Mogger
Hipsteranka
Ett svenskt gritty BRP. Svensk OSR på riktigt. Skelett och pyramider.Demoner överlever drakar? Eller Dimman över Dalen, ett mysigt spel om övernaturliga mysterier i en sömnig liten by vid dalens bott.
Ett svenskt gritty BRP. Svensk OSR på riktigt. Skelett och pyramider.Demoner överlever drakar? Eller Dimman över Dalen, ett mysigt spel om övernaturliga mysterier i en sömnig liten by vid dalens bott.
Och förkortningen skulle stå för? Eller skulle spelet rakt av bara heta DöD? Oavsett skulle jag vara intresserad av ett sådant spel.Ett svenskt gritty BRP. Svensk OSR på riktigt. Skelett och pyramider.
Ja, spelet heter alltså DÖDOch förkortningen skulle stå för? Eller skulle spelet rakt av bara heta DöD? Oavsett skulle jag vara intresserad av ett sådant spel.
Det skulle dock vara lite roligt om det samtidigt fanns ett spel som hade förkortning DöD som var jätte mysigt, gärna med betoning mot saga, som är mer samberättande och "flummigt" så folk kan tala förbi varandra på forumet och bli osams om definitioner enligt sed ^^Ja, spelet heter alltså DÖD
Nä, den handlar om helt andra saker. Sen vet jag inte riktigt vad jag ska tycka om författarens poäng. Som alltid med sådana spaningar blir ju urvalet ganska selektivt.men läser ni det som att den försöker säga särskilt mycket om, och angripa, DoD?
Rollspelens nya guldålder inträffade och frodades långt innan pandemi, finanskris och krig förändrade vår syn på framtiden. Att koppla samma rollspel och en osäker omvärld känns som ett väldigt tunnt case.Personligen tycker jag att det är en ganska stimulerande tanke att betrakta mitt rollspelsintresse i förhållande till att jag upplever att framtiden är mörk.
"Skelett och pyramider" är ingen dålig titel heller.Ett svenskt gritty BRP. Svensk OSR på riktigt. Skelett och pyramider.
Ja, som kritik håller jag med om att det är uddlöst och tamt, men jag läser inte artikeln som kritik av något.Jag tycker det känns slentrianmässigt och lite tamt. Men så tycker jag uddlös kritik av samtida trender är något som hör ungdomen till
Det är iaf en kritisk granskning av ett samtidsfenomen som artikelförfattaren inte riktigt tycks förstå.Ja, som kritik håller jag med om att det är uddlöst och tamt, men jag läser inte artikeln som kritik av något.
Första gången jag hört någon kalla aftonbladet för ”finmedia”Men kul att finmedia tar upp rollspel, och inte bara som en udda marginell företeelse
Tiden är ur led när kvällsblaskan blivit finmedia, har vi sänkt vår förväntan så mycket på journalistikenFörsta gången jag hört någon kalla aftonbladet för ”finmedia”
Jag anser inte att han angriper DoD, men jag tycker att hans användning av DoD för att bevisa sin tes är dålig då han inte verkar förstå kontexten i vilken spelet skapats, vilken historia spelet har eller ens vad det är för spel. Det är inget som på nåt sätt får mig att gå i taket, läste mest artikeln, konstaterade för mig själv att detta var ju inget vidare och delade med mig av mina tankar.Jag kanske läser både artikeln och många inlägg i tråden fel, men läser ni det som att den försöker säga särskilt mycket om, och angripa, DoD? Det är ju ingen recension, utan snarare en ganska personlig betraktelse av samtiden. DoD är något slags exemplifierande del av det författaren betraktar men knappast, trots rubriken, centrum för den. Visst, han formulerar sig något svävande och generaliserande kring vissa bitar, och några av dem kan nog dömas ut som helt enkelt fel, men den där eskaleringen på slutet har ändå något. Alltså, det kan ju vara en intressant tanke att 40-åringar inte ser någon ljusning framåt, även om det har varit så innan. Personligen tycker jag att det är en ganska stimulerande tanke att betrakta mitt rollspelsintresse i förhållande till att jag upplever att framtiden är mörk.
Att påstå att DoD är i ropet nu på grund av en retrovåg är att ge Ligan alldeles för lite cred. Som jag tidigare skrev, i så fall hade Riotminds DoD Retro blivit en snackis. DoD23 är en snackis för att Ligan har gjort ett bra jobb att marknadsföra den i första hand. Vidare så bygger ju hela resonemanget på en felaktig premiss i och med missen med ”bästa spel”. Författaren skriver:Jag funderar jag. Tycker att artikeln hade sin poäng och att Drakar och Demoner absolut kan tjäna som exempel. Visst kanske drakar och demoner aldrig dog, men för mig som aldrig varit så där jätte bekant med drakar och demoner, liksom andra, så är drakar och demoner retro. Drömmen om det som var, inte det som är. Det är även min uppfattning när jag talar med folk utanför forumet som håller på med rollspel att ligans drakar och demoner för tankarna bak till gamla dagars drakar och demoner från det som är rollspelens urtid och forntid.
Nja, jag tycker nog att det är rena faktafel:Jag funderar jag. Tycker att artikeln hade sin poäng och att Drakar och Demoner absolut kan tjäna som exempel. Visst kanske drakar och demoner aldrig dog, men för mig som aldrig varit så där jätte bekant med drakar och demoner, liksom andra, så är drakar och demoner retro. Drömmen om det som var, inte det som är. Det är även min uppfattning när jag talar med folk utanför forumet som håller på med rollspel att ligans drakar och demoner för tankarna bak till gamla dagars drakar och demoner från det som är rollspelens urtid och forntid.
Kanske är det i det här fallet vi på forumet som sitter i vår egen bubbla och dömer ut artikelförfattaren som sitter och blickar ut över samhället från sin egen horisont, och inte vår horisont som inbitna rollspelare.
Det här lyfter ju författaren, att fenomenet inte är nytt på något sätt. Snarare så nämns det i artikeln att fenomenet är gammalt men fått helt ny kraft i vårt moderna samhälle. Huruvida det stämmer eller ej törs jag inte svara på, men framtidstron ligger på en väldigt låg nivå. Drömmen om framtiden är i dagens samhälle ganska låg dessvärre, vilket är normalt. Det går i vågor och förmodligen kan det hänga samman med att det varit bra tider för oss en längre stund nu. Kanske med sämre tider växer drömmen om en god framtid fram igen.• Retrovågen dök inte upp i år. Den är ständigt närvarande. Innan var det 60-tal och 70-tal. Innan dess antiken. Vi blickar inte bakåt för att vi räds framtiden. Vi blickar bakåt för att vi bygger vår framtid från vår dåtid.
● Vi räds alltid framtiden. Vi tror alltid att vi lever i den yttersta tiden. Oavsett om det är milleniumbuggen, AI, Fimbulvintern eller vad det nu är. Det är verkligen inte unikt för 2020-talet.Det här lyfter ju författaren, att fenomenet inte är nytt på något sätt. Snarare så nämns det i artikeln att fenomenet är gammalt men fått helt ny kraft i vårt moderna samhälle. Huruvida det stämmer eller ej törs jag inte svara på, men framtidstron ligger på en väldigt låg nivå. Drömmen om framtiden är i dagens samhälle ganska låg dessvärre, vilket är normalt. Det går i vågor och förmodligen kan det hänga samman med att det varit bra tider för oss en längre stund nu. Kanske med sämre tider växer drömmen om en god framtid fram igen.
För att ta exempel från antiken. Tragedin och dramat handlade om att påminna om den dåliga tiden som var, för det behöver vi i goda tider. I sämre tider behöver vi istället det som påminner om att det finns en väg framåt.
Sen håller jag med om att det finns brister i artikeln, men det känns som vi avskriver artikelförfattarens poänger lite hastigt. Fria ligan har absolut inte gjort en dålig produkt på något sätt, men att förneka att många förknippar den nya produkten med de äldre utgåvorna är enligt mig dumheter. Drakar och demoner under riot minds hade inte alls samma känsla eller ton, något som fria ligan fångade in bättre även om deras produkt inte återspeglar originalet så troget som nostalgikerna vill.
Från mitt lilla fönster gick drakar och demoner 16 förbi ganska obemärkt. Fria ligans drakar och demoner gick däremot inte att missa, dess nickningar mot sin förlaga var dessutom mycket tydliga. Vilket inte är fel på något sätt, Fria ligan valde att förvalta ett varumärke och gör det väl med stor respekt för varumärket drakar och demoner.
Den första punkten har jag bemött och nämns även i artikeln att det inte är något nytt fenomen.● Vi räds alltid framtiden. Vi tror alltid att vi lever i den yttersta tiden. Oavsett om det är milleniumbuggen, AI, Fimbulvintern eller vad det nu är. Det är verkligen inte unikt för 2020-talet.
● Riotminds DoD gjorde avtryck och togs upp av etablerad media. RM var ett mycket mindre företag än dagens FL. Att nya versionen får större spridning är verkligen inte konstigt. Men det är i första hand FL:s förtjänst.
DoD6, den första utgåva Riotminds lanserade hade absolut en liknande ton som gamla DoD. Det var till och med en stor selling point. ”Glöm Chronopia, glöm sena DoD91 med politiska konflikter och rivaliserande handelshus, nu ska vi tillbaka till skogen, utan setting”. Det var först senare Riotminds DoD blev uttalat fornnördiskt.Fria ligan har absolut inte gjort en dålig produkt på något sätt, men att förneka att många förknippar den nya produkten med de äldre utgåvorna är enligt mig dumheter. Drakar och demoner under riot minds hade inte alls samma känsla eller ton, något som fria ligan fångade in bättre även om deras produkt inte återspeglar originalet så troget som nostalgikerna vill.
Från mitt lilla fönster gick drakar och demoner 16 förbi ganska obemärkt. Fria ligans drakar och demoner gick däremot inte att missa, dess nickningar mot sin förlaga var dessutom mycket tydliga. Vilket inte är fel på något sätt, Fria ligan valde att förvalta ett varumärke och gör det väl med stor respekt för varumärket drakar och demoner.