Hur fort rinner floden?

[zo0ok]

Rollpersonerna befinner sig i en en liten by vid en ganska stor flod.

Spelarna tänke direkt att man kan resa ner för floden, och upp för floden.
Jag tog död på det direkt genom att påstå att floden rinner för snabbt för att man ska kunna fördas uppströms.

Det var väldigt dumt av mig:
1) Jag hade kunnat låta spelarna få bestämma det
2) En flod som man kan färdas både uppför och nedför innebär massa mer möjligheter, än en som man bara kan färdas nedför
3) Jag VET ju inte... jag gissade bara vad som var rimligt för vilken flod som helst

Informera mig (som är uppvuxen vid havet)! Kan man bo vid en flod och ro och segla upp för den (för praktiska ändamål).

Jag har en känsla av att jag inte bara var dum utan också okunnig.

 

[Sömniga Isaac]

Informera mig (som är uppvuxen vid havet)! Kan man bo vid en flod och ro och segla upp för den (för praktiska ändamål).

Jag kan tänka fel och dra helt fel slutsatser, men var inte det en del i varför kulturer växte fram längs floder för att transporten blev effektivare i båda riktningar? Jag är villigt okunnig här också, har växt upp vid en sjö så har ingen aning. Följer dock med spänning vilka svar som kommer fram.

 

[Gurgeh]

Det beror ju på hur floden ser ut just där, men om den inte är extremt snabbflytande, eller brant med forsar och vattenfall, går det antagligen bra att färdas i båda riktningarna på den.

En snabb googling säger att till exempel Mississippi flyter i cirka 2 km i timmen. Det är inte så farligt snabbt.

 

[Skarpskytten]

In the "civilian" mode, the most common downriver speed is 65 kilometers per day (Tiber, Po, Arno, Rhine, Mosel, Rhone, Tyne, Ouse, Witham, Upper Seine, Upper Loire, Upper Garonne, Guadalquivir, Guadiana, Tagus, Upper Danube, Inn, Drava, Sava, Nisava, Middle Euphrates, Orontes, Khabur), with occasional rough adjustments to 75km (Upper Euphrates), 60km (Lower Loire and Garonne), 55km (Middle Danube), 50km (Lower Seine), and 45km (Lower Danube). Daily upriver speeds are set at 15km for all of these rivers except the Lower Tiber, the Rhone and the Euphrates (10km), the Lower Loire and Garonne and the Middle Danube (20km), the Lower Danube (25km), and the Lower Seine (30km). Conditions on the Nile were of considerable complexity but are rendered here in a highly simplified format to capture merely the main trends: downriver speeds in Lower Egypt are set at 90km from July to October and at 35km in other months, and at 100km from July to October and 50km in other months in Upper Egypt. The upriver values are 90km in Lower Egypt from July to October and 30km in other months, and 65km from July to October and 35km in other months in Upper Egypt. Canals are assigned a daily default rate of 15km in both directions that conservatively presupposes towing. The "military" mode is constant at 120km per day downriver and 50km upriver, which approximates the probable performance of oar-driven vessels.

Från ORBIS, superseriös sida om resande i romarriket.

 

[Mogger]

Rollpersonerna befinner sig i en en liten by vid en ganska stor flod.

Spelarna tänke direkt att man kan resa ner för floden, och upp för floden.
Jag tog död på det direkt genom att påstå att floden rinner för snabbt för att man ska kunna fördas uppströms.

Det var väldigt dumt av mig:
1) Jag hade kunnat låta spelarna få bestämma det
2) En flod som man kan färdas både uppför och nedför innebär massa mer möjligheter, än en som man bara kan färdas nedför
3) Jag VET ju inte... jag gissade bara vad som var rimligt för vilken flod som helst

Informera mig (som är uppvuxen vid havet)! Kan man bo vid en flod och ro och segla upp för den (för praktiska ändamål).

Jag har en känsla av att jag inte bara var dum utan också okunnig.

Pråmar kan dras av oxar (eller dylikt uppströms) om det inte är vind. Man kan promenera bredvid. Annars får man ro. Att segla uppströms är ungefär så svårt som det låter. Det kräver en bred flod och gärna termalvindar (eftersom de är enkla att förutse).

Men faktum var att det i äldre tider inte var ovanligt att man flottade nedströms, och sen hade flotten gjort sitt. Skulle man tillbaka fick man gå. Men det går att vänta in gynsamma förhållanden med. När strömmen inte är så stark och vinden blåser rätt.

Ps. I en magisk värld borde vindandar/trollkarlar/flygbestar/annat coolt kunna lösa detta.

 

[Caligo]

Räkna med att strömmen för en hyfsat normal flod/älv ligger på knappt 1,5 knop (1 knop=1852m/timme). Det beror dock på vattenflödet, flodens djup och bredd på ett specifikt ställe etc. Är floden exempelvis bredare och/eller djupare på ett ställe blir strömmen svagare.
Så man rör sig kanske 6 mil längre om man seglar nedströms (eller bara flyter med strömmen). Och 6 mil kortare om man seglar uppströms. Man paddlar i en modern kajak i 2-3 knop. Modern segelbåt kanske 3-7 knop beroende på vindstyrka och vindriktning.

 

[TobiasEkwall]

När jag jobbade på Granö invid Umeälven i gick det i mitt jobb att bygga flottar med turisterna som de sedan gled fram på älven med.

Dom flöt fram i ytterst vilsamt tempo och tog sig kanske en och en halv mil om dagen.

De flottarna var riktiga fantasy-flottar, byggda av bara rep och timmerstockar. Otroligt tunga och rätt otympliga. Jag tror de kom upp i något ton i vikt.

Umeälven är också reglerad med vattenkraftverk så hur ström och djup älven var kunde ändras väldigt snabbt beroende på hur mycket vatten både det övre och det nedre kraftverket släppte ut.

Slutligen så var det rätt stor skillnad på var i älven man var. I mitten gick det mycket snabbare. På en del ställen fanns bakströmmar som kunde få för sig att dra flotten uppströms igen eller virvlar där man som sög fast

 

[Genesis]

Visst är väl Nilen känd för att om man sätter segel så kan man färdas uppströms, och revar man segel så flyter man nedströms? Var väl så man färdades runt i antikens Egypten.

 

[Mogger]

Visst är väl Nilen känd för att om man sätter segel så kan man färdas uppströms, och revar man segel så flyter man nedströms? Var väl så man färdades runt i antikens Egypten.

Nu killgissar jag, men jag blir inte förvånad om termalvindar som jag nämnde innan är vanliga i den regionen. Samt att det är en bred flod så du kan utan problem kryssa. Så just Nilen är väl väldigt segelbar.

 

[Lupus Maximus]

Det stämmer att man seglade upp för Nilen, och sedan gled ned, då vinden nästan alltid gick i gynnsam riktning (jag vågar inte svära på det, men jag är rätt säker på att segeltypen, köl, och annan teknisk förutsättning som behövs för kryssning bara har funnits i några hundra år).

Nu har jag bara rott på Lule-älven efter att kraftverket byggdes, men ena roddbåten vad en gammal "forsroddbåt" som hade "för" åt båda hållen, men det var inte att man kunde ro upp för forsen, men ner för den, enligt vad jag förstod. Jag misstänker att man drog dem förbi forsarna.

Älven var rätt bred där min mormor och morfar hade sommarstugan, så det mesta av den var lugn (i alla fall efter kraftverksbygget). Men strömfåran var några meter bred. Man fick sikta en bit uppström, och hamnade en bra bit ned. Det kunde bli ca kilometerns rodd för att ta sig hundra meter.

Om det finns extremt strömma partier, för höga kanter, eller vattenfall, så behöver man ha något man kan flytta över land. Men med tanke på att vikingarna kunde flytta sina fartyg över land, och egyptierna under en tidsperiod hade nedmonterbara båtar för att flytta över land (mellan flod och hav) så kan det med hanteras. Men det kan ju också hanteras med en "station" vid båda ändarna av det besvärliga partiet, med ren landbaserad transport där i mellan (bärare, åsnor, eller vad man nu transporterar med). Så man helt enkelt byter båt/flotte/flytsak.

 

[Mogger]

Det stämmer att man seglade upp för Nilen, och sedan gled ned, då vinden nästan alltid gick i gynnsam riktning (jag vågar inte svära på det, men jag är rätt säker på att segeltypen, köl, och annan teknisk förutsättning som behövs för kryssning bara har funnits i några hundra år).

Latinsegel som möjliggör kryssning har funnits länge i medelhavsregionen. Åtminstone sedan 800-talet.

 

[zo0ok]

Tack alla för att ni gjorde detta till en informativ och trevlig tråd!

Jag tar med mig att det "beror på". Och att det kan variera:
a) Vissa delar av en flod kan vara grundare och smalare - där rinner vattnet mycket snabbare
b) Vattnet rinner fortare (typiskt) i mitten av floden än på sidorna
c) Flödet variera såklart med säsongen

Det här med engångsflottar nedför floden är såklart helt rimligt (det var egentligen det enda färdsättet, tillsammans med att bara korsa floden, som jag först föreställt mig)

Om floden inte är alltför strid så kan man ro uppför den, och då kanske man får navigera lite listigt för att vara i lugnare vatten.

Det här med att färdas till land är såklart alltid jobbigt. Och att släpa upp en båt för en flod när man strövar fram i vildmarken är nog ganska jobbigt. Däremot förekommer detta såklart i mer "industrialiserade" områden, där oxar kan gå på speciella stigar utmed floden (det här förekom vid ex.vis Caledonian Canal - kanske inte just med oxar).

I mitt fall kan jag rädda mig med att det var vår och vårflod. Så floden kan absolut lugna ner sig och bli mer farbar.

Någon som vet något om flottar?
Hur lång tid tar det att bygga? Är det ganska lätt eller krävs det år av träning för att bygga en duglig?
Hur stor behöver en flotte för 1p, 2p, 4p vara i praktiken?
Blir allt blött om man sitter på en flotte, eller är det ganska bekvämt?

 

[Oldtimer]

Någon som vet något om flottar?
Hur lång tid tar det att bygga? Är det ganska lätt eller krävs det år av träning för att bygga en duglig?
Hur stor behöver en flotte för 1p, 2p, 4p vara i praktiken?
Blir allt blött om man sitter på en flotte, eller är det ganska bekvämt?

Vårt företag hade två dagars team-building en helg på 90-talet då vi åkte flotte nedför Klarälven. Visst, stockarna låg redan på plats och var kapade i rätt längder, men vi byggde vår flotte på någon timme efter att ha fått lite instruktioner. Om jag minns rätt var den 3 gånger 3 meter och vi var sex personer (med lättare packning) på den utan att trängas. Och inget blev blött.

 

[Lupus Maximus]

Om det finns skogsbruk som skall skicka timmer ner för floden, så kan kanske flottarna för den enkelriktade transporten ses som en del av det. Att man lånar eller hyr stockarna billigt, och sedan lämnar in dem till sågverket eller vilka som nu tar emot dem.

 

[Bengtsson]

Göta älv seglade/rodde Harald Hårdråde uppför hela vägen till Trollhättan, där han fick dra skeppen förbi vattenfallen upp till Vänern, år 1064. Många, många skepp. Så går går det även med lågteknologi och i relativt sett fientlig terräng.

 

[nano]

Floden flyter 1T20 dm per sekund.
Flotten tar 1T20 timmar att bygga.
Flotten rymmer 1T20 personer.

 

[zo0ok]

Den praktiska frågan i det aktuella spelet är om man kan överraskningsanfalla en by uppströms, utmed floden, från båtar. Om man så att säga behöver försvarsverk mot/över floden. Eller om floden är en säker sektor.

 

[afUttermark]

Om man byggt byn utvid en fors får man väl utgå från att den är säker. Har man byggt den längs en trögflytande Nilen så får man nog ha ett litet försvarsverk mot vattnet.

 

[zo0ok]

Om man byggt byn utvid en fors får man väl utgå från att den är säker. Har man byggt den längs en trögflytande Nilen så får man nog ha ett litet försvarsverk mot vattnet.

Det var ju bara det att jag som SL antog - på dåliga grunder - att det inte går att färdas uppströms. Och det synd, för en flod där man kan färdas i båda riktingarna ger fler möjligheter. Ex vis fiender som färdas uppströms.

 

[afUttermark]

I assassins creed Valhalla har fästena vid vattnet försvarsanläggning medans byarna inte har det.