Har varit med när flera vuxna introducerats till rollspel, och kan bara instämma. Speciellt en spelare gick igång som fan på utrustningslistor och strid, flera av de andra gillade verkligen konversationer RP till RP eller RP till SLP, osv.Jag tror egenkligen inte det finns något spel som är rätt start spel för alla.
Men visst kan man prata om spel som förmodligen är bra start punkt för många.
Jag tror att det viktigaste är att det är ett spel borde den som introducerar och den som är ny tycker låter kul att testa tillsammans.
Så länge alla vill testa spelet och ge det en ärlig chans tror jag nästan alla spel kan vara det bästa nybörjarespelet för olika grupper.
För mig är PBtA det sämst tänkbara. MEN ... det är troligen bara för att jag själv är så traditionell i mitt spelande att det där med fail forward och carry one och det går både bra och dåligt och sånt är superknepigt.Skulle det kunna vara PBTA spel med moves? Alltså även för den nye spelledaren så denne vet vad den ska göra?
Ja, jag har hört folk säga att PbtA är lätt för någon ny att lära sig, för att det är så bra skrivet och förklarat. Själv kände jag att det var skitsvårt och krångligt och jag gav snart upp att försöka spelleda som det beskrevs i boken. Jag klarade inte av det.För mig är PBtA det sämst tänkbara. MEN ... det är troligen bara för att jag själv är så traditionell i mitt spelande att det där med fail forward och carry one och det går både bra och dåligt och sånt är superknepigt.
Någon som börjar med det kanske skulle tycka att det var superenkelt, det är ju många som gillar det.
Känns som att vi skulle behöva höra vad en som är ny för hobbyn tycker. Jag tror nämligen en del av problemet är det som @Magnus Seter berört att vi är så inkörd i vårt tänkande att för oss blir det svårt att bedöma nybörjarvänligt. Som anekdot menar en av mina vänner att DnD 5 är ett av de enklast rollspelen för att komma in i hobbyn som nybörjare, jag kunde inte hålla med mindre.Kan bara instämma! PBtA är givet hur jag brukat spela icke-intuitivt och svårhanterligt. Krånglar liksom till och formaliserar det självklara så att det enkla blir besvärligt.
Jag har hört folk säga att 5E ger bra stöd för karaktärsrollspel. Det har jag likaledes svårt att förstå.Som anekdot menar en av mina vänner att DnD 5 är ett av de enklast rollspelen för att komma in i hobbyn som nybörjare ...
Kanske, men när spelarna börjar stirra på formuläret för att bestämma vad de ska göra så faller spelet pladaskSkulle det kunna vara PBTA spel med moves? Alltså även för den nye spelledaren så denne vet vad den ska göra?
Just Apocalypse World håller jag med är rätt svårgenomträngligt skrivet, men det finns ju andra alternativ. Jag tror att grundidén med moves, fronter, principer och rollpersonsböcker är rätt lätt att fatta. ”Vad kan en spelare göra för att påverka saker: dessa moves. Vad kan spelledaren göra: dessa moves. Hur ska saker kännas: de här principerna. Vem är min rollperson? Den Herrelösa Samurajen.Ja, jag har hört folk säga att PbtA är lätt för någon ny att lära sig, för att det är så bra skrivet och förklarat. Själv kände jag att det var skitsvårt och krångligt och jag gav snart upp att försöka spelleda som det beskrevs i boken. Jag klarade inte av det.
Ja, jag tycker det inte finns några "nybörjarvänliga" regler eller "regler för barn". När folk snackar om sådant känns det mest som om de urvattnar systemet i sig till att inte vara direkt engagerande. Inte för att det måste vara ett krav, men poängen är att tänka "nybörjarvänligt" är nog att gå i fel riktning.Det vill säga, mer ett nybörjarvänligt skrivsätt än nybörjarvänliga regler i sig.