Det här älskar jag att göra men jag tänker på det som simulationism. Simulationism för mig är "tänk om världen var såhär och sen hände det här, vad blir konsekvenserna? För samhället? Teknologisk utveckling? Geopolitik? Etc." Sen inte sagt att våra rollisar inte är intressanta och djupa individer som har sina egna moraliska kval och dilemman. Uppstår ofta när rollisarna kommer upp sig lite i världen och kan börja påverka grejer, jag tycker verkligen att det är superhäftigt att få sätta tänderna i en etablerad fiktion fundera utifrån spelarnas handlingar och tillsammans med dem vad följderna vorde bli av deras och andras agerande. Är det simulationism? Rätt eller fel?Det jag upplever i det här fallet är att jag egentligen inte bryr mig så mycket om karaktärerna som så. Egentligen är jag mer på makroplanet intresserad av frågor som "vad blir följderna av att bygga ett samhälle baserat på beväpnade religiösa domare", och tycker att individperspektivet lite blandar bort korten genom att nästan alltid göra rollpersonerna mer sympatiska än systemet som helhet borde vara.
Last edited: