Christoffer
It's all pig.
högst inspirerad av tråden av @Nässe om det Bästa du äger så:
så vad är den absolut mest inflytelserika rollspelsprodukt i meningen hur du spelar idag/vad du uppskattar idag? Det behöver alltså inte vara något du spelar mest. Som du älskar mer än något annat. Det kan vara rent nostalgiskt något du konstant söker dig tillbaka mot eller något som inspirerat dig på ett sätt som du tar med dig vidare till andra spel, något som öppnat upp hur du ser på rollspelande i stort?
Bara en sak. En enda. Inget fusk.
För mig är det: Sorcerer & Sword. I sig själv fantastiskt! För mig blev den nyckeln i att inte behöva tänka "allt" när jag tänkte setting, utan att det kunde ske högst lokalt, skissartat. Men den var också en nyckel tillbaka till Sorcerer och synliggjorde hur mycket det spelet är en verktygslåda som kan/bör anpassas inför vad en ska spela.
Tillägg: Det var också som Sorcerer i sig en bra avstamp i att artikulera för mig själv kring vissa berättelser, varför jag gillade dem och inte. Hade antagligen missat oerhört mycket bra läsning om det inte hade varit för just Sorcerer & Sword och dess genomgång av Sword & Sorcery-genren, favoriter som Tomoe Gozen och Kane hade nog mycket möjligt passerat obemärkta förbi.
så vad är den absolut mest inflytelserika rollspelsprodukt i meningen hur du spelar idag/vad du uppskattar idag? Det behöver alltså inte vara något du spelar mest. Som du älskar mer än något annat. Det kan vara rent nostalgiskt något du konstant söker dig tillbaka mot eller något som inspirerat dig på ett sätt som du tar med dig vidare till andra spel, något som öppnat upp hur du ser på rollspelande i stort?
Bara en sak. En enda. Inget fusk.
För mig är det: Sorcerer & Sword. I sig själv fantastiskt! För mig blev den nyckeln i att inte behöva tänka "allt" när jag tänkte setting, utan att det kunde ske högst lokalt, skissartat. Men den var också en nyckel tillbaka till Sorcerer och synliggjorde hur mycket det spelet är en verktygslåda som kan/bör anpassas inför vad en ska spela.
Tillägg: Det var också som Sorcerer i sig en bra avstamp i att artikulera för mig själv kring vissa berättelser, varför jag gillade dem och inte. Hade antagligen missat oerhört mycket bra läsning om det inte hade varit för just Sorcerer & Sword och dess genomgång av Sword & Sorcery-genren, favoriter som Tomoe Gozen och Kane hade nog mycket möjligt passerat obemärkta förbi.
Last edited: