Hur stor var Tolkien i Sverige före filmerna?

[ÅkeZorkh]

Pappa och Mamma hade läst böckerna, och trilogin + Bilbo och Silmarillion har stått och hägrat i hyllan sedan jag gick i kolt och sög tutte.
Far läste både Bilbo och trilogin för mig och min lillasyster när vi var kring 7-8.

 

[Nero]

Mina föräldrar (40/50-talister) hade läst dem som de flesta i deras ålder som läst på universitet. Det var ett popfenomen på 60-talet verkar det som. Det var ovanligt att stöta på jämnåriga som läst dem, kanske 1 av 20. 50% av rollspelare jag umgicks med hade läst ut dem, ännu fler hade försökt och gett upp; "tråkigt och för mycket dikter och matbeskrivningar" (dom tyckte man var dumma).

 

[dancodan]

Vi var många i klassen som läste Tolkien på 90-talet och alla visste vad Sagan om ringen var.
Göteborg 1990-1991 vill jag minnas att det var.

 

[Dr_Dängrot]

Vi var många i klassen som läste Tolkien på 90-talet och alla visste vad Sagan om ringen var.
Göteborg 1990-1991 vill jag minnas att det var.

Intressant men har nog som jag nämnt innan med vart man bor i landet och vilken socioekonomisk bakgrund och bildnings bakgrund man kommer ifrån.

Jag är uppvuxen på en mindre bruksort 10-12 mil ifrån Gbg och var barn samt tonåring under 90-talet och i min klass i både låg/mellan/högstadiet var vi vad jag vet 2 personer som läst Tolkien i klasser på 20-30 personer och vi två var rollspelare/fantasynördar . I gymnasiet tror jag det var ändå värre , jag var den ända i hela klassen som läst Tolkien , gick andra ring på gymnasiet 1999 ...

 

[Ymir]

Jag har fått för mig att Tolkien-läsande hade en koppling till hippie-kulturen. Jag vet inte om jag kan hitta någon källa som bekräftar det, men årtalen för peaken på sent 60/tidigt 70-tal är ju intressanta i sammanhanget. Man kan också notera att åtskilliga Tolkiensällskap i Sverige grundades åren 1968-1977.

 

[Ymir]

Man kan också göra observationen att Tolkien var åtminstone tillräckligt stor på sent 70-/tidigt 80-tal, för att Ohlmarks skulle kunna få publicerat inte en, utan två förvirrade böcker om honom, och redan 1972 var han stor nog för att få en biografi på svenska av samme författare. I denna kallar Ohlmarks Sagan om ringen för "den unga hippiegenerationens bibel".

 

[Mogger]

Jag har fått för mig att Tolkien-läsande hade en koppling till hippie-kulturen. Jag vet inte om jag kan hitta någon källa som bekräftar det, men årtalen för peaken på sent 60/tidigt 70-tal är ju intressanta i sammanhanget.

Jag berörde detta tidigare i tråden med exemplet att Led Zeppelin, då världens största band, sjöng om Gollum och Mordor. Jag har ingen källa mer än Hammer of the Gods (bok om Led Zep) men där beskrivs Sagan om Ringen som en Must Read av dåtidens långhåriga kids.

 

[Franz]

En kompis till mig tipsade om en (förhoppningsvis) kommande bok som kanske skulle vara av intresse för oss i tråden (författaren själv har gjort reklam för den kommande boken på sin hemsida, så jag tror inte han har något emot att jag talar om det här. Hör ni annat, hojta då till så tar jag bort inlägget):

"Idag så tipsar jag om SAGAN OM SAGAN OM RINGEN av PETER BRYNGELSSON
Dagens tips är en bok som är unik i många hänseenden:

1. Det är en bok som handlar om en annan bok.
2. Den är inte utgiven ännu.
3. Jag är lite inblandad i denna bok.

Så vad är då detta? Ja, först så får vi nog reda ut vem Peter Bryngelsson är om ni inte redan vet det. Peter Bryngelsson, född 1955, är en svensk musiker, kompositör, sångare, författare, regissör och forskare. Han grundade 1972 tillsammans med Henrik Strindberg och Staffan Strindberg det legendariska proggbandet Ragnarök. Bryngelsson har även varit medlem i band som Cosmic Overdose, Kung Tung, Triangulus och Urban Turban. Han har som författare skrivit om filmmusik - "Det komponerade miraklet" samt om tystnad och ljud i boken "Tystnader" utgiven på Gidlunds förlag 2013. Tillsammans med Anita Malmqvist regisserade han kortfilmen "Lindansare" 2005. Gjorde även dokumentärfilmen "Musik som gör ont" ihop med Carl Tofft för SVT 2010. Bryngelsson har även varit lärare i filmmusikkomposition vid Musikhögskolan i Malmö och jobbat som musiklärare i småland. Nu försöker han vara pensionär men skriver fortfarande böcker inom diverse ämnen som väcker stort intresse.

[...]

Boken är alltså en djupdykning i den betydelse som J.R.R. TOLKIENS SAGAN OM RINGEN har haft på den svenska kulturen och samhället. Och på utlandet. Men mest Sverige. Kan det vara något att skriva om? ATT DET KAN! Det är mängder av anekdoter om den svenska proggrörelsen och dess musik, hippiekollektiv och kargt 1980-tal. Den belyser hur boken påverkat flumvänstern och hur den fortsatt och fortsätter att påverka politiska ideologier. Varför nynazisterna identifierar sig med den. Det är italienska fascistfilosofer, det är djupdykningar i författarens barndom och vuxenvärld, det är intervjuer med alla möjliga spännande personer, det är en bok som har en röd tråd som jag inte vill avslöja då boken ju inte är utgiven. Och framför allt är den full av otroligt spännande information som man inte hade en aning om. Så det är ett idogt och omfattande arbete som Bryngelsson gjort, läs den när den kommer ut, det blir succé."

 

[anth]

Självklart säger ju sunt bondförnut att en enskild person inte lånat bilbo 1 miljon gånger men om man inte gör en djupdykning så är det ju omöjligt att se om dom 1 miljon utcheckningarna av Bilbo är fördelade på 200:000 personer eller 400:000 personer eller 700:000. Det enda vi vet är isf att Bilbo har blivit utlånad 1 miljon gånger och det är totalt ointressant om vi inte kan se hur många enskilda individer som dom 1 miljon utlåningarna består av.

När jag, i min ungdom, fortfarande lånade böcker på biblioteket hände det att flera personer i hushållet läste den lånade boken.
Så i teorin kan det vara mer än 1 miljon personer som läst Bilbo.

 

[Dr_Dängrot]

När jag, i min ungdom, fortfarande lånade böcker på biblioteket hände det att flera personer i hushållet läste den lånade boken.
Så i teorin kan det vara mer än 1 miljon personer som läst Bilbo.

Det är ju givetvis en möjlighet

 

[Nero]

Jag har fått för mig att Tolkien-läsande hade en koppling till hippie-kulturen. Jag vet inte om jag kan hitta någon källa som bekräftar det, men årtalen för peaken på sent 60/tidigt 70-tal är ju intressanta i sammanhanget. Man kan också notera att åtskilliga Tolkiensällskap i Sverige grundades åren 1968-1977.

Det kan man nog säga. T.ex. släppte ju Bo Hansson (psykedelisk rock) ett instrumentellt konceptalbum om boken. Min favoritlåt är Flykten till Vadstället.

 

[GnomviD]

Jag har fått för mig att Tolkien-läsande hade en koppling till hippie-kulturen. Jag vet inte om jag kan hitta någon källa som bekräftar det, men årtalen för peaken på sent 60/tidigt 70-tal är ju intressanta i sammanhanget. Man kan också notera att åtskilliga Tolkiensällskap i Sverige grundades åren 1968-1977.

Detta är rent anekdotiskt, men när min bror och jag intresserade oss för Sagan om Ringen i barndomen var min far (68:a, rock'n'roll, men från ett skötsamt arbetarhem) skeptisk, då det i hans erfarenhet bara var knarkare som gillade de böckerna. Min faster, också 68:a, som i sin ungdom var modell och gifte sig med min farbror rockmusikern, älskade å andra sidan böckerna.

 

[Mekanurg]

Anekdot: Jag blev stor Tolkienfan i början av 1970-talet. Min mormor (född 1898) fick givetvis höra mycket om detta verk. Eftersom hon hade blivit gravt synskadad pga sjukdom, lånade hon verket som talbok. Hon berömde det mycket och förstod varför jag gillade det. När min storasyster och jag var små på 1960-talet brukade mormor läsa spännande sagor för oss, ibland hittade hon på egna. Så jag begriper varför just hon gillade JRR Tolkiens berättelser.

 

[RasmusL]

Om vi ser att tex Bilbo har lånats 1 miljon gånger på svenska bibliotek under dom senaste 5 åren så säger ju inte det om det är 1 person som lånat bilbo 1 miljon gånger eller om det är 1 miljon personer som lånat bilbo 1 gång eller 500:000 personer som lånat bilbo 2 gånger och således går det icke att på så sätt utröna hur många personer som känner till tolkien genom att se hur många gånger tex Bilbo har blivit utlånad .

Det bör finnas en stark korrelation mellan antal utlåningar och antal människor som känner till boken. Försäljningssiffror på samma sätt. Visst finns det en möjlighet att någon lånat om en bok eller köpt flera ex men det gäller ju alla andra titlar också. Jämför vi olika titlar är det troligt att de som sålts och lånats flest gånger är de som flest människor exponerats för.

 

[RasmusL]

Mer anekdot.

I min byskola (Svanberga i Norrtälje kommun, kommunen har och har haft låg bildningsnivå och politiken agerar ständigt för att få hit mer "medelklassfamiljer") visste i princip alla, även de coola snus-moped-grabbarna, vad Sagan om Ringen var. Det ansågs till och med vara lite coolt med de gamla tecknade filmerna.

Typ... 1995?

 

[Anarchclown]

Jag gissar på att alla som hade ett intresse för fantasy kände till böckerna och några av karaktärerna. Det är inte en slump att D&D innehöll alver, dvärgar och orcher. Det är för att det var verket som alla förhöll sig till. Tror dock att popkulturella referenser överlag var mindre socialt glidmedel än de är nu och att de inte var lika universella. Internet snarare än filmerna är nog det som ändrade på detta.

 

[Äventyr]

Jag fick mitt Tolkienintresse från min far som var en stor fantast av böckerna. Han läste även Ghormengast, Donaldson och sf. Det var många i mina fars bekantskapskrets som hade läst och gillat böckerna. Ett minne jag har är när vi satt i jaktstugan en höst och en av gubbarna började prata om Gandalf. Jag gick på högstadiet och hade inte alls väntat mig det - han var en norrlänning ut i fingerspetsarna med rutig flanellskorta med upprullade ärmar, snus under läppen och bara intresse för jakt och fiske, en aningen tjurig gubbe men med glimten i ögat. Och, visade det sig, ett intresse för Tolkiens böcker. Mina fördomar kom ordentligt på skam.

Min svenskalärarinna i gymnasiet hade hört talas om Sagan om Ringen, men aldrig läst böckerna. Efter att jag gjort mitt specialarbete om professorn och hans verk, så läste hon - och tyckte om - Härskarringen.

 

[soda]

Någonstans mellan 9 och 14 gissar jag. Men det beror väl på vilka regler man använder. Jag utgick från DoD Chronopia i min spekulation om detta (för att den boken låg närmast till hands), i kombination med längden (174 cm).

Men om vi istället drar anekdoter om några böcker, så fanns de hemma hos min farmor och farfar, och hos mina föräldrar. De var/är väl hyfsat välbelästa människor men inte några tookar direkt.

Jag har två exemplar av Bilbo på nattduksbordet just nu faktiskt (läser på svenska för mitt barn och på engelska för mig själv). Tryckåren är 1983 respektive 1984.

 

[Gamiel]

86:a här. Mins att under min barndom så hade SoR en presentation av bökerna på något tv-program om böcker, som vände sig till barn, (spelades flera gånger på TV, under olika tillfällen), den gick som radioteater på radion (lyssnade inte men vet att den gick), och den tecknade filmen gick på SVT minst en gång.

 

[Gamiel]

Som nämns i SVT:s Sagan om Ringen filmatisering tråden så gjorde också SVT en tvådelad kort filmatisering av första halvan av Saga om Ringen boken 1971