Därför att det är så spelet är skrivet ,spelet innehåller putslustig komik och ordvitsar och metahumor och grabbiga tonårskämt som pastejköket och en bordell där kaninflickor jobbar (playboy bunnies) och elefant barbarer som heter babarer osv osv . Så skall man presentera spelet i sin helhet så är det så det är skrivet .
Spelarna har som jag nämnt flera gånger fått namnidèerna ifrån spelet . Tittar dom på spelet och ser officiella slp som heter cappuccino och Totti muff och Yack Pottlock, Ethan ål (etanol) osv osv så är det väll återigen inte så konstigt att dom ser ett sken av humor som ligger över spelet och i gengäld skapar dom i sin tur vad dom upplever som humoristiska karaktärer
Och om spelledaren väljer att inte fokusera på specifikt dessa namn när hen presenterar spelet? Tänk första spelmötet. "Vi ska spela Mutant Undergångens Arvtagare. Bla bla Hindenburg, bla Björnstierna hydran blaha mutanter bla bla Pirit & Cappuccino (ha ha ja, det är ett fånigt namn men de är gangstrar)."
Var i presentationen får du in Muff, Pottlock, Åål m fl redan innan rollfigurerna skapats? Varför väljer du att presentera perifera SLP med fåniga namn framför andra, mer relevanta? Ja de förekommer, men varför förekommer de
redan innan spelfigurerna skapats, i den grad att de inspirerar till Sam Fox m fl? Kan andra faktorer i hur spelledaren presenterar världen ligga bakom flamset? I så fall vilka, och varför väljer spelledaren att lägga tid och fokus på dessa redan under första mötet?
Kan det rentav vara så att det inte går att spela i en värld där postapokalyptiska djur talar med plåtiga robotar utan att det blir jönsigt, och att det du stör dig på är en integral del av själva kärnan i hur världen är funtad?