Spel där jag har haft roliga strider:
DND4
Jag har spelat det en gång, och det var ganska kul. Rutor, specialförmågor, taktik. Ett roligt brädspel. Kör man såhär vill jag inte att den fiktiva verkligheten ska spela in; det blir bara krångligt. Så du vill svinga dig i takkronan? Har du en förmåga för det? Inte? Okej, du kan göra det, men det har ingen mekanisk effekt. Och försök att inte spendera för mycket tid på beskrivningen, för den tar fokus för vad vi är här för: Att spela ett kul och utmanande brädspel. Men lite fluffbeskrivningar och skämt kan vara kul, precis som om man spelar Talisman. För att den här typen av strid ska vara kul krävs det att det är ett kul brädspel, med lite intressanta val. Det har lite problemet som alla coop-brädspel har, dock, att en stark spelare kan spela alltihop ensam och de andra bara gör som hen säger åt dem. Att bygga spelet med lite fysiska utmaningar, som i brädspelet
Catacombs, skulle hjälpa med det.
Saker som gör detta mindre kul är när det blir "filmiskt" och ska gå snabbt, eller när man rollspelar sina rollpersoner. Låt oss ha tid för taktiska diskussioner, och låt inte din rollperson göra något för att det är i linje med hens personlighet, utan spela för att vinna, tack!
OSR
I OSR-kampanjen med
@Pilzefrau var striderna också ganska kul, och av samma anledning: Det är ett kul brädspel. Skillnaden är att spelbrädet inte är reglerat med detaljerade regler, utan att det helt enkelt är den fiktiva verkligheten. Du säger vad din rollperson försöker göra, spelledaren omtolkar det till regler som känns rimliga i situationen, och så ser vi hur det går. Här får kreativ problemlösning regera, och den bästa taktiken är ofta att komma på något oväntat som reglerna inte har tänkt på. Att manövrera sig så att fienden trampar på falluckan, eller att nyttja långa spjut i den trånga gången så att fienden har svårt att komma nära.
Precis som föregående spel så blir detta sämre om man försöker göra det snabbt och actionfyllt, eller om folk rollspelar.
Mist-Robed Gate eller friform
Klumpar ihop dessa, då det som gör dem kul är samma sak: berättandet. Här låter vi inga regler komma ivägen och bestämma vem som för göra vad, ha någon specifik turordning eller listor på attacker man kan göra eller liknande. Berättandet flödar fritt och utan hinder, och vi samarbetar för att tillsammans väva en berättelse om striden. Mindre mekaniker kan funka här, som att man får en extra plupp i MRG om man beskriver sin rollpersons färg, väder eller vapen, eller typ att man slumpar något som måste hända eller så. Men det ska vara minimalt, och bara ge en lite extra utmaning, och den huvudsakliga aktiviteten ska vara utan hinder.
Detta blir mindre roligt om någon deltagare försöker att vinna striden. Sluta med det; vi berättar en berättelse, vi spelar inte brädspel här!
Drakar och bananer eller InSpectres
Har redan nämnts av
@Rickard: Utmaningen här är att komma på kreativa beskrivningar som använder vissa specifika saker, som föremål eller egenskaper (bananbeskrivning). Det funkar oftast bäst om det är en lite humoristisk eller i alla fall pulpig genre, och inte så realistiskt, så att man har möjligheten till oväntade kreativa beskrivningar. Det roliga här är just den kreativa utmaningen, att komma på ett snyggt sätt att få in de olika kraven på beskrivningen. Det är en estetisk utmaning, precis som i den förra. Det här förstörs dock inte av att man försöker vinna, om spelet är välkonstruerat.
---
Gemensamt för alla ovanstående är att det finns någon sorts rolig utmaning. Jag vill nog generellt ha det ganska renodlat, och har svårt för lösningar som försöker att göra allt på en gång. Antingen är det ett brädspel, och då gör man det till ett roligt brädspel, eller så är det en berättelse, och då gör man det till en intressant berättelseutmaning. Att försöka ha brädspel och berättelse på samma gång tycker jag inte om. Och generellt föredrar jag ju berättelsegrejen. Brädspel kan vara kul, men inte lika kul som rollspel.