Krickdala Flod-mys

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
768
Jag provar att posta en till tabell, för promenader vid floden den här gången, och bostäder vid floden, och sådär. Mysigheter. Det var lite svårare att hitta den där sällsamma Fylkekänslan vid floden, tyckte jag, av någon anledning.

Jag tror att många grodor och paddor och salamandrar har bostäder med ingångar under vatten. Nog borde man kunna göra något av det? Fast hur funkar det rent praktiskt med kläder och sånt? Djuren är ju civiliserade, de går ju inte runt nakna. Eller så är vattenlevande djur ibland så spartanskt klädda att de kan hoppa i floden och simma lite hursomhelst -- jag har inte skänkt det där någon vidare tanke. Kanske har det att göra med typ klass -- att de lite finare paddorna och salamandrarna alltid går snyggt klädda, men att liksom... arbetarklassen, av praktiska skäl, ofta bara har en väst, eller ett par byxor, ett plommostop. Jag vet inte.

Sen tror jag att jag behöver titta på lite japanska trädgårdar, eller på Ghibli-filmer, eller nåt. Jag tror att floden behöver ha en sorts romantisk känsla av Spirited Away, lyktor i skymningen och sånt.

Fler förslag mottages förstås tacksamt.

*

Mysigheter vid floden


- Trollsländor svirrar över vattenytan. Surret av deras vingar är hypnotiskt och sövande, och om man faktiskt somnar till ljudet drömmer man att man flyger fram genom älvornas rike i storskogen.

- En gammal stenbro sträcker sig över floden. Lyktor av smidesjärn formade som fiskhuvuden speglar sig i vattnet.

- En igelkottspojke i kortbyxor snubblar efter sin leksaksbåt som han har tappat snöret till, och som nu snurrar bort i strömmarna. Det rör sig om ett mycket detaljerat snidat piratskepp, med små träfigurer och en svart flagga med en vit enhörningen. Antingen är hans far en skicklig finsnickare eller mycket rik.

- En elegant stenaltan med parasoller och bänkar och blomkrukor, högt över flodens yta. Ett mossigt stenräcke och en stentrappa, hal av fukt och sjögräs, slingrar sig ner i vågorna.

- En flodråtta västerifrån, som alltid går klädd i mantel och bär värja, har flyttat in i en förfallen kvarn och rustat upp den. Det stora kvarnhjulet snurrar i strömmen, men är numera inte kopplat till en kvarn, utan till en sinnrik trämekanism som trycker häften med flodråttans rätt banala men uppriktigt menade dikter, som han försöker sälja till bokhandlar och på torgen. Vassen och näckrosorna nedströms är alldeles svarta av bläck.

- En segelbåt med rött segel glider över flodens spegel. En korp har landat högst uppe i masten, och sitter där och röker en cigarill rullad av underligt doftande gräs, förlorad i egna tankar.

- En prunkande, tät djungel av näckrosor.

- En mus ligger och snarkar på ett näckrosblad med ett plommostop över ansiktet och en sagobok bredvid sig.

- En pråm ligger förtöjd på motsatta stranden. Melankolisk dragspelsmusik driver över vattnet. Om det är kväll lyser lanternor i olika färger i för och akter. Vesslor långt västerifrån.

- Ett hus med en ingång under vattnet: uttrar, grodor och paddor kan dyka ner i trädgårdsdammen, och simma genom en tunnel, ut i floden.

- Någon har knutit en gunga i en trädgren, så att man kan gunga ut över vattnet, och hoppa i om man har lust.

- En far och dotter har picknick i en eka som långsamt vänder sig i strömmarna.

- Ett gammalt pilträd lutar sig ut över floden. Grenarna hänger som hår ner över vattnets yta. Legenden säger att en förälskad ung fladdermusherre för länge sedan, innan Krickdala låg där det nu ligger, sa farväl av sin älskade precis där, och sedan satt år ut och år in på stranden och väntade på henne, och vattnade pilträdet med sina tårar. Löven viskar sorgset i vinden, och man hör nästan hennes namn, som aldrig riktigt går att uttyda: Anna, Samanta, Amanda-Helene, Madeleine...

- Två jättelika svanar landar på flodens spegel, så graciösa att inte en droppe vatten skvätter kring dem. De simmar nedströms en stund, talande med varandra med låga, förnäma och förtroliga röster, på en dialekt som kommer så långt västerifrån att den är snudd på obegriplig. Efter ett tag lyfter de sakta upp i ljuset, på sina majestätiska, vita vingar, och fortsätter österut.

- Under dagen förbereder man färgade papperslyktor som man skickar ut på floden på kvällen, därför att en viktig person fyller år.
 
Last edited:

Monokel

Korrektionsglas som fästs framför ena ögat
Joined
6 Nov 2019
Messages
520
Location
Uppsala
Jag tror att många grodor och paddor och salamandrar har bostäder med ingångar under vatten. Nog borde man kunna göra något av det? Fast hur funkar det rent praktiskt med kläder och sånt? Djuren är ju civiliserade, de går ju inte runt nakna. Eller så är vattenlevande djur ibland så spartanskt klädda att de kan hoppa i floden och simma lite hursomhelst -- jag har inte skänkt det där någon vidare tanke. Kanske har det att göra med typ klass -- att de lite finare paddorna och salamandrarna alltid går snyggt klädda, men att liksom... arbetarklassen, av praktiska skäl, ofta bara har en väst, eller ett par byxor, ett plommostop. Jag vet inte.
Låter rimligt att den som är lite fin i kanten har fina kläder och dörr ovanför vattenytan och ser ner på de som fortfarande gör som amfibierna alltid gjort. Medan vanligt folk hänger västen på tvättlinan framför härden när de simmat in. Och så har vi morfar Padda som alltid har tredelad kostym och hatt men ändå envisas med att ta undervattensdörren, och sitter och dryper i sin gungstol medan han försöker få eld i sin pipa.
 

guldfink

Hero
Joined
6 Feb 2011
Messages
1,181
Fast hur funkar det rent praktiskt med kläder och sånt?
Vad tror du om badhus på ett par ställen längs med floden? Vissa kan vara så enkla som öppna skjul medan andra typ kan vara som Varbergs badhus i miniatyr. Därinne kan det finnas bås för ombyte och skåp för förvaring. Skåpen låser djuren med låsmaskar som ålar in genom ett hål i dörren och hakar fast i posten.
 
Joined
26 Aug 2007
Messages
829
Ja badhus tänkte jag också!
Och såna små omklädningshytter där man kan byta om till röd-vit-randiga baddräkter

Studenter som håller studentikosa tävlingar i rodd eller mackkastning, gärna med banderoller och försäljning av konfektyr

En enkel fällbro i trä som bemannas av 3 vesslor som spelar kula i väntan på skeppare att dra upp bron för

7-hoppinge-stenarna. Sex stadiga stenar som skjuter upp ur vattnet på en prydlig rad , just och past så långtifrån varandra att det känns riskabelt att hopp mellan dem, men ett spänstigt smådjur kan här spara in många steg genom att slippa gå till bron.
 

Dimfrost

Special Circumstances
Joined
29 Dec 2000
Messages
8,653
Location
Fallen Umber
- En gammal brygga som sjunkit ihop alltmer, så att vattnet vid höga flöden slår upp över den och gjort träet slitet, grånat och vint. En lika gammal eka är förtöjd vid en pollare i bryggans bortre ände, men det är lika oklart huruvida den är sjövärdig som huruvida man kan ta sig dit utan att bli blöt om tassarna, åtminstone om våren när vattenståndet är högt.

- En gammal utter iklädd en bredbrättad hatt sitter och metar under en solid stenbro. I brovalvets mörker kan man tycka sig skymta välbekanta stjärnbilder, men kanske är det bara svagt lysande skalbaggar.

- Resterna av en sluss, med vittrade slussportar i trä och floden som en djup ravin mellan höga murar av stenblock. Men forsen har lugnat sig nu och floden är farbar utan slussning, och i slussvaktarens gamla stuga bor ett rävpar vars ungar leker med vinscharna och repen som en gång reglerade portarna.
 

Man Mountainman

Storsvagåret
Joined
17 May 2000
Messages
7,997
Location
Barcelona
En kollega pratade om sin hemstad i Schweiz där folk på sommaren tydligen har för vana att simma till jobbet längs floden (detta är vanliga människor, alltså, inte paddor eller så). De tar jobbkläderna i en vattentät väska på ryggen och byter om när de kommer till kontoret. Kan vi människor så borde väl paddorna kunna.

- På ett stort näckrosblad sitter ett par paddor och spelar kort.
- En skock barn står uppe på bron och försöker egga på varandra att dyka.
- Någon har lett en kanal från floden och använder den för att driva ett vattenhjul som i sin tur driver en komplicerad mekanism i glas och blankpolerad metall som till synes inte tjänar något syfte alls.
- Vattnet flyter ut i ett lugnt sel. Här hänger växtligheten halsbrytande ut över vattenspegeln, och luften ovanför brummar av insekter. Sitter man på en båt mitt i selet kan man inte se några hus alls – det känns som att man förflyttats till en annan, vildare plats eller tid.
 
Last edited:

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
768
Titta, nu kom ju floden också till liv. Tack alla.

*

Floden

Nere vid floden bor alla sorters djur. Där finns stora, överdådiga villor vars trädgårdar vetter mot privata badplatser och förtöjda segelbåtar, men också många mindre, enklare hus.

Det händer att hus vid floden har fönster under vattnets yta. De lyser under vågorna man går längs stranden om kvällarna. När man befinner sig inne i ett sådant hus tittar man förstås ut som i en annan värld: en gyttjig undervattensskog där sillar och abborrar pilar förbi, och gäddor ibland simmar alldeles upp till glaset, och med ett hungrigt draköga kikar in i det ombonade vardagsrummet, där djuren sitter och värmer sig vid kaminen…

Amfibier och uttrar har ofta bostäder med två dörrar: en som leder ut mot gatan och en som leder ner i vattnet. Kanske dyker man ner i en liten trädgårdsdamm och kommer upp bland näckrosbladen en stenkast ut i floden, kanske finns en tambur eller elegant hall där en trappa av sten eller oljat trä leder rakt ner i vattnet.

Amfibier äger ofta vattentäta ränslar eller ryggsäckar i impregnerat skinn eller gummi, i vilka de förvarar sina kläder, eller åtminstone sina hattar, brev och cigariller, när de dyker i floden.

Många av de större stenbroarna som sträcker sig över floden är äldre än Krickdala, byggda av Amfibiekejsardömets vägmyndighet eller av ännu äldre civilisationer, och de är ofta förbundna med legender och sägner: i den täta skuggan under Stjärnebron kan man också mitt på dagen se stjärnbilder glittra, både över och under vattnet; det sägs att den som tar precis rätt antal steg över den, vid precis rätt tid på året, inte kommer att kliva iland på andra stranden, utan i en annan värld; Bey Majnoons bro, med sina nästan genomskinligt vita stenar och höga valv, lär ha byggts av en grodprins, därför att grodflickan han älskade bodde på andra sidan stranden och var rädd för vatten; och så vidare.

Vid ett par ställen längs med floden finns badhus, både enkla sådana — i stort sett inte mer än öppna skjul vid stranden, med träskåp för förvaring av ens kläder när man hoppar i vattnet — och ett exklusivt sådant, Badpalatset, byggt i sten och kakel, med kupoler i koppar och en snirklig brygga ut i vattnet och dessuotm flera uppvärmda och parfymerade inomhusbassänger och hälsobad. Det ägs av grodan Bey Lars Taxsmaspada, och bemannas av en stab av smådjur som springer runt med tvålar, handdukar, parfymer, och andra trevligheter till de betalande besökarna.

*

Mysigheter vid floden

- En gammal brygga har sjunkit ihop så att vattnet slår upp över den om våren när vattenståndet är högt. Träet är slitet, grånat och vint.

- Trollsländor svirrar över vattenytan. Surret av deras vingar är hypnotiskt. Om man somnar drömmer man att man flyger fram genom älvornas rike i storskogen.

- På ett stort näckrosblad sitter ett par paddor och spelar kort.

- En gammal stenbro försedd med lyktor av smidesjärn formade som fiskhuvuden.

- En pappersbåt glider förbi. Den är vikt av ett kärleksbrev någon varit för blyg för att posta. Adressaten är en Yael Fladdermus, en ung änkeman en halv dagsresa nedströms. Avsändaren okänd.

- En skock barn står uppe på bron och eggar varandra att dyka.

- Resterna av en sluss, med vittrade slussportar i trä och floden som en djup ravin mellan höga murar av stenblock. Men forsen har lugnat sig nu och floden är farbar utan slussning, och i slussvaktarens gamla stuga bor ett rävpar vars ungar leker med vinscharna och repen som en gång reglerade portarna.

- Vattnet flyter ut i ett lugnt sel. Här hänger växtligheten halsbrytande ut över vattenspegeln, och luften ovanför brummar av insekter. Sitter man på en båt mitt i selet kan man inte se några hus alls – det känns som att man förflyttats till en annan, vildare plats eller tid.

- En enkel fällbro i trä som bemannas av tre vesslor som spelar kula i väntan på skeppare att dra upp bron för.

- Sjuhoppet: sex stadiga stenar som skjuter upp ur vattnet på en prydlig rad, just så pass långtifrån varandra att det känns riskabelt att hoppa mellan dem, men ett spänstigt smådjur kan spara in många steg genom att slippa gå till bron.

- En segelbåt med rött segel glider över flodens spegel. En korp har landat högst uppe i masten, och sitter där och röker en cigarill rullad av underligt doftande gräs, förlorad i egna tankar.

- En utter iklädd en bredbrättad hatt sitter och metar under en stenbro. I brovalvets mörker kryper svagt lysande skalbaggar.

- En storgädda. Som en glimrande, ondskefull drake alldeles under ytan.

- En igelkottsflicka med lapp för ena ögat snubblar efter sin leksaksbåt som han har tappat snöret till. Det rör sig om ett mycket detaljerat snidat piratskepp, med små träfigurer på däck, och en svart flagga med en vit enhörning, som nu snurrar bort i strömmarna. Antingen är flickans far en skicklig finsnickare eller mycket rik.

- Ett bröllop pågår på en elegant stenaltan, med stenräcke och parasoller och bänkar och blomkrukor, högt uppe över flodens yta. En stentrappa, hal av mossa och sjögräs, slingrar sig ner i vågorna.

- En far och dotter har picknick i en eka som långsamt vänder sig i strömmarna.

- Krickdalas roddförening håller tävling i mackkastning, med banderoller och försäljning av konfektyr. En grupp buttra gubbar har tagit lagkaptenen åt sidan, för att förklara hur viktigt det är att de klår Dimsjönkollegiets roddlag i året sjukamp: ”Gå med nosen i luften som om något luktar illa här, eller begrava sig i böcker, det kan de kanske, men ro och fiska och vara ett vanligt djur har de glömt hur man gör”.

- En mus ligger och snarkar på en brygga. Han har ett plommonstop över ansiktet och en sagobok med snirklig guldskrift i famnen.

- Någon har knutit en gunga i en trädgren, så att man kan gunga ut över vattnet, och hoppa i om man har lust.

- En svärm sömniga getingar har byggt sitt bo i fören på en eka, förtöjd vid en pollare i bryggans bortre ände. Oklart huruvida den är sjövärdig.

- Ett lag lagom förfriskade kräftfiskare kommer gåendes med fulla tinor. De bjuder glatt av sin fångst innan de plumsar vidare längs floden.

- En picknick-korg står på en filt, skratt hörs från lekande barn någonstans inne i vassen.

- En pråm är förtöjd på motsatta stranden. Dragspelsmusik och en sång om fattigdom och kärlek kommer drivande över vattnet. Om det är kväll lyser lanternor i olika färger i för och akter. Vesslor och mårdar långt västerifrån.

- Ett uråldrigt pilträd lutar sig ut över floden. Grenarna hänger som hår ner över vattnets yta. Löven viskar sorgset i vinden, och man hör nästan ett namn, som aldrig riktigt går att uttyda: Anna, Samanta, Amanda-Helene, Madeleine...

- Två jättelika svanar landar på flodens spegel, så graciösa att inte en endaste droppe vatten skvätter kring dem. De simmar nedströms en stund, talande med varandra med låga, förnäma och förtroliga röster, på en dialekt som kommer så långt västerifrån att den är snudd på obegriplig. Efter ett tag lyfter de sakta upp i ljuset, på sina majestätiska, vita vingar, och fortsätter österut.
 

clarence redd

FrostByte Books
Joined
23 May 2014
Messages
1,788
Location
Göteborg
Nio gamla fiskebodar ligger tätt bredvid varandra längs stranden. Urgamla fiskerättigheter ger långväga smådjur laglig rätt att dra upp egen fisk några månader om året. När vädret är fint sitter de i dörröppningarna och lagar nät. Inne i bodarnas mörker luktar det gammalt virke och torkad fisk. På väggarna hänger snidade gamla fiskeredskap, uppstoppade djuphavsålar, mörkermörtar och flygrockor. I strandkanten ligger bräckliga små roddbåtar. När kvällen kommer tar smådjuren fram sina vattenfyllda, klotformade lyktor, där stim av lyktstjärtar avger ett mjukt grönaktigt ljus som speglar sig i ån.
 

Sinisa_

Aeronautisk bokbindare
Joined
2 Jul 2022
Messages
768
Fantastiskt! En sak bara:
Sillar är havsfiskar. Kör på mörtar i stället. Sorry, har korrläsningsglasögonen på mig. :)
Ja, kolla! Jag tyckte faktiskt att det lät fel på nåt sätt. Sik tror jag att jag tänkte på. Men mört blir bra! Tack!
 

Cybot

Mest spelbar
Joined
19 Oct 2001
Messages
4,777
Location
Helsingborg
Då uttrar har päls (och inte öm hud) så vill min hjärna ha uttrar och vattensorkar som är klädda i seglarkläder (slops, dubbelknäppta jackor, käcka kepsar och sou'westerns) fast av inoljat/vaxat tyg så att vattnet rinner av deras kläder lika lätt som från deras päls.
 

Sömniga Isaac

Rollspelsinkvisitor
Joined
9 Feb 2008
Messages
2,510
Location
Örebro
Ett brovalv dekorerat med färggranna papperslyktor sprider sitt ljus genom skymningsdunklet. Dess trästrucktur fylld med enkelt snida figurer. Figurer snida av älskande som i sin ungdomen slutit löften om evig kärlek under brons vakande ögon. Uppflugna på brons räcke, klädda i lappade rockar, sitter grodorna och sjunger sin kväkande sång för att välkomna den ljumma kvällens dagg.
 
Last edited:
Top