Dr_Dängrot
Myrmidon
- Joined
- 1 Mar 2017
- Messages
- 4,326
Säg att vi skulle spela ihop och jag har knåpat ihop ett mysterie för dig att lösa och du svävar som en majestätisk jävla örn genom äventyret . Min omedelbara tanke blir att det här kan ju krank inte ha roligt med , hen löser mina mysterier och gåtor alldeles för lätt och hen listade ut vem som var mördaren under första timmen . Det här kan Ju inte vara stimulerande . Om jag inte skall ta den enkla vägen och tex låta larmsystemet vara ett annat än det du studerat och lärt dig hur man hackar och den igentliga mördaren inte alls var mr x utan plottwist det var mr x pojkvän eller sorry Mario your princess is in another castle hur vill du att man skulle gjort för att göra det svårare för dig att knäcka mysteriet utan att använda sig av enkla billiga konventionella metoderAnvändaren 2097 brukade använda begreppet saliens. Det betyder i princip att ju viktigare något är för spelarna/äventyret, ju mer relevant för deras förmåga att klara det, desto mindre OK tyckte hon att det var att man ändrade.
Jag har en liknande tanke: för mig handlar det helt enkelt om hur mycket jag bryr mig. Antalet skurkar inne på ett kontor rör mig inte i ryggen – strid är tråkigt.
Det jag tycker illa om när spelledare gör är att ändra på de saker jag försöker göra. Alltså, lägger till extra larmsystem när jag kommer på en smart plan för att göra inbrott, ändrar vem mördaren är eftersom jag kom på det för snabbt, och så vidare. Allt, egentligen som omintetgör min ansträngning och gör min insats meningslös. Varför ska jag försöka komma på en smart plan om SL ändå kommer att göra den lika svår att genomföra som om den vore en dum plan? Varför ska jag försöka tyda ledtrådar om vad jag än tyder dem till leder mig rätt?
Det handlar alltså inte om att SL inte får improvisera utifrån förberett material.
eller skulle du ha varit helt nöjd med att lösa mysteriet första timmen tacka för äventyret och kaffet och gå hem?