Jag har missat så många chanser att bli traumatiserad. Första gången Vilse i pannkakan sändes var jag för ung, och när Ika i rutan kom var jag för gammal. Däremot har jag minnen av Staffan Westerbergs strumpor, men mest att jag tyckte att det var tråkigt och att det kändes extremt lågbudget med dockor som var strumpor med påsydda ögon.