Något jag tycker är läskigt och kusligt är öde och övergivna ställen. Det ensliga stämningen ger mig som storstadsmänniska en obehaglig känsla. Tänk Silent Hill, /r/abandoned/, eller bara gamla TV-spel som inte lade till tillräckligt med NPC-statister i sina stadsmiljöer.
Men jag har svårt att se hur man använder det här på ett bra sätt i rollspel. En stad / plats fullt av inget blir liksom inte så mycket att interagera med eller titta på. På samma sätt som att gå igenom en mörk skog i verkligheten är superläskigt, men i skräckrollspel kan tendera att bli lite snabbspolat.
Hur kan vi göra något ödsligt på ett intressant sätt, i rollspel?
Men jag har svårt att se hur man använder det här på ett bra sätt i rollspel. En stad / plats fullt av inget blir liksom inte så mycket att interagera med eller titta på. På samma sätt som att gå igenom en mörk skog i verkligheten är superläskigt, men i skräckrollspel kan tendera att bli lite snabbspolat.
Hur kan vi göra något ödsligt på ett intressant sätt, i rollspel?