Jag förstår ju nostalgi, iaf så som ordet numera används, och kan uppskatta det. Är det helt enkelt en skön känsla att sitta där med sin slitna box i handen? Alltså, är det typ jämförbart med att återbesöka en plats man inte varit på sedan 1987 och där man har fantastiska minnen? För det kan jag relatera till, och skulle även kunna lägga pengar på antar jag.
Hur länge varar den här känslan? För mig brukar den vara tämligen ögonblicklig och sen är det liksom över. Men då är jag iaf på en rolig plats och kan göra nått annat kul. Men den där boxen är ju exakt samma och har inga hemliga fack som jag kan hitta.
Och såklart, har man pengarna och det inte spelar någon roll så kan man så klart nöjt stoppa in boken i hyllan och titta på den lite när man går förbi.