Hur mycket "sido-interaktion" har rollpersonerna i era kampanjer, är alltså frågan, och jag ska försöka förklara lite premisser för frågan.
Hur mycket skvallrar era rollpersoner med värdshusvärdar? Letas det aktivt efter rykten i staden? Eller är det nice med stämning men det räcker gott med huvudplotten eftersom man vill bli klar med kampanjen innan man går i pension?
Jag känner att jag antingen behöver fixa intressantare krokar (med risk för sidequest-log of doom), eller inse att spelarna inte letar efter extra-krokar och fokusera på de stora dragen. Ikväll var det lite "presentera scen" och sen var det lite för tyst.
Det här blev svamligt och dåligt... kanske är min fråga hur mycket av spelpassen ni lägger på att in character snacka med SLPs utan att huvudplotten rör på sig alls? Avvikelser från mina punkter högst upp får gärna nämnas för när vi kör enkvälls-samberättande så ser det förstås helt annorlunda ut.
- Vi spelar en kampanj (eller ja, fortfarande på blandade introäventyr innan Törnetronen officiellt börjar i vårt Symbaroum-spelande), dvs utgångsläget är att det finns massa existerande personer och platser som SL är inläst (eller inte) på.
- Vi är medelsvensonpappor med familj och heltidsjobb.
- Vi spelar två timmar på söndagkvällar. Över ett år når vi kanske upp till 50-75%, dvs typ 25-38 spelpass.
Hur mycket skvallrar era rollpersoner med värdshusvärdar? Letas det aktivt efter rykten i staden? Eller är det nice med stämning men det räcker gott med huvudplotten eftersom man vill bli klar med kampanjen innan man går i pension?
Jag känner att jag antingen behöver fixa intressantare krokar (med risk för sidequest-log of doom), eller inse att spelarna inte letar efter extra-krokar och fokusera på de stora dragen. Ikväll var det lite "presentera scen" och sen var det lite för tyst.
Det här blev svamligt och dåligt... kanske är min fråga hur mycket av spelpassen ni lägger på att in character snacka med SLPs utan att huvudplotten rör på sig alls? Avvikelser från mina punkter högst upp får gärna nämnas för när vi kör enkvälls-samberättande så ser det förstås helt annorlunda ut.