Konsekvens

[Quadrante]

Hoten är inte hinder utan saker som rör sig och lever i världen. Och när vi spelar är det vad vi gör av vår värld som är vad vi spelar för att upptäcka.

Blorb …!?

 

[Rickard]

Fast nej, klockor är ju inte en del av en "uppgift" utan del av något väldigt abstrakt med agens och driv, det finns ju inget "du ska göra" i AW. Hoten är inte hinder utan saker som rör sig och lever i världen. Och när vi spelar är det vad vi gör av vår värld som är vad vi spelar för att upptäcka. Att reducera klockor till mekaniska kroppspoäng är ju rakt av att missa hela den dynamiken som finns där.

Det är vanligt jävla rollspel.

 

[entomophobiac]

Blorb …!?

Tycker "blorb" känns som ytterligare ett i raden uttryck som tappat sin mening eller åtminstone betyder olika saker för olika personer. Men enda bokmärke jag sparat på wrnu är dock 2097s "Enklast möjliga blorb"!

 

[Christoffer]

Blorb …!?

Blorben är ju mer som jag tänker en ambition kring ett sätt att arbeta på, preppa såhär, tänk såhär kring saker osv. Om idealet är att allt ska vara preppat så identifierar den ju också att det är en omöjlighet och tar fram sätt vi ska jobba för att ändå kunna ha idealet nära. Det är min bild av den. Däremot är den rätt tyst om vad det är vi spelar för att se vad som händer. AW är det ju inte.

 

[Christoffer]

Det är vanligt jävla rollspel.

100% såklart.

 

[Quadrante]

Tycker "blorb" känns som … ett i raden uttryck … betyder olika saker för olika personer.

Ja, för mig är det en rad ”agenter” och ”flodvågor” som satts i rörelse. Går nog översätta till klockor om man vill.

 

[Gerkub]

Blorb …!?

Så här skriver Baker om blorb:

 

[Mogger]

Det är vanligt jävla rollspel.

Apropå urvattnade termer?

 

[Quadrante]

Så här skriver Baker om blorb:
You can read its principles here:

Blorb Principles

idiomdrottning.org

 

[Rickard]

Apropå urvattnade termer?

Jag gillar dock tankesättet nu när jag förstår det. Att inte tänka att allting är så unikt och annorlunda (och därmed "jobbigt" innan man lär sig), utan att ta ett steg tillbaka och se på det från ett annat perspektiv och undra "Är det verkligen så annorlunda?". Investigator skils i Gumshoe, Forge-spelen, friform, RULLspel. Termer som mest har separerat snarare än föra samman perspektiv.

 

[Mogger]

Jag gillar dock tankesättet nu när jag förstår det. Att inte tänka att allting är så unikt och annorlunda (och därmed "jobbigt" innan man lär sig), utan att ta ett steg tillbaka och se på det från ett annat perspektiv och undra "Är det verkligen så annorlunda?". Investigator skils i Gumshoe, Forge-spelen, friform, RULLspel. Termer mest har separerat snarare än föra samman perspektiv.

Ja, jag håller med. Kan dock blir lite lurigt eftersom allt kan reduceras till VJR. Och då försvinner såklart alla nyanser. Men det fattar man ju oftast i kontexten. Vi kan ju zooma in och upptäcka stora skillnader.

 

[Christoffer]

Ja, jag håller med. Kan dock blir lite lurigt eftersom allt kan reduceras till VJR. Och då försvinner såklart alla nyanser. Men det fattar man ju oftast i kontexten. Vi kan ju zooma in och upptäcka stora skillnader.

Poängen är väl dock inte att den ska användas alls, det är ju med flit lite fånig och tramsig. Poängen är ju att vi istället för att gruppera spel på ytliga sett tittar på hur lika och olika de kan vara och öppna för att lära oss och inspirera bortom den egna lilla fåran man tror man hör till. Typ hur är emergent storys i OSR samma sak som i säg BW eller Sorcerer, eller hur är de inte det? Vilka tekniker används av individer runt borden som spelar dessa och varför skiljer de sig åt? Vad kan vi använda i andra spel och var fungerar inte? Osv. För det finns otroligt mycket där, är ju ex talande att både du och jag som varit så sjukt nere med diverse forgerelaterade saker sitter och spelar eller förbereder gamla Mutant just nu. Och utan att tala för dig, men är ju lite talande att både du och jag varit sjukt ner med forgegrejer under lång tid och väl inlästa på den teoretiska sidan och nu spelar eller förbereder vi båda saker med gamla mutant. Och lite poängen för mig med begreppet är ju att trycka på hur det finns saker att lära från det att ta med till BW och Sorcerer eller var som, lika mycket som tvärt om.

Sen att folk inte är läskunniga och använder det som synonym till vad nu trad är för dem och tror det innebär att man ska spela drakar i ett pojkrum med en maidenplanch på väggen tar jag inget som helst ansvar för.

Så, banna termen och samtala om delar, likheter och skillnader!

 

[Rickard]

Poängen är ju att vi istället för att gruppera spel på ytliga sett tittar på hur lika och olika de kan vara och öppna för att lära oss och inspirera bortom den egna lilla fåran man tror man hör till

Zooma ut innan man zoomar in.

Detta är också varför jag brukar prata om "abstraktionsnivåer" när vi diskuterar på forumet. Jag pratar oftast väldigt abstrakt medan andra är mer detaljerat, men vi använder ändå samma ord, så det blir missförstånd.

 

[adrian_of_arcane_lore]

Apropå urvattnade termer?

Appråpå urvattnade termer så är ju "blorb" verkligen också bara "vanligt jävla rollspel".

Under en period kändes det som det var lite en grej att sätta namn på, skriva manifest om, principer för och döds-överanalysera varenda liten basic-grej som för de flesta som spelat rollspel mer än ett par gånger kommer helt naturligt och man aldrig ens reflekterat över.

Ja, ibland har man förberett prepp som man håller sig till för att det skapar mental avlastning och gör det lättare att spela stunden (blorb), ibland har man system till hjälp för att avgöra hur spelet rör sig framåt för att det skapar mental avlastning och gör det lättare att spela i stunden (klockor, fronter och whatnot). De flesta som spelar och spelleder lär sig tekniker att använda som fungerar för dem, antingen från andra eller genom erfarenhet (eller nog vanligast i en kombination av bägge). Det är, som man säger, vanligt jävla rollspel.

Det är nästan som om rollspel funkar som precis allt annat i hela livet.

 

[Mogger]

Appråpå urvattnade termer så är ju "blorb" verkligen också bara "vanligt jävla rollspel".

Under en period kändes det som det var lite en grej att sätta namn på, skriva manifest om, principer för och döds-överanalysera varenda liten basic-grej som för de flesta som spelat rollspel mer än ett par gånger kommer helt naturligt och man aldrig ens reflekterat över.

Ja, ibland har man förberett prepp som man håller sig till för att det skapar mental avlastning och gör det lättare att spela stunden (blorb), ibland har man system till hjälp för att avgöra hur spelet rör sig framåt för att det skapar mental avlastning och gör det lättare att spela i stunden (klockor, fronter och whatnot). De flesta som spelar och spelleder lär sig tekniker att använda som fungerar för dem, antingen från andra eller genom erfarenhet (eller nog vanligast i en kombination av bägge). Det är, som man säger, vanligt jävla rollspel.

Det är nästan som om rollspel funkar som precis allt annat i hela livet.

Jag tycker ju att termen i själva verket är Vanligt Jävla Rollspel. Jag fattar ju att det är med glimten i ögat men det kan vara lite provocerade när man diskuterar någon specifik företeelse i ett specifikt spel och så dyker någon in med kommentaren "alltså Vanligt Jävla rollspel?" Inom alla ämnen finns det lager och termer och skolor och alla är inte lika tillgängliga eller självklara men det betyder inte att de alla är Samma Sak™. Det är lite som när klimatförändring diskuteras i någon aktuell kontext och det reduceras till Vanligt Jävla Väder. För mig blir det lite en intetsägande förenkling som tyder på att vederbörande inte vill eller förmår diskutera sakfrågan.

Det absolut enklaste är att inte diskutera sådant man inte vill diskutera. Att försöka bända ämnet till att diskuteras på villkor som man själv dikterar tycker jag mest är dålig stil.

Konsekvenser i rollspel. Det finns mängder av metoder och mängder av spel som löser det på mängder av olika sätt. Det är uppenbarligen inte Vanligt Jävla Rollspel. Det är absolut Rollspel, men VJR har ju en annan betydelse och jag uppfattar den betydelsen "du ska inte komma här att tro att ditt sätt att spela på är bättre eller roligare! Du spelar samma spel som mig". Jag spelar uppenbarligen inte alls samma spel som många av forumets användare. Jag skulle säkert ha roligt med de flesta spelgrupper, men på ett diskussions forum känns det som att själva poängen är att diskutera, och det är väldigt värdefullt att sätta ord på specifika företeelser.

Blorb är en sådan. Den har givit mig väldigt mycket. Det innebär inte att samtliga tekniker eller regeltillämpningar är unika, med sammantagaet blir det en unik spelform som skiljer sig från mysterilösning, berättelsefokus, linjära strukturer m.m. Och det är ju bra att vi kan prata om det.

Annars hade vi ju bara sagt att "idag spelade jag vanligt jävla rollspel, med vanliga jävla regler och vanliga jävla speldeltagare. Vi spelade en vanlig jävla spelomgång"

"Blev det några coola konsekvenser?"

"Vanliga jävla konsekvenser"

Inte så givande

 

[Zire]

Ja blorb är nog det mest udda jävla rollspel som jag har SLat. Fick det bara att fungera något så när i väldigt smala miljöer. Det var väldigt svårt att skala upp (tyckte jag). Och mina spelare uppskattade det inte i närheten så mycket som hade krävts för att preppen skulle vara värt det.

Om det är vanligt jävla rollspel så vet jag inte vad som inte är.

@Christoffer s inlägg ovan om hur klockor passar in i AWs sätt att betrakta rollspel och fungerar som ett verktyg för det fick kommentaren "Det är vanligt jävla rollspel" och jag förstod inte om det var ett skämt, skymf, replik eller medhåll...

 

[adrian_of_arcane_lore]

Jag tycker ju att termen i själva verket är Vanligt Jävla Rollspel. Jag fattar ju att det är med glimten i ögat men det kan vara lite provocerade när man diskuterar någon specifik företeelse i ett specifikt spel och så dyker någon in med kommentaren "alltså Vanligt Jävla rollspel?" Inom alla ämnen finns det lager och termer och skolor och alla är inte lika tillgängliga eller självklara men det betyder inte att de alla är Samma Sak™. Det är lite som när klimatförändring diskuteras i någon aktuell kontext och det reduceras till Vanligt Jävla Väder. För mig blir det lite en intetsägande förenkling som tyder på att vederbörande inte vill eller förmår diskutera sakfrågan.

Det absolut enklaste är att inte diskutera sådant man inte vill diskutera. Att försöka bända ämnet till att diskuteras på villkor som man själv dikterar tycker jag mest är dålig stil.

Konsekvenser i rollspel. Det finns mängder av metoder och mängder av spel som löser det på mängder av olika sätt. Det är uppenbarligen inte Vanligt Jävla Rollspel. Det är absolut Rollspel, men VJR har ju en annan betydelse och jag uppfattar den betydelsen "du ska inte komma här att tro att ditt sätt att spela på är bättre eller roligare! Du spelar samma spel som mig". Jag spelar uppenbarligen inte alls samma spel som många av forumets användare. Jag skulle säkert ha roligt med de flesta spelgrupper, men på ett diskussions forum känns det som att själva poängen är att diskutera, och det är väldigt värdefullt att sätta ord på specifika företeelser.

Blorb är en sådan. Den har givit mig väldigt mycket. Det innebär inte att samtliga tekniker eller regeltillämpningar är unika, med sammantagaet blir det en unik spelform som skiljer sig från mysterilösning, berättelsefokus, linjära strukturer m.m. Och det är ju bra att vi kan prata om det.

Annars hade vi ju bara sagt att "idag spelade jag vanligt jävla rollspel, med vanliga jävla regler och vanliga jävla speldeltagare. Vi spelade en vanlig jävla spelomgång"

"Blev det några coola konsekvenser?"

"Vanliga jävla konsekvenser"

Inte så givande

Samtidigt är det, inom just sådana här sammanhang och inom just kontexter som det här forumet, extremt enkelt att hamna i sk "Narcissism of small differences". När man ger små, och ofta ibland helt obetydliga, skillnader i variation mellan vagt olika sätt att göra saker på en enorm uppmärksamhet och stort fokus. För att sedan tydliggöra alla de här på många sätt rätt obetydliga skillnaderna och varianterna så skaffar man sig en begreppsapparat runt det och försöker sedan fylla dessa begrepp med innehåll, och det leder i sin tur till massa lingo som blir helt ogenomtränglig för i stort sett alla utöver de mest inskolade.

Det finns en balansgång mellan att vara intetsägande och att vara mikroskopiskt specifik. För att kunna analysera och utveckla sin förståelse för något är det ju viktigt att kunna identifiera och förstå nyanser, men det är ju viktigt att kunna förhålla sig till både ett mikro och makroperspektiv samtidigt för att man skall kunna komma nånvart.

Makroperspektivet är ju att vanligt jävla rollspel hos de flesta och i de flesta fall spelas och upplevs ungefär likadant. Olika personer har olika preferenser, erfarenheter, ingångar, bakgrunder och sätt att förhålla sig till det som visserligen ger en oändlig variation, men inom en ändå ganska tydlig form. Ibland har diskussioner mer nytta av att man zoomar ut snarare än gräver djupare. Som när man fokuserar på klimatförändringarnas omfattande påverkan på hela planeten, snarare än att bara låta den handla om exakt vilken typ av utsläpp som har specifikt vilken sorts påverkan.

Jag tror det är väldigt lätt att fastna i lingot och att det väldigt ofta fungerar mer som gropar i vägen för att ta sig framåt i diskussionen. Det är ju därför exempelvis trådar börjar såhär:

Hela idén med "failing forward" tycker jag är galenskap. Att rollspelare, likt fågelungar, förväntar sig att matas med bekräftelse på sina Beliefs och Backgrounds och andra rollformulärliga idéer.

Om en term vars hela betydelse kan sammanfattas i "även misslyckanden skapar förändring" och syftar till att folk inte skall låsa sig vid specifika utfall utan fortsätta spelet ändå. Eller att man uppfinner låtsatsord och skriver svårlästa manifest som i princip säger "spelledare kan preppa innan spelet".

Det är ju "vanligt jävla rollspel", att man använder och förstår en hel mängd olika tekniker och grepp precis hela tiden under en rollspelssession. Skall man analysera det riktigt mikroskopiskt så kan man nog sätta ord på och ha någon sorts utförlig beskrivning för varenda kontextbundet beslut som spelare och spelledare fattar kring bordet. Men nånstans tänker jag att det slutar spela roll eller göra nytta.

 

[Mogger]

Samtidigt är det, inom just sådana här sammanhang och inom just kontexter som det här forumet, extremt enkelt att hamna i sk "Narcissism of small differences". När man ger små, och ofta ibland helt obetydliga, skillnader i variation mellan vagt olika sätt att göra saker på en enorm uppmärksamhet och stort fokus. För att sedan tydliggöra alla de här på många sätt rätt obetydliga skillnaderna och varianterna så skaffar man sig en begreppsapparat runt det och försöker sedan fylla dessa begrepp med innehåll, och det leder i sin tur till massa lingo som blir helt ogenomtränglig för i stort sett alla utöver de mest inskolade.

Det finns en balansgång mellan att vara intetsägande och att vara mikroskopiskt specifik. För att kunna analysera och utveckla sin förståelse för något är det ju viktigt att kunna identifiera och förstå nyanser, men det är ju viktigt att kunna förhålla sig till både ett mikro och makroperspektiv samtidigt för att man skall kunna komma nånvart.

Makroperspektivet är ju att vanligt jävla rollspel hos de flesta och i de flesta fall spelas och upplevs ungefär likadant. Olika personer har olika preferenser, erfarenheter, ingångar, bakgrunder och sätt att förhålla sig till det som visserligen ger en oändlig variation, men inom en ändå ganska tydlig form. Ibland har diskussioner mer nytta av att man zoomar ut snarare än gräver djupare. Som när man fokuserar på klimatförändringarnas omfattande påverkan på hela planeten, snarare än att bara låta den handla om exakt vilken typ av utsläpp som har specifikt vilken sorts påverkan.

Jag tror det är väldigt lätt att fastna i lingot och att det väldigt ofta fungerar mer som gropar i vägen för att ta sig framåt i diskussionen. Det är ju därför exempelvis trådar börjar såhär:



Om en term vars hela betydelse kan sammanfattas i "även misslyckanden skapar förändring" och syftar till att folk inte skall låsa sig vid specifika utfall utan fortsätta spelet ändå. Eller att man uppfinner låtsatsord och skriver svårlästa manifest som i princip säger "spelledare kan preppa innan spelet".

Det är ju "vanligt jävla rollspel", att man använder och förstår en hel mängd olika tekniker och grepp precis hela tiden under en rollspelssession. Skall man analysera det riktigt mikroskopiskt så kan man nog sätta ord på och ha någon sorts utförlig beskrivning för varenda kontextbundet beslut som spelare och spelledare fattar kring bordet. Men nånstans tänker jag att det slutar spela roll eller göra nytta.

Det är ofta vanskligt att diktera varför andra diskuterar som de gör och varför de använder de termer de gör. Hade vi inte tyckt att det var givande så hade vi inte hängt här i 20+ år. Jag tycker fortfarande att det enklaste är att backa ut ur diskussioner som man upplever är narcissistiska. Utan att kalla dem det.

 

[entomophobiac]

Jag tror det är väldigt lätt att fastna i lingot och att det väldigt ofta fungerar mer som gropar i vägen för att ta sig framåt i diskussionen. Det är ju därför exempelvis trådar börjar såhär:

Håller helt med!

Stor ironi eftersom jag ogillar mycket av lingot i designdiskursen överlag men alltså startar en lingodiskussion ändå.

Mitt problem med "failing forward" är att det väldigt ofta inte bara är mekanismer för att just misslyckas framåt utan även förändrar spelarkontraktet. Min intention blir nu helig istället, i värsta fall. Jag kommer att lyckas med det jag gör, men jag kommer få en konsekvens också som kommer variera mellan skoskav och böldpest beroende på system. Då tycker jag vi kan strunta i tärningarna helt istället.

Förstår varför detta finns. Mot spelledare som ser spelandet som sin scen för att berätta en ståry kan det behövas verktyg som ger mer direkt inflytande till spelares intentioner, men utan att för den delen rubba ståryn. Men det är som med mycket annat: det fixar fel problem för mig.

Men ja. Jag tycker rollspelslingot suger.

 

[Quadrante]

Gillar i och för sig A- och B-färdigheter mer än att alla färdigheter lyckas jämt. Att man inte slår för en del alla typer av kunskap och färdighet.

Hellre att man kan välja mellan mediokert resultat och bra men med konsekvenser, än full stopp.

Fast jag förväntar mig inte kunna styra och ställa, välja fritt i alla lägen.

Så … full stopp av omständigheter om det etableras av fiktionen och konsekvenser om jag ändå insisterar.