Bästa nybörjarspelet?

[Jocke]

Skulle det kunna vara PBTA spel med moves? Alltså även för den nye spelledaren så denne vet vad den ska göra?

 

[Jocke]

Annars så tror jag att D&D har fördelen att det beter sig ganska likt hur folk som inte har spelat rollspel tror att det går till.

 

[zonk]

Jag tror egenkligen inte det finns något spel som är rätt start spel för alla.
Men visst kan man prata om spel som förmodligen är bra start punkt för många.

Jag tror att det viktigaste är att det är ett spel borde den som introducerar och den som är ny tycker låter kul att testa tillsammans.
Så länge alla vill testa spelet och ge det en ärlig chans tror jag nästan alla spel kan vara det bästa nybörjarespelet för olika grupper.

Har varit med när flera vuxna introducerats till rollspel, och kan bara instämma. Speciellt en spelare gick igång som fan på utrustningslistor och strid, flera av de andra gillade verkligen konversationer RP till RP eller RP till SLP, osv.

Det som verkade funka bäst var en kort dunge (två spelmöten) med många intrig-krokar till RPna, ett hyfsat enkelt system utan att vara OSR-avskalat o d:o dödligt. Men det var ju med just de här spelarna. Har sett 5e funka ruskigt bra, d:o Mutant 2089, osv. Jag tror peppen är en annan nyckelfaktor, som @Christoffer var inne på.

En inte helt orelaterad fråga är ju även vilket system som är bäst för att introducera nya SL med, folk som kanske spelat innan, men som inte SLat ännu. Här tror jag mer på enkla, avskalade system - så länge SL är ok med att höfta lite ibland. Men har sett såväl Mutant 2089 (inte så avskalat..) som Nuked! (Knave-hack, mer avskalat) funka.

 

[Magnus Seter]

Skulle det kunna vara PBTA spel med moves? Alltså även för den nye spelledaren så denne vet vad den ska göra?

För mig är PBtA det sämst tänkbara. MEN ... det är troligen bara för att jag själv är så traditionell i mitt spelande att det där med fail forward och carry one och det går både bra och dåligt och sånt är superknepigt.

Någon som börjar med det kanske skulle tycka att det var superenkelt, det är ju många som gillar det.

 

[Genesis]

För mig är PBtA det sämst tänkbara. MEN ... det är troligen bara för att jag själv är så traditionell i mitt spelande att det där med fail forward och carry one och det går både bra och dåligt och sånt är superknepigt.

Någon som börjar med det kanske skulle tycka att det var superenkelt, det är ju många som gillar det.

Ja, jag har hört folk säga att PbtA är lätt för någon ny att lära sig, för att det är så bra skrivet och förklarat. Själv kände jag att det var skitsvårt och krångligt och jag gav snart upp att försöka spelleda som det beskrevs i boken. Jag klarade inte av det.

 

[Gustav Lorentz]

Kan bara instämma! PBtA är givet hur jag brukat spela icke-intuitivt och svårhanterligt. Krånglar liksom till och formaliserar det självklara så att det enkla blir besvärligt.

 

[Sömniga Isaac]

Kan bara instämma! PBtA är givet hur jag brukat spela icke-intuitivt och svårhanterligt. Krånglar liksom till och formaliserar det självklara så att det enkla blir besvärligt.

Känns som att vi skulle behöva höra vad en som är ny för hobbyn tycker. Jag tror nämligen en del av problemet är det som @Magnus Seter berört att vi är så inkörd i vårt tänkande att för oss blir det svårt att bedöma nybörjarvänligt. Som anekdot menar en av mina vänner att DnD 5 är ett av de enklast rollspelen för att komma in i hobbyn som nybörjare, jag kunde inte hålla med mindre.

 

[luddwig]

Som anekdot menar en av mina vänner att DnD 5 är ett av de enklast rollspelen för att komma in i hobbyn som nybörjare ...

Jag har hört folk säga att 5E ger bra stöd för karaktärsrollspel. Det har jag likaledes svårt att förstå.

 

[RasmusL]

Skulle det kunna vara PBTA spel med moves? Alltså även för den nye spelledaren så denne vet vad den ska göra?

Kanske, men när spelarna börjar stirra på formuläret för att bestämma vad de ska göra så faller spelet pladask

 

[Enstoeringen]

Jag skulle vilja slå ett slag för Sprawl Goons Carbon från Geist Hack Games som jag införskaffade för en vecka sedan. Tycker själv att systemet är busenkelt och smart upplagt. Beskriv din handling, välj egenskap, applicera +/- för (t.ex) vapen/teknik/whatevs, addera eventuell fördels/nackdels-tärning (Upgrade/Glitch), slå tärningarna och läs av mot svårighetsgrad. Repetera.

Papper, penna, sudd och fyra T6 är allt som behövs förutom reglerna. Genren känns så top of mind idag med VG’s, filmer och tv-serier men kanske det behövs lite förkunskap i form av att ha skrapat lite lätt på Cyberpunk-ponden (räcker egentligen med att ha sett någon cyberpunkig film eller spelat Cyberpunk 2077). De ypperliga slumptabellerna (kända från cyberpunk-stads-slumptabell-guldgruvan Augmented Reality) gör karaktärsskapandet snabbt och enkelt samtidigt som det ”bygger världen” på ett lika enkelt sätt. SGC innehåller även ”världen” i form av The Flow (ett utsnitt av megastaden i - you guessed it - slumptabeller och platsbeskrivningar).

Systemet skulle jag säga funkar lika bra om man vill köra i samtida miljö (typ John Wick, Kingsman, The Gentlemen eller Bourne-stuket). Fordonsreglerna kan nog till och med funka om man vill köra lite Fast and the Furious-spel (varför man skulle vilja det vet jag inte men det borde funka).

Ja, det var mina 5 öre.

 

[Jocke]

Ja, jag har hört folk säga att PbtA är lätt för någon ny att lära sig, för att det är så bra skrivet och förklarat. Själv kände jag att det var skitsvårt och krångligt och jag gav snart upp att försöka spelleda som det beskrevs i boken. Jag klarade inte av det.

Just Apocalypse World håller jag med är rätt svårgenomträngligt skrivet, men det finns ju andra alternativ. Jag tror att grundidén med moves, fronter, principer och rollpersonsböcker är rätt lätt att fatta. ”Vad kan en spelare göra för att påverka saker: dessa moves. Vad kan spelledaren göra: dessa moves. Hur ska saker kännas: de här principerna. Vem är min rollperson? Den Herrelösa Samurajen.

 

[Rangertheman]

Starter Set till Call of Cthulhu respektive till D&D upplever jag som väldigt enkla att komma igång med, både för nya spelledare och spelare.

 

[Dimfrost]

Jag tror att det är viktigt med en värld som spelarna gillar (så de är entusiastiska), samt ett regelsystem som spelledaren kan (så hen kan förklara allt väl, och vet vad som kan behöva förenklas) och som inte är alltför komplicerat (inte en massa tabeller att slå i, inte en massa taktiska val vid rollpersonsskapandet som orsakar analysparalys, inte en massa ogenomtränglig input exempelvis med tärningar med konstiga symboler). Det tror jag är viktigare än att systemet är superslimmat.

 

[RasmusL]

Om det får finnas en van lekledare så vill jag påstå att lekledarens sociala förmåga är 99% och spelet 1%. Så det är i mina ögon lite fusk!

Däremot spännande att fundera över vilka spel som går att sätta i händerna på någon som inte är så van.

 

[RasmusL]

Jag började, förvisso när jag var rätt ung, med DoD5(?) (Chronopia). Det var verkligen inte nybörjarvänligt utifrån ett "har testat att spela rollspel en gång men har i princip noll koll"-perspektiv. Jag läste grundboken tre gånger men fattade fortfarande inte och det blev en herrans massa osäkerhet kring både det ena och det andra.

Idag finns ju youtube och allt blir plötsligt mycket lättare och då tänker jag att saker som är svåra i allmänhet är svårare för nybörjare. Jag tänker nog att en bra inkörsport:
1) har tydliga regler eller regelprinciper (inte nödvändigtvis super-enkla). "Slå en D100 mot ett färdighetsvärde" tänker jag är bättre än "du räknar ut AC genom att ta X+Y+Z och det ska du övervinna med attack bonus K+L+M."
2) har begränsad mängd ping-pong-strid. Det kan lätt bli oinspirerande och trist och kan vara svårt att ta sig ur.
3) har styrda och strukturerade äventyr som ger viss, men inte för mycket, frihet och låter spelarna (och lekledaren) känna sig smarta/duktiga. Samberättande går nog bort då det är mer volatilt med högre toppar men lägre dalar i kvalitet.

Call of Cthulhu checkar de flesta av mina boxar här.

 

[Dimfrost]

Om samtliga spelare är nybörjare, inklusive spelledaren, tror jag att det handlar dels om något alla är entusiastiska inför, dels hur spelet är skrivet, hur allting förklaras. Det måste vara mycket viktigare än vad som faktiskt förklaras. Det vill säga, mer ett nybörjarvänligt skrivsätt än nybörjarvänliga regler i sig.

 

[Rickard]

Det vill säga, mer ett nybörjarvänligt skrivsätt än nybörjarvänliga regler i sig.

Ja, jag tycker det inte finns några "nybörjarvänliga" regler eller "regler för barn". När folk snackar om sådant känns det mest som om de urvattnar systemet i sig till att inte vara direkt engagerande. Inte för att det måste vara ett krav, men poängen är att tänka "nybörjarvänligt" är nog att gå i fel riktning.

Jag tror inte heller på "vad är rollspel"-kapitel eftersom rollspel är en upplevelse (via en process) och sådana är svåra att förklara i ord. Fokusera istället på att förklara premissen med spelet och förklara via att faktiskt göra. Solospelet i DoD2 var ingen dum idé, exempelvis.