Kan sl fuska

[Dr_Dängrot]

Användaren 2097 brukade använda begreppet saliens. Det betyder i princip att ju viktigare något är för spelarna/äventyret, ju mer relevant för deras förmåga att klara det, desto mindre OK tyckte hon att det var att man ändrade.

Jag har en liknande tanke: för mig handlar det helt enkelt om hur mycket jag bryr mig. Antalet skurkar inne på ett kontor rör mig inte i ryggen – strid är tråkigt.

Det jag tycker illa om när spelledare gör är att ändra på de saker jag försöker göra. Alltså, lägger till extra larmsystem när jag kommer på en smart plan för att göra inbrott, ändrar vem mördaren är eftersom jag kom på det för snabbt, och så vidare. Allt, egentligen som omintetgör min ansträngning och gör min insats meningslös. Varför ska jag försöka komma på en smart plan om SL ändå kommer att göra den lika svår att genomföra som om den vore en dum plan? Varför ska jag försöka tyda ledtrådar om vad jag än tyder dem till leder mig rätt?

Det handlar alltså inte om att SL inte får improvisera utifrån förberett material.

Säg att vi skulle spela ihop och jag har knåpat ihop ett mysterie för dig att lösa och du svävar som en majestätisk jävla örn genom äventyret . Min omedelbara tanke blir att det här kan ju krank inte ha roligt med , hen löser mina mysterier och gåtor alldeles för lätt och hen listade ut vem som var mördaren under första timmen . Det här kan Ju inte vara stimulerande . Om jag inte skall ta den enkla vägen och tex låta larmsystemet vara ett annat än det du studerat och lärt dig hur man hackar och den igentliga mördaren inte alls var mr x utan plottwist det var mr x pojkvän eller sorry Mario your princess is in another castle hur vill du att man skulle gjort för att göra det svårare för dig att knäcka mysteriet utan att använda sig av enkla billiga konventionella metoder
eller skulle du ha varit helt nöjd med att lösa mysteriet första timmen tacka för äventyret och kaffet och gå hem?

 

[Sömniga Isaac]

Säg att vi skulle spela ihop och jag har knåpat ihop ett mysterie för dig att lösa och du svävar som en majestätisk jävla örn genom äventyret . Min omedelbara tanke blir att det här kan ju krank inte ha roligt med , hen löser mina mysterier och gåtor alldeles för lätt och hen listade ut vem som var mördaren under första timmen . Det här kan. Ju inte vara stimulerande .

Varför kan det här inte vara roligt? Jag hade nog uppskattat att för en gångs skull lösa saker ganska friktionsfritt, jag hade känt mig ganska listig som spelare även om jag inte mötte motstånd. Sker det gång på gång på gång så skulle jag nog börja ifrågasätta utmaningen jag ställs inför och fråga om spelledaren inte kan lägga in fler problem som behöver nystas upp för att lista ut hur saker egentligen ligger till.

 

[CapnZapp]

Om man utgår ifrån premissen att sl har alltid rätt och spelvärlden är sl's skapelse och SL är gud över sin kreation kan sl då fuska?

Nej, om SL väljer att strunta i eller ändra resultat är det inte fusk.

Om vi jämför rollspelsupplevelsen med en film är SL manusförfattare, producent och regissör. Alla hans beslut är avsedda att ge tittarna (=spelarna) en bättre upplevelse.

Sedan att SL kan fatta dåliga beslut som inte gör upplevelsen bättre är en annan sak. Det är fortfarande kontraproduktivt att avfärda SLs ingrepp som "fusk".

 

[Dr_Dängrot]

Varför kan det här inte vara roligt? Jag hade nog uppskattat att för en gångs skull lösa saker ganska friktionsfritt, jag hade känt mig ganska listig som spelare även om jag inte mötte motstånd. Sker det gång på gång på gång så skulle jag nog börja ifrågasätta utmaningen jag ställs inför och fråga om spelledaren inte kan lägga in fler problem som behöver nystas upp för att lista ut hur saker egentligen ligger till.

Det är väll helt enkelt så att jag tänker att det här kan ju inte spelaren uppleva som intellektuellt stimulerande utan snarare extremt antiklimaktiskt

 

[Mogger]

Jag kan personligen uppleva att en lasseiz faire

Vete fasen om jag håller med om det här. Spelarna måste få göra medvetna, informerade val. Annars är det inte kul. Att som SL peta i dem i efterhand blir för mig dåligt spel då. Kanske inte fusk per se, men tråkigt runt spelbordet ändå.

Ja, det var själva poängen, kanske inte fusk men kan bli trist ändå

 

[PhilArt]

Jag tänker att det beror lite på vad man menar med reglerna… Jag menar visst, om vi bara tänker regelmekanik – tärningar, siffror, etc – då kan man väl för all del säga att SL inte kan fuska, under förutsättning att man har överenskommelsen i spelgruppen att SL bestämmer över regelmekaniken.

Men jag tycker nog att de överenskommelser kring sådant man har i gruppen också är ett slags regler. Om jag uppfattar det som att vi är överens i gruppen om att SL till exempel inte ska ändra vem mördaren är, eller inte hitta på en massa nya larm och hinder när jag kom på en bra plan, och SL ändå gör det, så tycker jag nog att SL brutit mot åtminstone någon form av regel.

Läste du resten av mitt inlägg? Jag skriver väl exakt det, bara att jag definierar det som bedrägeri?

 

[krank]

Säg att vi skulle spela ihop och jag har knåpat ihop ett mysterie för dig att lösa och du svävar som en majestätisk jävla örn genom äventyret . Min omedelbara tanke blir att det här kan ju krank inte ha roligt med , hen löser mina mysterier och gåtor alldeles för lätt och hen listade ut vem som var mördaren under första timmen . Det här kan Ju inte vara stimulerande . Om jag inte skall ta den enkla vägen och tex låta larmsystemet vara ett annat än det du studerat och lärt dig hur man hackar och den igentliga mördaren inte alls var mr x utan plottwist det var mr x pojkvän eller sorry Mario your princess is in another castle hur vill du att man skulle gjort för att göra det svårare för dig att knäcka mysteriet utan att använda sig av enkla billiga konventionella metoder
eller skulle du ha varit helt nöjd med att lösa mysteriet första timmen tacka för äventyret och kaffet och gå hem?

Jag skulle ha varit helt nöjd med att lösa mysteriet första timmen, tacka för äventyret och sen kan vi väl spela typ Arkham Horror eller TIME Stories eller något annat brädspel, eller bara sitta och prata strunt ett tag.

Nästa gång vi spelar tänker jag att du då kunnat kalibrera svårighetsgraden för mysterier jag ska utsättas för lite mer, så att det tar lite mer tid. Om inte annat brukar fler platser alltid hjälpa – min tumregel vad gäller mysterier är att räkna med att spelare som är samvetsgranna och fokuserade tar minst en timme på sig per plats när det ska letas ledtrådar och så vidare, så vill man ha ett mysterie-äventyr som upptar ett fyratimmarspass så är 4–5 platser ganska lagom… Och normalt brukar jag tänka att ett rejält mysterium bör ta åtminstone 3–4 spelmöten att ta sig igenom.


Överlag tycker jag ju om att känna mig smart. Som svumpyn är inne på kan det absolut finnas en tjusning i att bara glida igenom, att ens planer går i lås perfekt. Det är ju bland det bästa jag vet – när jag i rollspel fått möta ett klurigt problem, kommit på en plan som borde täcka alla variabler – och så funkar den perfekt, without a hitch.

 

[Svarte Faraonen]

Säg att vi skulle spela ihop och jag har knåpat ihop ett mysterie för dig att lösa och du svävar som en majestätisk jävla örn genom äventyret . Min omedelbara tanke blir att det här kan ju krank inte ha roligt med , hen löser mina mysterier och gåtor alldeles för lätt och hen listade ut vem som var mördaren under första timmen . Det här kan Ju inte vara stimulerande . Om jag inte skall ta den enkla vägen och tex låta larmsystemet vara ett annat än det du studerat och lärt dig hur man hackar och den igentliga mördaren inte alls var mr x utan plottwist det var mr x pojkvän eller sorry Mario your princess is in another castle hur vill du att man skulle gjort för att göra det svårare för dig att knäcka mysteriet utan att använda sig av enkla billiga konventionella metoder
eller skulle du ha varit helt nöjd med att lösa mysteriet första timmen tacka för äventyret och kaffet och gå hem?

Jag hade haft kul med det. Jag hade också, när den inledande frustrationen lagt sig, känt tillfredsställelse med ett mysterium där jag helt och hållet missade vad som hände och allt gick åt helvete på grund av detta, eller en grotta där hela spelgruppen dör. Båda hade visat att mina ansträngningar och min kapacitet spelar roll, att det inte är förutbestämt att jag ska få en upplevelse som prydligt passar spelmötets inplanerade fyra timmar och där mina handlingars konsekvenser helt bestäms av detta.

 

[JohanL]

Om man utgår ifrån premissen att sl har alltid rätt och spelvärlden är sl's skapelse och SL är gud över sin kreation kan sl då fuska?

Då har man ju redan bestämt sig för vad som gäller. Det finns gott om rollspel som förbjuder SL att fuska (Burning Empires är ett exempel jag kommer på, eller AW). SL har inte alls alltid rätt, det är en befängd tanke - SL kan missta sig lika väl som alla andra. Man kan möjligen, i många spel, argumentera för att vad SL säger är vad som gäller (i alla fall tills man hunnit diskutera saken efteråt).

Det är rätt vanligt att modernare rollspel inte tillåter Rule 0 - det känns rätt mycket som en relikt från dålig design.