Ovan redogör jag för en liten ändring jag tänkt göra vad gäller förändringar av SLPs motivationer. Efter att faktiskt ha börjat på kampanjen så funderar jag på att skruva det ett varv till.
Inte bara är Maladuk och hennes stam i första hand ute efter standaret, de har även lyckats hitta en av statydelarna i Bothilds bryte. Och om Maladuk får reda på att RP är ute efter statydelen så kommer hon att utnyttja det så mycket det går. Det uppenbara är om spelarna är öppna med vad de söker. Då erbjuder hon statydelen som betalning mot att de letar upp den plats kallad Suckarnas torn som hon misslyckats med att hitta och hämtar standaret. Dels för att RP sannolikt har lättare att relativt problemfritt röra sig i dalen än ett band med orcher och svartalfer, och dels att det alltid är att föredra att låta någon annan göra det smutsiga jobbet.
Om RP är lite vaga med vad de söker så misstänker Maladuk ändå att det är statydelen de är ute efter och låter dem fortsätta in i gruvan om de vill det. Hon till och med säger att det finns ett spöke därinne som de kan söka upp. Det för att Maladuk vet att Bothilds andes högsta önskan är att någon dräper vita döden åt henne. Och det ser gärna även Maladuk att det sker. Hon har redan förlorat för många krigare till besten. Vad hon även vet är Bothild INTE vet att statydelen inte längre finns i graven. Så om hon är tur kommer RP till platsen, säger sig vilja gå in i gruvan, gör det, avtalar att därpa vita döden mot att få statydelen, gör det, finner snopet graven plundrad, kommer tillbaka utan statydel, får veta att orcherna har den, går med på att byta den mot standaret, letar upp Suckarnas torn, hittar standaret och levererar det till henne. Så om hon spelar sina kort väl så kan hon få allt hon vill utan att egentligen behöva göra någonting.
Tankar?