Det såg mörkt ut ett tag, jag tappade taget om allt helt och i februari och mars var jag super-duper-deprimerad, utan någon lösning i sikte. Att bara komma upp ur sängen kändes som att klättra upp på Gasherbrum, och skedde i regel inte före klockan 15. Från januari och framåt slutade jag bry mig om mina aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen, och programmeringskursen rann ut i sanden.
Men i början av April bestämde sig A-kassan, efter 6+ månader av tystnad, att skicka mig pengar för mina aktivitetsrapporter i oktober-december, och plötsligt trillade 14000 kr in på kontot. Det kan verka lite, men för mig var det helt enormt, och gav mitt humör en oväntad boost. Plötsligt behövde jag inte oroa mig för pengar var eviga dag.
Sedan kom påskmas, utan Gothcon (。ノω\。). Jag åkte med syrran upp på landet och satt runt en eldkorg i vårmörkret, utan LSD men med stora, välfyllda påskägg. Vi kände båda att vi var på en väldigt low point och behövde mer glädjeämnen, och kom fram till att vad vi verkligen önskade oss i livet var mer äventyr. Vi bestämde oss för en utmaning till varandra, att vi skulle göra en liten äventyrlig grej varje dag - uppleva något nytt, laga en ny maträtt, se en spännande film från ett nytt land, vad som helst. Syrran började med att beställa en spännande påsktårta från ett lokalt bageri, och jag med att skapa en profil på match.com för att försöka internetdejta. Senare samma vecka gick vi och klättrade på klättercentret tillsammans, vilket äntligen var möjligt tack vare min A-kassa, och jag skaffade ett prova-på-konto på Draken film för att bli inspirerad att se lite mer kulturfilm (det började starkt med tunisiska "Skönheten och odjuren").
Ganska fort bestämde vi att det var lite för svårt att hitta på ett äventyr precis varenda dag, och utökade utmaningen, som ska pågå till nästa påskmas, till att också omfatta att få tråkiga, jobbiga men viktiga saker gjorda. Jag tog tag i detta genom att börja messa mäklare för att få min bostad såld, och spela ut dem mot varandra för att få en bra offert.
På något märkligt vis har nu många positiva saker hänt sedan den här utmaningen började. Det är för tidigt att säga om de alla kommer bära frukt, och samtidigt som jag mår mycket bättre än tidigare i år känner jag mig orolig och stressad av all osäkerhet, men:
- Jag vaknar i hyfsat kristlig tid, runt 12, och det känns jättebra.
- Jag föll till föga och betalade för match.com, och det var kanske, kanske värt det. Jag har matchat med en intressant tjej och vi ska ha en videochatt snart. Känns läskigt...
- Jag committade till en mäklare, städade lägenheten, fick den fotograferad... och fick ett bra bud från en snubbe som ville renovera den -innan vi ens hunnit lägga ut den på Hemnet-. Vi lyckades trissa upp budet från 700 000 till 750 000, och jag sålde med andra ord lägenheten direkt. Nu är kontrakt skrivet och snart kommer jag plötsligt vara rik. Har på råd från min rumskamrat öppnat ett investeringssparkonto för att förvalta pengarna.
- Jag blev antagen till en master i Asian studies, om jag vill gå den... En del av mig är väldigt, väldigt sugen på det, för en del av mig alltid velat vara akademiker och bo utomlands.
- Jag fick en invit till ett potentiell jobb med start i vinter, som författare, jag vet inte hur mycket jag bör säga om det, men det är i...Boden. Just nu skrämmer tanken på att flytta dit inte så jättemycket.
- Berättade jag att jag pratat med bossen på Paradox i Malmö, och att han var intresserad av mitt CV, mycket eftersom jag jobbat med ett Paradox-projekt tidigare? De har utlyst en ny tjänst, jag har fått skicka in ett arbetsprov, och gillar de vad de ser kanske jag får jobbet... Får jag det -inte- tror jag dock att jag ger upp på datorspelsbranschen, för det här är den bästa möjlighet jag nånsin kommer få där. Men det är okej isåfall, för jag ser plötsligt andra möjligheter nu...
Jag hade velat körträna mycket oftare än min lärare har tid. Funderar på om det är något jag skulle slänga pengar på.