Nu har jag skrivit ett första utkast till spelbara nattfolk. Jag behöver gå ett par vändor till med språket, namn saknas och jag är ännu osäker på förmågorna. Jag är lite kluven i frågan om alla nattfolk ska ha mörkersyn, så i skissen nedan har alla det. Alternativet är att man byter ut illvättars förmåga mot mörkersyn och stryker det för resten. Jag mottar gärna feedback på det området, och övriga områden.
Askans och eldens barn - Spelbara nattfolk i Drakar och Demoner
En gammal saga berättar hur de första människorna täljdes ur drivved av förbipasserande gudar. När de var färdiga med hantverket lade gudarna spillved på hög och tände en eld till att värma de nyskapta. Världen var ung och allt tyckes möjligt för människorna när de lämnade platsen i skymningens ljus. En annan, mindre känd, saga berättar vad som skedde vid bålet då natten fördrivit dagen. Då krälade en varelse fram ur askan. Hennes hy var grå och svart som bränt trä. I munnen satt tänder som törnen och ögonen lyste som rödglödande kol. Hon föddes i natten och Aska blev hennes namn. Från henne utgår alla nattfolkens släkten, som behandlas i denna skrift.
Gemensamma förmågor:
Mörkersyn: Nattfolk påverkas ej av Mörker.
Regeln för nattfolks svårigheter i solljus i regelboken gäller även för RP.
Orcher
Kamplystna bortom besinning, så sägs de vara, de skäckiga orcherna. Enligt berättelserna styrs deras klaner av den som uppvisat det största modet. Därför söker sig många orcher ut i världen för att uträtta våghalsiga hjältedåd, ibland ensamma, ibland i kringflackande härskaror. I bästa fall tar dessa utfärder uttryck i skyddet av de svaga mot de starka, i värsta fall ter de sig som regelrätta härjningståg. De orcher som redan funnit sin plats i livet, eller är för unga för att ge sig ut på farliga äventyr, vallar sina boskap på nattens slätter eller håller till i underjordiska gångar, dit få skattletare vågar gå.
Förmåga - Outtröttelig: Som orch kan du välja att bli av med ett tillstånd vid en snabb vila, i stället för att återhämta VP.
Svartalfer
Svartalferna hör till Askas klenare ättlingar. I brist på styrka lever de och frodas på sin list och en häppnadsväckande förmåga att uthärda de svåraste tider. De håller oftast till i illaluktande hållor, vars doft svartalferna uppskattar och finner oändligt nyansrik. Namnet svartalf kommer inte av deras utseende utan har att göra med deras förkärlek till mörka och skuggrika platser. På somliga ställen har svartalfsklaner upprättat kungariken, där de kräver skatt av byar och tull av handelsresande, i utbyte skyddas de mot fara i svartalfers rike.
Förmåga - Rötfrossare: En svartalf äter rå mat lika gärna som tillagad, om inte rentav hellre. Således blir svartalfer inte sjuka av äta rå mat, och råa växter är lika närande som tillagade.
Illvättar
Djupast i underjordens mörker bor ett släkte av kortvuxna varelser med stora blekgula ögon. De kallas illvättar och gräver gångar utmed bergets ådror. Solen avskyr de. Dess ljus fräter och sticker i ögonen. I skuggan finner blicken svalka och i kolmörkret trivs de bäst. Illvättars klaner bor oftast vid underjordiska sjöar i ett svagt sken av bioluminiscens. Där livnär de sig på svampar, fiskar och annat som mot förmodan lyckas leva i avgrunden.
De dolda i avgrunden (3 VP): Underjorden är illvättars hem och de känner väl till dess natur. Som illvätte kan du aktivera denna förmåga när du ska slå ett slag för Smyga under jord. Du får då fördel på slaget.