCKTE med den krutdurk som oundvikligen exploderar i varje sjörövarfilm...
I äventyret jag skrev både fylldes ballongen och drevs motorn av 'pneumatiserat flogiston', tänk vätgas, och en styrman kunde välja om han ville ha lyftkraft eller full fart framåt...
Erik
