Utan att ha läst särskilt mycket i MUA (har läst grundreglerna, Rebellen och överlevaren, Vid regnbågens slut, plus lite i Pirit) så förstår jag båda sidorna här. Jag kan tycka att humor är ett alldeles utmärkt sätt att tackla svåra ämnen. Jack Womack, en av mina favoritförfattare, har en otroligt bra mörk humor i sina cyberpunkböcker som är lite att allt är så överdrivet och sjukt och sadistiskt, men ingen i den världen verkar fatta det, hur sjuk är egentligen inte vår värld och vi är blinda för det?
Med det sagt, det måste ju göras finkänsligt, och det kan väldigt lätt gå fel. Jag fattar det som att slavhandlaren med de muterade kycklingarna är ett påhittat exempel? Det skulle jag ha väldigt svårt med. För det första så skulle jag inte gilla liknelsen mellan slavar och kycklingar, sen skulle jag inte gilla tanken på slavarna som ett kollektiv som man själv som utomstående ska förhålla sig till (kanske rädda). Det blir ju lite som prinsessan som är fången, man gör något mänskligt till ett objekt. Sen fattar jag att den påhittade författaren till den påhittade slavägaren skulle säga att det är meningen att slavägaren ska se slavarna som kycklingar, att det ska peka på hur sjukt det är med slaveri. Och jag fattar det, och jag är fullt övertygad om att den påhittade författaren ville väl men det landar inte bra hos mig.
Med detta sagt så menar jag inte att satiren i MUA är dålig, är inte säker på att jag håller med
@Dr_Dängrot då jag själv inte läst något som jag tycker är över gränsen. Men jag fattar grejen. Jag fattar
@Måns också, MUA har ju dragits sjukt länge med att det skulle vara buskis och det måste kännas rejält surt om man varit med och skrivit och velat få fram viktiga budskap som man vurmar för. Jag tror att folk som inte själva skrivit stora mängder material till rollspel inte riktigt förstår vilket hästjobb det är. Man ägnar ju flera timmar i veckan åt att arbeta på något som man inte får betalt för och där man rätt lätt hamnar i skottlinjen för väldigt svepande kommentarer (menar inte något specifikt nu, bara allmänt).
Men om jag får leka medlare så kanske vi kan enas om detta: Buskishumor har ofta inte politiska budskap och därför kanske det inte är helt rätt att kalla MUA buskis även om
@Dr_Dängrot inte menade buskis på samma sätt som
@Måns menade. MUA lutar istället mer åt satir. Det är väldigt subjektivt om viss satir är bra eller inte och
@Dr_Dängrot känner att satiren i MUA inte träffar rätt för honom. Det är ju en högst personlig uppfattning och jag antar att han inte har något emot att andra upplever det på ett annat sätt.
Låter allt detta rimligt tycker ni?