Rickard
Urverk speldesign
Raised by Wolves
HBO
Ridley Scott har regisserat denna serie och även om den inte faller mig helt i smaken vill jag ändå rekommendera den. Jag skulle vilja beskriva serien som Dune, fast utan det bombastiska. Hade lika gärna kunnat handla om två fraktioner ur den världen. Personernas mål är att, via två androider, starta en ny mänsklighet på en främmande planet efter att ha förlorat kriget mot en avart till kristendomen (sol-dyrkan). Vad som verkar bara två sidor och deras vardera perspektiv mynnar ut i så mycket mer. Seriens klara tema är att man aldrig kan fly från sin bakgrund; hur mycket man än vill så dras man tillbaka till skiten.
Det är en sak som jag vill ta upp och det är Travis Fimmel. Jag tyckte han gav ett ashäftigt skådespeleri som Ragnar Lothbrok i Vikings men nu när jag sett honom i denna och i Warcraft-filmen inser jag att han bara är en one trick pony. Det är precis samma agerande, oavsett vilken värld eller tidsera han är i. Han har till och med behållit samma skägg och frisyr genom alla projekt!
I alla fall, karaktärerna har omvälvande karaktärsark, vilket är rätt motsägande, då serien är otroligt segt berättat. Jag började dra mig mot att ens orka se klart serien efter 7-8 avsnitt och sista avsnittet fick jag bita ihop och ta mig igenom för att bara få se det klart. Serien är inne på sin andra säsong just nu, men inget jag kommer att se vidare på. En ball serie dock; jag gillar alla perspektiv som man får, men hade tjänat på att vara bara 6-7 avsnitt.
HBO
Ridley Scott har regisserat denna serie och även om den inte faller mig helt i smaken vill jag ändå rekommendera den. Jag skulle vilja beskriva serien som Dune, fast utan det bombastiska. Hade lika gärna kunnat handla om två fraktioner ur den världen. Personernas mål är att, via två androider, starta en ny mänsklighet på en främmande planet efter att ha förlorat kriget mot en avart till kristendomen (sol-dyrkan). Vad som verkar bara två sidor och deras vardera perspektiv mynnar ut i så mycket mer. Seriens klara tema är att man aldrig kan fly från sin bakgrund; hur mycket man än vill så dras man tillbaka till skiten.
Det är en sak som jag vill ta upp och det är Travis Fimmel. Jag tyckte han gav ett ashäftigt skådespeleri som Ragnar Lothbrok i Vikings men nu när jag sett honom i denna och i Warcraft-filmen inser jag att han bara är en one trick pony. Det är precis samma agerande, oavsett vilken värld eller tidsera han är i. Han har till och med behållit samma skägg och frisyr genom alla projekt!
I alla fall, karaktärerna har omvälvande karaktärsark, vilket är rätt motsägande, då serien är otroligt segt berättat. Jag började dra mig mot att ens orka se klart serien efter 7-8 avsnitt och sista avsnittet fick jag bita ihop och ta mig igenom för att bara få se det klart. Serien är inne på sin andra säsong just nu, men inget jag kommer att se vidare på. En ball serie dock; jag gillar alla perspektiv som man får, men hade tjänat på att vara bara 6-7 avsnitt.