Gerkub
Gelékub
- Joined
- 8 Mar 2021
- Messages
- 1,521
Ibland hör jag att vissa rollspel blir beskrivna som brädspelslika, till exempel i den här tråden, och i senaste avsnittet av podden Spelhyllan om Blades In The Dark. Jag kan bli lite konfunderad av det för att jag engageras på ett helt annat sätt av de rollspelen än vanliga brädspel.
Jag undrar om det brädspeliga intrycket har att göra med att vissa rollspel har en väldigt tydlig ”spelig” loop? Att man ska ner i grottan->samla guld->hem igen och levla upp, och tillbaka ner igen. Jag kan tycka det är kul, men för mig är det egentligen bara en ursäkt för att få en otrolig spännande upplevelse av att få vara ”där” i grottan, vilket jag inte associerar med brädspel.
Det finns designtankar inom OSR (vissa kallar det NSR - New School Revolution) som försöker gå ifrån den ”speliga” loopen och hålla allt diegetiskt, inklusive ”levlandet”. Du får inte XP, utan du får använda guldet du hittar för att handla bättre saker, hyra in hantlangare, starta företag, osv. Into The Odd, och relaterade hacks som t ex Cairn är några exempel på hur det kan te sig, men jag har sett spel i samma genre som försöker t ex ta bort tärningar helt.
Och sen finns det de som försöker renodla mer rigida procedurer för spelandet, vilket jag kan uppskatta som ett stöd, med ”risken” att bli mer brädspeligt kanske. Som till exempel Errant.
Vad tänker ni? Några erfarenheter av hardcore-diegetiskt grottkrälande? Någon gång då den ”speliga” loopen överraskade dig positivt?
Jag undrar om det brädspeliga intrycket har att göra med att vissa rollspel har en väldigt tydlig ”spelig” loop? Att man ska ner i grottan->samla guld->hem igen och levla upp, och tillbaka ner igen. Jag kan tycka det är kul, men för mig är det egentligen bara en ursäkt för att få en otrolig spännande upplevelse av att få vara ”där” i grottan, vilket jag inte associerar med brädspel.
Det finns designtankar inom OSR (vissa kallar det NSR - New School Revolution) som försöker gå ifrån den ”speliga” loopen och hålla allt diegetiskt, inklusive ”levlandet”. Du får inte XP, utan du får använda guldet du hittar för att handla bättre saker, hyra in hantlangare, starta företag, osv. Into The Odd, och relaterade hacks som t ex Cairn är några exempel på hur det kan te sig, men jag har sett spel i samma genre som försöker t ex ta bort tärningar helt.
Och sen finns det de som försöker renodla mer rigida procedurer för spelandet, vilket jag kan uppskatta som ett stöd, med ”risken” att bli mer brädspeligt kanske. Som till exempel Errant.
Vad tänker ni? Några erfarenheter av hardcore-diegetiskt grottkrälande? Någon gång då den ”speliga” loopen överraskade dig positivt?