> Vad är det bästa med Eon?
* Mycket lore. Om man olikt Tolkien inte inleder varje historia med att skapa en värld från scratch är loren i Eon väldigt tacksam att luta sig på, men ändå inte så omfattande att man känner sig bunden.
* Välbalanserat. Finns i min mening få ting som förstör den rollspelande aspekten av rollspel som meta/powergaming, kan t.ex. röra sig om power creep där nya klasser ständigt känns obalanserat mycket bättre än allt tidigare. Får känslan av att det finns en medvetenhet i att motverka detta från skaparna vilket uppskattas.
* Karaktärsskapandet. Man kan få väldigt varierande karaktärer tack vare bakgrundsslag, händelsetabeller osv. Allt detta motverkar till viss del även det jag skrev ovan kring "power gaming".
> Vad skiljer Eon från andra fantasy rollspel?
* Se "Mycket Lore" ovan
I jämförelse kan andra kännas lite tunna, vilket vissa gillar, själv tycker jag Eon träffat ganska rätt i nivån.
* Regeltungt. Ingen har nog anklagat Eon för att ha en för enkel spelmekanik, krävs en del inlärning för att vänja sig om man bara spelat DoD & Mutant År 0 t.ex.
> Vad har Eon som du saknar i andra?
* Med risk att låta repetativ: Loren
> Vad är något som kan vara svårt att vänja sig med i Eon om man spelat andra?
* Beroende på vad som spelats innan kan reglerna tyckas lite väl tunga. Saker som improviserade/komponerade besvärjelser utifrån rötter & aspekttransformering kan dock skippas till fördel för det färdigskrivna materialet som finns.
* Gillar man väldigt öppna/lätta rollspel kan jag ana att loren till viss del kan kännas betungande, eller så kan den nog också till stor del ignoreras, men då tycker iaf. jag att man missar en av de bättre delarna med Eon.