"Realism" och "intern realism" är nyckelbegreppen. Det förra är valfritt, det senare är obligatoriskt. Till och med om världen verkar absurd har den ett regelverk. Eller ja, möjligen Axe Cop då...
Alltså, det är ju
absolut inte obligatoriskt. Det går ju superbra att spela rollspel i världar som saknar intern realism. Jag har gjort det massor av gånger, och spelar jag i en fiktiv värld så har jag en svag preferens för att det inte ska vara internrealistiskt. Jag är okej med att spela i internrealistiska hittepåvärldar, men jag är också okej med (och tycker oftast att det är lite roligare) att spela i världar som inte är det. Eller spela i vår egen värld, vilket jag tycker ännu mer om, och då vill jag gärna ha internrealism. För mig, personligen, tycker jag att en av få tjusningar med fantasy är just att man kan skippa internrealismen. Vill jag ha det så spelar jag hellre i vår egen värld. Men påhittade internrealistiska världar tråkar ut mig.
Mina åsikter är såklart inte universella eller bättre än någon annans, och jag har full respekt för att
@Svarte Faraonen vill ha sin fantasy internrealistisk. Jag kan till och med förstå lite tjusningen, och kan tycka att det kan vara ett intressant intellektuellt nöje att spekulera i hur saker skulle funka, men jag gillar det inte när jag spelar rollspel. Så förhoppningsvis kan andra vara lika förstående inför mina preferenser som jag är inför andras! Jag vill hellre ha
surrealism i min fantasy.