Platser - hur formar de spelmötet

[Sömniga Isaac]

Efter tråden om värdshus talades mycket om just värdshuset betydelse för rollspel, vilket var en väldigt spännande diskussion även för mig som gärna undviker värdshus. Ur detta började jag fundera på platsernas betydelse för spelmötet och hur de formar berättelsen som framträder runt spelbordet. Främst kom två frågor upp för mig.

• Hur formar egentligen platser i olika scener hur spelarna agerar ut scenen?
• På vilket sätt påverkar ett medvetet val av platser vilka berättelser som skapas runt spelbordet?

Anledningen att dessa två frågor kom till mig beror på mina väldigt grunda studier i kulturgeografi där det finns teorier som lyfter fram hur platser formar vad människor gör byggt på platsens historia och plats i kulturen. Hur platsen ramar in och skapar tydliga riktlinjer över förväntat beteende. Utöver detta så skrivs det om hur platser skapar en känsla som sedan bidrar till att människor börjar agera på ett visst sätt på platsen. I en helgedom känner människor generellt sätt en vördnad för platsen vilket gör att rörelserna blir mer stilla och ljudnivån går ned medan ett värdshus bjuder in till högljuda samtal, skratt och debatt mellan värdshusets deltagare.

Jag är väl medveten om att platser påverkar vad som sker i rollspel, men det var först i tråden med värdshus som det blev väldigt påtagligt hur val av platser påverkar vad vi gör runt spelbordet och hur vi spelar rollspel.

Så jag antar att det är jag är intresserad av är de två frågorna som återfinns högre upp, vilket skulle kunna sammanfattas i frågan "hur påverkas händelserna i rollspel av platsen som lyfts fram vid spelbordet?".

 

[Genesis]

Tänkte skriva detta i kart-tråden, men det är väldigt OT där, och bara lite OT här.

Jag ser vad du menar och håller med. Ibland kan kartor förstöra och sätta käppar i hjulet för den berättelse som skapas runt spelbordet. Samtidigt så funderar jag på om det inte är en kul utmaning med ett spel där det första som sker är att spelarna tillsammans skapar kartan över platsen där spelet kommer äga rum, något som sedan används som utgångspunkt för att sätta scener och möten mellan aktörerna. Bara lösa tankar jag fick när jag läste ditt svar.

Det tror jag absolut kan vara en kul utgångspunkt för ett spel. Lite relaterad till din kulturgeografiska trådstart, också. De olika platserna kan påverka
vilka sorters scener som kan ske där.

 

[Sömniga Isaac]

Tänkte skriva detta i kart-tråden, men det är väldigt OT där, och bara lite OT här.


Det tror jag absolut kan vara en kul utgångspunkt för ett spel. Lite relaterad till din kulturgeografiska trådstart, också. De olika platserna kan påverka
vilka sorters scener som kan ske där.

Precis, det skulle kunna bli ett väldigt spännande spel att delta i. Dels så sätts tydliga ramar för berättelsen i form av platserna som skapas i början av spel samtidigt som spelarna har möjlighet att påverka platser de själva vill utforska under spelandets gång. Det hänger absolut ihop med den här tråden, hade nästan glömt att jag börjat en tråd om ämnet med platsens betydelse för berättelsen/spelmötet.

 

[God45]

Vill du få dina spelare att känna att något är fel och att de inte kan slappna av så beskriv den brutalistiska arkitekturen.

 

[Sömniga Isaac]

Vill du få dina spelare att känna att något är fel och att de inte kan slappna av så beskriv den brutalistiska arkitekturen.

Kan du utveckla och förklara, ge exempel på vad det är som gör att spelarna känner att något är fel. Du gjorde mig nyfiken! Visst kan jag söka för att få svar men jag är nyfiken på dina tankar och ditt resonemang.

 

[God45]

Kan du utveckla och förklara, ge exempel på vad det är som gör att spelarna känner att något är fel. Du gjorde mig nyfiken! Visst kan jag söka för att få svar men jag är nyfiken på dina tankar och ditt resonemang.

Det är effekten brutalism själv vill eftersträva och på många sätt lyckas med (speciellt Paris och Malmö). Det är djupa obekväma känslor som väcks och sedan dunkas in dag efter dag i hela liv. Så beskriver du arkitekturen lite mer än du brukar känner folk de samma känslorna. Det är som hur vissa ljud eller dofter fyller folk med ångest. Fast generaliserat. Det är som att tappa in i en ständig estetisk attack på det mänskliga psyket som arkitekter redan genomfört i flera årtionden.

 

[Sömniga Isaac]

Det är effekten brutalism själv vill eftersträva och på många sätt lyckas med (speciellt Paris och Malmö). Det är djupa obekväma känslor som väcks och sedan dunkas in dag efter dag i hela liv. Så beskeiver du arkitekturen lite mer än du brukar känner folk de samma känslorna. Det är som hur vissa ljud eller dofter fyller folk med åmgest. Fast generaliserat som att tappa in i en ständig estetisk attack på det mänskliga psyket som arkitekter redan genomfört i flera årtionden.

Lite som gotiska kyrkor skulle få människor att känna vördnad inför guds storhet genom sin prakt. Tack för svaret, kul att du svarade ^^ .

 

[God45]

Lite som gotiska kyrkor skulle få människor att känna vördnad inför guds storhet genom sin prakt. Tack för svaret, kul att du svarade ^^ .

Exakt samma grej

Arkitekterna har redan gjort jobbet. Man bara åker snålskjuts på dem. Det är som att spela ett soundtrack från en viss genre.

 

[Sömniga Isaac]

Arkitekterna har redan gjort jobbet. Man bara åker snålskjuts på dem. Det är som att spela ett soundtrack från en viss genre.

Du har ju en förmåga att använda språket som gör att en fattar grejen på en gång. Snyggt uttryckt!