Sinisa_
Aeronautisk bokbindare
- Joined
- 2 Jul 2022
- Messages
- 767
Vi pratar möjligen förbi varandra. Jag håller med dig. När jag säger att människovärdet som sådant inte existerar för företag, menar jag på ett juridiskt plan, på ett plan som skulle gå att åberopa för att få en "rättighet" inuti företaget; i en löneförhandling, i en butik, osv; det enda du är för ett företag är ju en potentiell kund eller en tillgång att exploatera; är du ingetdera av dem är du just ingenting, värdelös, oljud; naturligtivs åberopar företagen "människovärde" och "individualitet" och allt möjligt annat för att sälja sina varor, och vet, redan nu, allt om dig som en unik individ, baserat på vad du har konsumerat tidigare och vad du kan tänkas vilja konsumera i framtiden, och de kan därmed ge dig en djupt drabbande känsla av intimitet och mening; men det är just för att du är en potentiell kund, inte för att de bryr sig om dig; företag gör som vi vet inte reklam riktad mot båtflyktingar, tiggare eller hemlösa, och inga annonser bekräftar för sådana existenser att "du är du"; jag menar att det är detta som gör megakorporationernas välde till en dystopi; det finns inget civilsamhälle, inget kollektiv, ingen stat; ingen utsida; hela världen är ett företag. Du har inte rättigheter; du har pengar. Att denna råa ordning maskeras av en yta av bekräftelse och progressiva värderingar gör den väl närmast bara mer svårsmält, mer ohygglig och klibbig.Grejen är väl att den sortens synsätt helt missar hurdant företaget är utåt. En samtida cyberpunk måste ju ta hänsyn till hurdana företagen är redan idag – alltid jätteinkluderande, så snart du kan göra din identitet till något lukrativt. Åttiotalets cyberpunk föreställer sig ofta en kapitalism utan hänsyn till person, grå och monolitisk. Dagens kapitalism är ju snarare djävulskt skicklig på att hitta varenda identitetsmarkör man kan tänkas ha och matcha upp en med ett uttryck som ska få en att konsumera. Den kan till och med placera sig som den nya, välvilliga auktoriteten som förmår ta mycket mer hänsyn till din individualitet än den gamla stelbenta statsmakten. Visst, staten kanske släpar efter med din könsdysforiutredning, men Ikea skickar redan annonser för BLÅHAJ åt ditt håll, så vem vet egentligen mer om vem du är? Och om du skulle befinna dig på andra sidan skalan? Ingen fara, via förment dolda underleverantörer förmår vi nu leverera en tacticool väst i school shooter chic-stil, tillgänglig för nedsatt pris tillsammans med en AI-genererad Elliot Rodger-homage-skin på din AR-15-kolv. Cyberpunkkapitalismen är aldrig anonym, aldrig avindividualiserande – snarare vet den mer än du själv om vem du är, och varje alternativ innebär oundvikligen att du ger upp en outsinlig källa till bekräftelse. Du behöver inte ens köpa något – enbart annonserna bekräftar att du är du, och att du tillsammans med dina likar kan skratta åt hur likartade riktade meddelanden ni får upp. Storföretagen kan inte förkastas, för inget varom man kan tala existerar utanför dem.
Däremot, nej, inuti spelet bör man kanske inte känna det som att man är en kugge i ett maskineri, att man är en ansiktslös kund som företagen inte bryr sig om, osv; tvärtom bör man ha djupt kända och intima relationer med olika varumärken: "Mina intressen är antika Sense-Dolls och DC-Sukhois serie med keramikhöljen till tunga handeldvapen. Jag var så djupt tacksam mot Dollcorp som gav mig min första docka när jag var åtta och bodde på hemmet för föräldralösa barn, att känslan följde med när de senare köptes upp av Sukhoi och började tillverka strids-androider. Synd att det krävs licens för att köpa en av dem, och att de kostar trehundra årslöner..."
Last edited: