Faehrengaust
Hero
Jag har ägt över tjugo svärd (dock inte samtidigt) varav inget har varit dekorationssvärd. Har dock bara kvar ett (man måste ju ha något att försvara sig med).Nja, det är inte nödvändigtvis sant. Även om det absolut KAN vara så.
På svärd som är avsedda att användas "på riktigt" (i moderna sammanhang är "på riktigt" inom typ hema och fullkontakts-reenactment) av bra kvalitet och uppåt sitter normalt både parerstång och kavel rätt jäkla tight, även om kaveln inte är limmad på tangen. Så pass att man behöver använda en klubba för att få på och av dem (ibland med väldigt mycket tillhörande våld). Man kan ta bort knappen och fortsätta använda svärdet i alla fall ett tag innan saker börjar lossna.
Sen kan kaveln i många fall också vara limmad för att göra hela konstruktionen så stabil som möjligt.
Om svärdet faller sönder i sina beståndsdelar bara för att man tar bort knappen skulle jag primärt misstänka att det rör sig om en prydnadspjäs. Eller att det är välavnänt så saker blivit lösa med slitage. Men det finns absolut exempel på "riktiga svärd" som faller isär också så klart. Jag menar mest att det inte alltid är så, och är man en person som har för avsikt att skruva av knappen ser man nog till att ha ett svärd som sitter ihop ordentligt =D
(Med caveaten att jag inte är en svärdssmed eller någon stor svärdssammlare, men är intresserad av ämnet)
De flesta har inte haft skruvad svärdsknapp. Det har mest varit rappirer som har skruvknapp.
Svärd som används börjar "skramla" i hjaltet efter ett tag. Det är för att kaveln inte längre sitter ordentligt, antingen för att trät har torkat, i värsta fall spruckit eller så har hålet blivit större genom nötning. Om man in det läget skruvar av svärdsknappen (och man är glad för en skruvad pommel i det läget!) så kommer kaveln att ramla av.
Om man skruvar av pommeln på ett svärd som inte skramlar så brukar kaveln inte ramla av automatiskt. Men, skulle man i det läget greppa kaveln och svinga svärdet så är nog risken stor att kaveln lossnar. Endast i något undantagsfall har jag varit med om att kaveln skulle ha suttit riktigt hårt fast.
Passformen på kavelns hål och svärdstången har aldrig varit perfekt på de svärd jag skruvat isär. Det är nog rätt svårt att få till eftersom tången inte har en regelbunden form (oftast kilformad, men inte helt symmetriskt).
Men, detta är bara mina erfarenheter av moderna svärd av hög, men inte högsta kvalité. De svärd jag ägt har legat på en prisklass på 10 000 till 20 000 kronor i dagens värde (jag har dock ofta lyckats få dem billigare och sålde av mina svärd med vinst efter att jag lagt av med HEMA). Det kan vara att historiska svärd var bättre. Men slitaget kommer man inte ifrån om man använder svärdet.
Å andra sidan kan man ju såklart anta att man ser till att svärdet är i bästa möjliga skick före en duell Att byta kavel måste ha varit en standardgrej. När jag fick skrammel i hjaltet på svärd som inte hade skruvat svärdsknapp så bad jag bara en lokal amatörssmed att fixa det. Det verkade inte alls vara någon svår grej.
Om man limmade kaveln eller inte vet jag inte, men det känns lite dumt eftersom man antagligen vill byta kavel efter ett tag. Kaveln kommer slitas ut snabbare än bladet. Men om limmet inte sitter så hårt så kanske det inte är ett problem, vet ej.
Mycket gissningar alltså
Och om jag ska bidra lite till tråden så kan man väl dra inspirationen att utrustning behöver skötas om och det är inte alltid möjligt att göra allt under pågående äventyr. Att ett svärd går sönder behöver inte betyda att klingan är av utan kan vara något så simpelt som att kaveln spruckit. Spjut- och yxhuvuden lossnar från sina skaft. Rustningar har det ständiga problemet att remmar och snörningar går av. Det krävs en enorm mängd material- och hästvård för att hålla en riddare igång. Inte konstigt att de hade väpnare