Rymdoperarollspel

[luddwig]

Släppet av Mutant År Noll - Ad Astra, nyheten om Coriolis: The Great Dark, nyheten om en andra utgåva av Star Trek Adventures samt den nya Dune-filmen som lär generera material till Dune: Adventures in the Imperium har fått mig att fundera på science fiction-rollspel i allmänhet och rymdoperarollspel i synnerhet. Hittills har dessa funderingar lett fram till två frågeställningar:

1) Vilka komponenter eller funktioner tycker du är de viktigaste i ett rymdoperarollspel?

2) En hyfsat vanlig åsikt är att det är svårare att spela/spelleda science fiction-rollspel. Med det i åtanke, vad anser du skulle göra ett rymdoperarollspel lättare att spela/spelleda?

I övrigt, låt oss använda benämningen rymdopera lagom frikostigt och försöka undvika att hamna i diskussioner av typen ”X är inte rymdopera av den eller den anledningen”.

 

[Quadrante]

Avstånd är bara ett hinder när det passar berättelsen.

Man kan snabbt kommunicera och röra sig över stora avstånd.

Teknik är dekoration mer än funktion.

Det handlar mer om känslor än samhällskritik.

 

[nyvinter]

Detta är väldigt personligt men:

1. huruvida jag kan spela ett intelligent skepp eller inte.
2. Timewatch har tretton alternativa kampanj-ramverk för de som inte vill spela tidspoliser. De var ungefär fem sidor långa vardera. Något liknande som ger en knuff i olika riktningar och underlättar gruppens syfte — för "vad gör man i rymden?" är oftast det stora problemet.

 

[Gurgeh]

1) Vilka komponenter eller funktioner tycker du är de viktigaste i ett rymdoperarollspel?

Antagligen att min hjälte är tuff och kompetent. Skulle jag spela rymdopera vill jag spela en person som kan spränga en dödsstjärna eller rida på en sandmask.

2) En hyfsat vanlig åsikt är att det är svårare att spela/spelleda science fiction-rollspel. Med det i åtanke, vad anser du skulle göra ett rymdoperarollspel lättare att spela/spelleda?

Rymdopera borde vara lättare att spela än andra typer av science fiction, eftersom teknologin är mindre viktig. Det sägs ju att tillräckligt avancerad teknologi är omöjlig att skilja från magi, och i rymdopera kan man tänka sig att det rollpersonerna har är ett magiska svärd, en magisk pistol eller ett magiskt skepp. Det är inte viktigt hur de fungerar eller vilka implikationer det borde ha på samhället. Att det finns intelligenta och självmedvetna robotar behöver inte betyda att det finns datorer.

 

[Gerkub]

Tänker att det ska vara episodiskt på nåt vis, att varje session är ett ”avsnitt” eller kapitel där huvudpersonerna måste lösa ett eller flera problem. Även om det är heroiskt (eller anti-heroiskt) äventyrande där det kanske är svårt att misslyckas totalt, så spelar det roll för karaktärerna och deras utveckling framåt hur de löser problemet. Kanske ett hack på AGON skulle kunna funka för det? En kampanj kanske skulle kunna bygga mot en stor final med en uppgörelse med Stora Skurken.

Sen är det klart att det inte måste vara strukturerat på det viset, man kan nog låna rymdoperatroper in i mer simulationistiska upplägg, där saker inte nödvändigtvis händer för att driva på en intrig, men det kanske blir mer lågmäld opera.

Men viktigt tror jag är svärd (för du kan inte skjuta i ett rymdskepp, eller på folk med personliga kraftfält), många märkliga varelser och robotar att stöta på, många olika planeter, och generellt saker som är lite skruvade.

 

[Oscar Silferstjerna]

För mig är rymdopera fiktion i stil med Blixt Gordon, Star Wars och Star Trek. Läser man på lite på nätet ser man även att andra franchiser kan placeras i genren, men här var det ju subjektiva svar som efterfrågades.

I min tolkning av rymdopera behövs det en tydlig konflikt mellan hjältar och skurkar, kitschiga och ibland komiska kostymer i starka färger, bisarra och slemmiga monster, storslagna rymdflottor och äventyrliga resor till planeter (ofta bara med en typ av terräng) där kampen mellan ont och gott pågår. Det balla trumfar alltid realismen! Jag tycker också att de ofta övertydligt gestaltande personnamnen hör till genren. Luke ÄR en Skywalker, han heter inte bara så. Hjältar har hjältenamn och skurkar skurknamn.

Det som förmodligen gör rymdopera lättare att spela är att de goda bekämpar de onda. Mängder av dramatiska situationer kan dras ur den enkla grundkonflikten. Det bör också, tycker jag, alltid vara möjligt att bli hjälte, även om skurkarna är starka. Hoppet hör till genren.

Ser man rymdopera som ett världsbygge tror jag att man behöver lägga tid på att beskriva de onda och vad de har makt över (vilka planeter och vad som finns där). De goda kan utmana men inte så enkelt. Spelar man episodiskt i en större kampanj, så kan RP först vinna en liten lokal seger, kanske på RP:s hemplanet. Därefter skalar man upp till större sammanhang och förmodligen även fler planeter.

I mina ögon är rymdopera en filmisk genre. Det är bombastiska Hollywood-draman med action, knäppa hjälmar, tydliga ögonbryn och glansiga mantlar. Det hela doftar 50-, 60- och 70-tal. Handlingen är sagoaktig men med drag av Vilda Västern. Storslagen filmmusik från dessa årtionden kan användas för att skapa stämning. Vissa karaktärer (typ viktiga skurkar) bör ha egna soundtracks.

 

[afUttermark]

1. Att rymdstrider är mer som Star wars än som ubåtsjakter i ett oändligt hav av mörker. Om det finns rymdmagi så ska spelarna kunna ha den. Det måste finnas rymdisar att möta. Primitiva planeter att störta på.

 

[Gerkub]

Angående fråga 2, jag har inte hört innan att det skulle vara svårare att SLa SciFi. Är det pga den främmande teknologin? Jag tänker att en typisk grej med rymdopera är att teknologin inte förklaras eller behöver förklaras, utan den är typ magisk. Men det kanske finns andra svårigheter med det?

 

[Gamiel]

 

[Quadrante]

vad anser du skulle göra ett rymdoperarollspel lättare att spela/spelleda?

… samma som med den del av fantasy, där man kan hitta på utan att spelare kan mer om mekanikerna bakom. För det är bara hittepå.

 

[rollspelspiraten]

Jag nog dåligt insatt men jag undrar lite vad som kännetecknar en rymdopera?
Är Starfinder rymdopera? Jag tycker rent generellt att det är svårt att skilja de olikasubgenren åt. Speciellt när det gäller rollspel där man kan lira spelen precis som man vill. Asså skräck, fantasy, sci-fi fattar jag ju men subgenren...det blir fasen diffust.

 

[Oscar Silferstjerna]

Jag nog dåligt insatt men jag undrar lite vad som kännetecknar en rymdopera?
Är Starfinder rymdopera? Jag tycker rent generellt att det är svårt att skilja de olikasubgenren åt. Speciellt när det gäller rollspel där man kan lira spelen precis som man vill. Asså skräck, fantasy, sci-fi fattar jag ju men subgenren...det blir fasen diffust.

Jag tycker att den engelskspråkiga Wikipedia-artikeln ger ett bra svar.

Space opera - Wikipedia

en.m.wikipedia.org

 

[rollspelspiraten]

Jag tycker att den engelskspråkiga Wikipedia-artikeln ger ett bra svar.

Space opera - Wikipedia

en.m.wikipedia.org

Aha det var inte krångligare än så! Tack för länken.

 

[SpringandeKulle]

Att det representerar ett kul sätt att avgöra rymdstrider på. För jag kommer vilja vara en pilot eller gunner på ett skepp.

 

[luddwig]

Angående fråga 2, jag har inte hört innan att det skulle vara svårare att SLa SciFi. Är det pga den främmande teknologin?

Argument jag hört i andra sammanhang är till exempel:

• Science fiction är en så spretig genre.
• Science fiction rör sig på en större skala.
• Science fiction ligger längre ifrån verkligheten.
• Science fiction ligger närmare verkligheten.
• I science fiction förväntas det att saker ska förklaras på ett mer vetenskapligt sätt.
• Det är svårare för spelledaren att förmedla en science fiction-värld till spelarna.
• Det är svårare för spelarna att veta vad de ska göra i science fiction.
• Science fiction är inte DnD.

 

[Oscar Silferstjerna]

Argument jag hört i andra sammanhang är till exempel:

• Science fiction är en så spretig genre.
• Science fiction rör sig på en större skala.
• Science fiction ligger längre ifrån verkligheten.
• Science fiction ligger närmare verkligheten.
• I science fiction förväntas det att saker ska förklaras på ett mer vetenskapligt sätt.
• Det är svårare för spelledaren att förmedla en science fiction-värld till spelarna.
• Det är svårare för spelarna att veta vad de ska göra i science fiction.
• Science fiction är inte DnD.

Men blir inte detta mycket enklare om man utgår ifrån en så pass tydlig genre som rymdopera? Den innehåller ju en rad troper som får plats på en hyfsat kort lista. Tycker att läget för att skapa rollspel i genren känns särskilt tacksamt. Jag hade förmodligen bara utgått ifrån vad Flash Gordon, Star Wars och Star Trek har gemensamt - och sedan lagt till eget som passar stämningen.

 

[luddwig]

Men blir inte detta mycket enklare om man utgår ifrån en så pass tydlig genre som rymdopera? Den innehåller ju en rad troper som får plats på en hyfsat kort lista.

Ja, det vill jag åtminstone tro. Jag tycker att jag ganska ofta hör uttalanden som "jag spelar inte science fiction-rollspel för det är för svårt", men utan att få någon förklaring till om det gäller all science fiction eller bara valda delar. Rymdopera har absolut sina speciella troper, och därmed rätt annorlunda förutsättningar än till exempel postapokalyps eller cyberpunk (det sistnämnda tycker jag själv är svårt att spela/spelleda eftersom det bygger på en stämning som jag upplever är svår att fånga).

 

[Oscar Silferstjerna]

Ja, det vill jag åtminstone tro. Jag tycker att jag ganska ofta hör uttalanden som "jag spelar inte science fiction-rollspel för det är för svårt", men utan att få någon förklaring till om det gäller all science fiction eller bara valda delar. Rymdopera har absolut sina speciella troper, och därmed rätt annorlunda förutsättningar än till exempel postapokalyps eller cyberpunk (det sistnämnda tycker jag själv är svårt att spela/spelleda eftersom det bygger på en stämning som jag upplever är svår att fånga).

Är det inte du som har skrivit ett eget Western-rollspel? Det är ju en annan genre med spelmässigt tacksamma troper.

Menar du att svårigheten i att spela/spelleda postapokalyps eller cyberpunk ligger i att det är svårt att hitta på uppdrag/äventyr (alltså vad man gör i spelet)? Jag tycker att de genrerna är lika tydliga som rymdopera. Det finns något eller någon att bekämpa och resurser som det lätt kan uppstå drama kring. Det är inte heller så svårt att tänka sig hemligheter (exempelvis var resurserna finns) i någon av de genrerna.

Stämning är nog mer diffust, men jag tänker att det kan handla om så olika saker som musik, tempo, dramaturgi (vad som brukar hända och i vilken ordning) och typecasting (vilken sorts personer och varelser som är inblandade). Innehåller inte de flesta eller alla genrer sådant?

 

[zonk]

1. Jag vill nog ha stöd för karaktärer bortom vad en vanlig nutida människa kan göra. Sätt att hantera rymdopera-teknologi som en del av karaktären, så att säga. Lite motsvarande hur magiker kan magi i en fantasy-setting, vill jag ha stöd direkt i reglerna för en karaktär som kan göra ett antal olika specialgrejer bara för att de är maskinmystiker/har studerat esoterisk utomjordings-teknologi/etc. Öht vill jag ha karaktärer långt bortom vanliga människor, med fantastiska förmågor och möjligheter. När vi har de här karaktärerna, så kan vi köra på med monster och varelser med fantastiska och livsfarliga förmågor, för RPna är redo att möta dem.

(Det här är vad jag själv vill ha. Jag menar inte att detta är något som per se är inneboende i genren eller så. Det är bara vad jag är sugen på att spela eller SLa.)

2. Jag personligen tycker nog tvärtom att det är lättare att SLa ju längre man är från en vanlig logisk nutid, för det blir lättare att plot holes eller logikvurpor bara försvinner in i tapeten av färg o galenskap. Men jag antar att om man vill att det ska hänga ihop med FTL, resors tid, avstånd inom solsystem, acceleration, mat och luft och kretslopp, och allt det tekniska, skulle det kunna bli krångligt. Så jag tror att ett system för att abstrahera och hantera detta kunde vara smidigt. Gör nåt i stil med resor i Svärdets Sång eller något. Inte rimligt nånstans men bara ett system som sköter det. Ha med rymdbränsle och låt det gå åt i en takt som ingen fysiker skulle godkänna, men ha ett system för det. Osv.

 

[luddwig]

Är det inte du som har skrivit ett eget Western-rollspel?

Ja.

Menar du att svårigheten i att spela/spelleda postapokalyps eller cyberpunk ligger i att det är svårt att hitta på uppdrag/äventyr (alltså vad man gör i spelet)? Jag tycker att de genrerna är lika tydliga som rymdopera.

Mitt förra inlägg bäddade visst för en felläsning. Jag har inga problem med postapokalyps. Det är cyberpunk jag tycker är svårt. Och ja, cyberpunkt har tydliga troper. Problemet är att jag inte klarar av att använda dem på ett sätt som känna "äkta", eller bygga upp en stämning som jag tycker känns passande dystopisk och nihilistisk. Det är inte så att jag vill hävda att cyberpunkt är generellt svårt att spelleda, men det är svårt för mig. Jag känner mig mycket mer bekväm med det fartfyllda och färgstarka i rymdopera eller västern.