Jag håller med dig, tror jag, men det här handlar inte om en spelkanon, det skulle vara en helt annan sak. Det här handlar om allmänna kulturuttryck i en allmän svensk kulturkanon, och då tycker jag inte det är orimligt att ha med DoD. Om nu en sådan kanon alls ska finnas.
Mutant har ju inte alls samma kulturella genomslag. DoD är synonymt med rollspel i Sverige.
Mutant var väl tydligt inspirerat av Gamma World? Det var först senare det försvenskades som jag förstår det.
För mig är det noll skillnad. Det är exakt samma sak och exakt lika absurt. Och märk väl, inte alls att Drakar skulle vara en del av en kulturkanon utan just processen i sig.
Tydligt skulle jag inte säga. Å andra sidan är ju inte släktskapt med Magic World i DoDs fall heller speciellt tydligt (om man bortsett från den närmast obskyra direktöversättningen). Men MUTANT har nog haft en tydligare (svensk) identitet genomgående.
Ja, det fanns en sådan influens, men ganska snart slog det rot i ett postapokalytiskt Sverige, och fick sin unika svenska karaktär. DoD må vara synonymt med rollspel för många (som väl dessutom då tror en menar Dungeons & Dragons fsst på svenska), men DoD har, menar jag, inget unikt svenskt över sig. Det har Mutant.
Tack, jag tror vi är överens om spelets rötter och historiska utveckling.
Får man fråga vilka andra som ingick i juryn?
Å andra sidan gav vi ut Dungeons & Dragons på svenska bara några år senare. Å tredje sidan var det Fredriks besked att de skulle ge ut ett rollspel på svenska som fick mig, Tomas och Kjell att starta Titan. Å fjärde sidan...
Antingen alla utgåvor eller 82an. Inte för att den per definition är bäst men i kulturell betydelse är det startskottet. Som i nästan alla diskussioner när man pratar om ett slags kulturhistoriskt perspektiv är det man bedömer inte nödvändigt deras kvalitet utan deras betydelse historiska betydelse och även om många av DoD:s olika utgåvor med stor betydelse kan liksom inget klå epitetet "Sveriges första rollspel" (eventuell asterisk i sådana frågor kan vara "som nådde en allmän publik"). På brädspelssidan är t ex hnefatafl (även kallat vikingaschack) med av samma skäl – det är typ det äldsta svenska brädspelet som finns och då behöver det vara med av samma skäl.Vilken utgåva?
(Jag säger Expert.)
Absolut och man kan alltid fundera om saker hade blivit annorlunda – men ska man göra en kanon (vilket egentligen är en slags "kulturhistorisk samling") måste man alltid hitta en startpunkt och ska vi prata rollspel är DoD 1982 den logiska.
Fast samtidigt vet vi ju att den skönlitteratur som var står då inte behöver vara den som anses stor nu. Visa författare är stora i sin livstid och sen dör intresset. Andra är små i sin livstid och blir stora sedan. Det där är mer föränderligt än vad dagens skönlitterära parnass kanske vill erkänna. Och gamla rollspel kan ju dessutom leva länge. Jag har spelat BECMI i närtid, och Dragonsfoot är ett levande bevis på att många fortfarande spelar AD&D 1ed.
Det vill jag också veta. Antar att Lars Trädgårdh inte blev tillfrågad ...
