En inte helt självklar fråga, för min del.
Å ena sidan är jag inte intresserad av att få äventyr och kampanjer att kretsa kring rollpersonen. Jag vill inte att något ska drivas av rollpersonens "agenda", jag är inte så intresserad av att få hens bakgrund invävd i äventyren och överhuvudtaget får det gärna finnas en total disconnect mellan rollpersonens unika identitet och bakgrund, och det äventyr vi spelar. Jag föredrar en struktur där rollpersonen stoppas in som outsider utan personlig koppling till det som händer. Det är nog därför jag gillar strukturer där rollpersonerna är t.ex. anställda av en byrå eller så, och skickas ut på uppdrag. Delta Green är ett bra exempel, men ser man till mina favoritförlagor Poirot och Miss Marple så hör det ju ändå till undantagen att de har en personlig koppling till det som händer.
(Jag är likadan som SL: jag är egentligen inte intresserad av just vilka unika individer rollpersonerna är. Jag är intresserad av vad som händer när de konfronteras med äventyrets utmaningar och upplevelser).
Å andra sidan är det viktigt för mig att rollpersonen känns som en distinkt, levande person med egna åsikter om saker och ting, en bakgrund som format den. Det är viktigt för mig att kunna leva mig in i rollpersonen, i princip kunna tänka "jag" om rollpersonen medan vi spelar – jag vill ha djup inlevelse i rollpersonen, helst. Fatta beslut utifrån rollpersonens åsikter etc. Så inget meta, inget "forma en berättelse" men heller inte egentligen något man "spelar ut" på en teaterscen – jag vill "vara" rollpersonen. I film och teater är väl motsvarigheten något slags mer begränsad method acting antar jag.
Å ena sidan är det inte så viktigt för mig att levla och förbättra stats. Att få +1 på Styrka engagerar mig inte, sånt kan vi skippa helt. Ge mig en kompetent rollperson redan från början så kan jag spela den i flera år utan sådana förändringar.
Å andra sidan är det väldigt kul när rollpersonen får nya förmågor – alltså inte "nu är du lite starkare" utan "nu kan du tända eld på saker genom att titta på dem". Sånt som drastiskt och tydligt förändrar/utökar rollpersonens verktygslåda.
Så… ja, inte helt tydligt det ena eller det andra; å ena sidan vill jag ha djup bakgrund och inlevelse, å andra sidan ska bakgrunden helst inte komma i spel. Å ena sidan helt ointresserad av mekanisk förbättring, å andra sidan väldigt intresserad av utökad kapacitet.
EDIT: Rollpersonen är mitt verktyg för att Klara Uppdraget och lösa mysteriet och lösa problemen… men också en egen person genom vilkens ögon jag vill uppleva och känna spelvärlden.