Sinisa_
Aeronautisk bokbindare
- Joined
- 2 Jul 2022
- Messages
- 767
Jag provar att posta en till tabell, för promenader vid floden den här gången, och bostäder vid floden, och sådär. Mysigheter. Det var lite svårare att hitta den där sällsamma Fylkekänslan vid floden, tyckte jag, av någon anledning.
Jag tror att många grodor och paddor och salamandrar har bostäder med ingångar under vatten. Nog borde man kunna göra något av det? Fast hur funkar det rent praktiskt med kläder och sånt? Djuren är ju civiliserade, de går ju inte runt nakna. Eller så är vattenlevande djur ibland så spartanskt klädda att de kan hoppa i floden och simma lite hursomhelst -- jag har inte skänkt det där någon vidare tanke. Kanske har det att göra med typ klass -- att de lite finare paddorna och salamandrarna alltid går snyggt klädda, men att liksom... arbetarklassen, av praktiska skäl, ofta bara har en väst, eller ett par byxor, ett plommostop. Jag vet inte.
Sen tror jag att jag behöver titta på lite japanska trädgårdar, eller på Ghibli-filmer, eller nåt. Jag tror att floden behöver ha en sorts romantisk känsla av Spirited Away, lyktor i skymningen och sånt.
Fler förslag mottages förstås tacksamt.
*
Mysigheter vid floden
- Trollsländor svirrar över vattenytan. Surret av deras vingar är hypnotiskt och sövande, och om man faktiskt somnar till ljudet drömmer man att man flyger fram genom älvornas rike i storskogen.
- En gammal stenbro sträcker sig över floden. Lyktor av smidesjärn formade som fiskhuvuden speglar sig i vattnet.
- En igelkottspojke i kortbyxor snubblar efter sin leksaksbåt som han har tappat snöret till, och som nu snurrar bort i strömmarna. Det rör sig om ett mycket detaljerat snidat piratskepp, med små träfigurer och en svart flagga med en vit enhörningen. Antingen är hans far en skicklig finsnickare eller mycket rik.
- En elegant stenaltan med parasoller och bänkar och blomkrukor, högt över flodens yta. Ett mossigt stenräcke och en stentrappa, hal av fukt och sjögräs, slingrar sig ner i vågorna.
- En flodråtta västerifrån, som alltid går klädd i mantel och bär värja, har flyttat in i en förfallen kvarn och rustat upp den. Det stora kvarnhjulet snurrar i strömmen, men är numera inte kopplat till en kvarn, utan till en sinnrik trämekanism som trycker häften med flodråttans rätt banala men uppriktigt menade dikter, som han försöker sälja till bokhandlar och på torgen. Vassen och näckrosorna nedströms är alldeles svarta av bläck.
- En segelbåt med rött segel glider över flodens spegel. En korp har landat högst uppe i masten, och sitter där och röker en cigarill rullad av underligt doftande gräs, förlorad i egna tankar.
- En prunkande, tät djungel av näckrosor.
- En mus ligger och snarkar på ett näckrosblad med ett plommostop över ansiktet och en sagobok bredvid sig.
- En pråm ligger förtöjd på motsatta stranden. Melankolisk dragspelsmusik driver över vattnet. Om det är kväll lyser lanternor i olika färger i för och akter. Vesslor långt västerifrån.
- Ett hus med en ingång under vattnet: uttrar, grodor och paddor kan dyka ner i trädgårdsdammen, och simma genom en tunnel, ut i floden.
- Någon har knutit en gunga i en trädgren, så att man kan gunga ut över vattnet, och hoppa i om man har lust.
- En far och dotter har picknick i en eka som långsamt vänder sig i strömmarna.
- Ett gammalt pilträd lutar sig ut över floden. Grenarna hänger som hår ner över vattnets yta. Legenden säger att en förälskad ung fladdermusherre för länge sedan, innan Krickdala låg där det nu ligger, sa farväl av sin älskade precis där, och sedan satt år ut och år in på stranden och väntade på henne, och vattnade pilträdet med sina tårar. Löven viskar sorgset i vinden, och man hör nästan hennes namn, som aldrig riktigt går att uttyda: Anna, Samanta, Amanda-Helene, Madeleine...
- Två jättelika svanar landar på flodens spegel, så graciösa att inte en droppe vatten skvätter kring dem. De simmar nedströms en stund, talande med varandra med låga, förnäma och förtroliga röster, på en dialekt som kommer så långt västerifrån att den är snudd på obegriplig. Efter ett tag lyfter de sakta upp i ljuset, på sina majestätiska, vita vingar, och fortsätter österut.
- Under dagen förbereder man färgade papperslyktor som man skickar ut på floden på kvällen, därför att en viktig person fyller år.
Jag tror att många grodor och paddor och salamandrar har bostäder med ingångar under vatten. Nog borde man kunna göra något av det? Fast hur funkar det rent praktiskt med kläder och sånt? Djuren är ju civiliserade, de går ju inte runt nakna. Eller så är vattenlevande djur ibland så spartanskt klädda att de kan hoppa i floden och simma lite hursomhelst -- jag har inte skänkt det där någon vidare tanke. Kanske har det att göra med typ klass -- att de lite finare paddorna och salamandrarna alltid går snyggt klädda, men att liksom... arbetarklassen, av praktiska skäl, ofta bara har en väst, eller ett par byxor, ett plommostop. Jag vet inte.
Sen tror jag att jag behöver titta på lite japanska trädgårdar, eller på Ghibli-filmer, eller nåt. Jag tror att floden behöver ha en sorts romantisk känsla av Spirited Away, lyktor i skymningen och sånt.
Fler förslag mottages förstås tacksamt.
*
Mysigheter vid floden
- Trollsländor svirrar över vattenytan. Surret av deras vingar är hypnotiskt och sövande, och om man faktiskt somnar till ljudet drömmer man att man flyger fram genom älvornas rike i storskogen.
- En gammal stenbro sträcker sig över floden. Lyktor av smidesjärn formade som fiskhuvuden speglar sig i vattnet.
- En igelkottspojke i kortbyxor snubblar efter sin leksaksbåt som han har tappat snöret till, och som nu snurrar bort i strömmarna. Det rör sig om ett mycket detaljerat snidat piratskepp, med små träfigurer och en svart flagga med en vit enhörningen. Antingen är hans far en skicklig finsnickare eller mycket rik.
- En elegant stenaltan med parasoller och bänkar och blomkrukor, högt över flodens yta. Ett mossigt stenräcke och en stentrappa, hal av fukt och sjögräs, slingrar sig ner i vågorna.
- En flodråtta västerifrån, som alltid går klädd i mantel och bär värja, har flyttat in i en förfallen kvarn och rustat upp den. Det stora kvarnhjulet snurrar i strömmen, men är numera inte kopplat till en kvarn, utan till en sinnrik trämekanism som trycker häften med flodråttans rätt banala men uppriktigt menade dikter, som han försöker sälja till bokhandlar och på torgen. Vassen och näckrosorna nedströms är alldeles svarta av bläck.
- En segelbåt med rött segel glider över flodens spegel. En korp har landat högst uppe i masten, och sitter där och röker en cigarill rullad av underligt doftande gräs, förlorad i egna tankar.
- En prunkande, tät djungel av näckrosor.
- En mus ligger och snarkar på ett näckrosblad med ett plommostop över ansiktet och en sagobok bredvid sig.
- En pråm ligger förtöjd på motsatta stranden. Melankolisk dragspelsmusik driver över vattnet. Om det är kväll lyser lanternor i olika färger i för och akter. Vesslor långt västerifrån.
- Ett hus med en ingång under vattnet: uttrar, grodor och paddor kan dyka ner i trädgårdsdammen, och simma genom en tunnel, ut i floden.
- Någon har knutit en gunga i en trädgren, så att man kan gunga ut över vattnet, och hoppa i om man har lust.
- En far och dotter har picknick i en eka som långsamt vänder sig i strömmarna.
- Ett gammalt pilträd lutar sig ut över floden. Grenarna hänger som hår ner över vattnets yta. Legenden säger att en förälskad ung fladdermusherre för länge sedan, innan Krickdala låg där det nu ligger, sa farväl av sin älskade precis där, och sedan satt år ut och år in på stranden och väntade på henne, och vattnade pilträdet med sina tårar. Löven viskar sorgset i vinden, och man hör nästan hennes namn, som aldrig riktigt går att uttyda: Anna, Samanta, Amanda-Helene, Madeleine...
- Två jättelika svanar landar på flodens spegel, så graciösa att inte en droppe vatten skvätter kring dem. De simmar nedströms en stund, talande med varandra med låga, förnäma och förtroliga röster, på en dialekt som kommer så långt västerifrån att den är snudd på obegriplig. Efter ett tag lyfter de sakta upp i ljuset, på sina majestätiska, vita vingar, och fortsätter österut.
- Under dagen förbereder man färgade papperslyktor som man skickar ut på floden på kvällen, därför att en viktig person fyller år.
Last edited: