Alltså, jag upplever att det är flera olika saker som diskuteras här. En av dem är hurdana replikanterna är på ett diegetiskt plan. Är de faktiskt helt och hållet empatilösa, eller har de potential att vara mer? Och om de är empatilösa, är detta oundvikligt, eller är det Tyrell som har gjort dem sådana för att lättare kunna utnyttja dem? Denna fråga kan antingen besvaras i spelet genom att man skriver att det är si eller så med replikanterna, eller så lämnas den öppen. I vilket fall som helst är den inte en moralisk eller tematisk fråga för spelgruppen att besvara -- även om det lämnas öppet så besvarar man inte någon tematisk frågeställning genom att bestämma att det förhåller sig på det ena eller andra viset.
En annan frågeställning är i vilken mån slaveri-kopplingen på ett tematisk sätt överskuggar möjligheten att behandla blade runners arbete som moraliskt rättfärdigat. När jag ser folk använda termen "slave catchers" är det på ett sätt som tydlig åskådliggör kopplingen till historiska orättvisor vilka än idag kastar långa skuggor, och som direkt knyter an till diskussionen om polisvåld och BLM. Att då göra frågeställningen till en abstrakt tematisk lek, där man själv ska avgöra ifall detta är rättfärdigat eller inte, löper risken att framstå som en tondöv djävulens advokat-lek. Ska ett gäng vita svenskar sitta och skriva ett spel där man kan leka med tanken på ifall något som åtminstone för tanken till slaveri är rättfärdigat?
En tredje fråga är såklart då den som faktiskt kan sägas vara tematisk i en egentlig mening, det vill säga vad som är en människa och vad vi kan rättfärdiga att göra mot sådana som inte räknas som det. Men att lämna denna fråga öppen att utforska i spel är inte samma sak som att inte bemöta de ovanstående frågorna.